Igår var vi på oktoberfest och jag åt olika maträtter från Tyskland/Österrike. Eftersom jag är vän med kocken kommer jag få recepten. Återkommer när jag fått dem.

Detta åt vi:

Kalterplatte (kallskuret)

Bratwurst och surkål

Fläskkarré (som serveras med surkål och semelknödel)

Semelknödel (som också är god att servera till gulasch)

Köningsberger klops (kalvfrikadeller i kaprissås)

Apelstrudel med vaniljglass

Kocken Kent Schillström

Denna vecka får eleverna göra potatisgratäng, sallad och steka kött. När de gör potatisgratängen så får de välja mellan tre olika fetthalter.

Recept:

Potatisgratäng med tre olika fetthalter.

Den här gratängen ger ca 3 g fett:

1 port

2-3 potatisar

1 dl mjölk

1 krm salt

1/4 krm peppar

1.    Sätt ugnen på 225˚C.

2.    Skala potatisen och skär den i tunna skivor.

3.    Koka upp potatis och mjölk. Låt koka på svag värme tills potatisen är mjuk, ca 10 min. Salta och peppra.

4.    Smörj en ugnssäker form. Häll potatisblandningen i formen.

5.    Gratinera i ugnen ca 15 min.

Den här gratängen ger ca 10 g fett:

1 port

2-3 potatisar

vatten

1 krm salt

¼ krm peppar

knappt ¾ dl matlagningsgrädde 15 %

1.    Sätt ugnen på 200˚C.

2.    Skala potatisen och skär den i tunna skivor.

3.    Koka dem i vatten ca 5 min. Häll av vattnet.

4.    Varva potatis, salt och peppar i en smord ugnssäker form. Häll över matlagningsgrädden.

5.    Gratinera i ugn ca 20 min.

Den här gratängen ger ca 21 g fett

1 port

2-3 potatisar

1 krm salt

¼ krm peppar

2 msk mjölk

4 msk grädde 40 %

1.    Sätt ugnen på 200˚C..

2.    Skala potatisen och skär den i tunna skivor.

3.    Varva potatis, salt och peppar i en ugnssäker form.

4.    Häll på mjölk och grädde.

5.    Gratinera i ugnen ca 30 min.

De har möjlighet att vara kreativa genom att förbättra receptet med ex. lök, kryddor och ost.

De ska komplettera sin måltid med grönsaker enligt tallriksmodellen.

Idag startade dagen med att vår kurator Terese Jansson pratade om förhållningssätt. Hon har sammanställt vad eleverna anser vara viktigaste med hur en lärare ska vara. Det hon kommit fram till i sina samtal med elever är att det viktigaste är:

1. Positivt bemötande
2. Undervisning
3. Kreativitet, struktur, öppenhet och lyhördhet

"Bra kunskap kan aldrig rädda ett dåligt bemötande"

Gemensamma strategier:

• Skapa arbetsro
• Skapa trygghet i gruppen
• Arbeta med attityder
• Främja för god sammanhållning
• Öka närvaron

Om man tänker att "Alla gör sitt absolut bästa i varje situation" så kan man förbättra sitt förhållningsätt.

Resten av dagen diskuterade vi innehållet i skriften "Synligt lärande" som baseras på John Hatties sammaställningar om vad som påverkar elevernas lärande positivt.

Inför vår studiedag imorgon har jag idag ägnat ett par timmar till att läsa skriften ”Synligt lärande” som sammanfattar världens största studie om vad som påverkar elevers resultat i skolan.  Studion heter Visible Learning och den som ligger bakom studien är John Hattie som är utbildningsforskaren vid Auckland University på Nya Zeeland.

Ladda ner skriften här:

http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc40008_1.pdf

Diskussionsmaterial finns också på samma sida.

Här blir John Hattie intervjuad i Aktuellt:

http://www.skl.se/vi_arbetar_med/skola_och_forskola/forskning/kand-skolforskare-intervjuad-i-aktuellt

De faktorer som i studien bedöms ha störst effekt för elevernas studieresultat är:

• Elevernas kännedom om uppsatta mål
• Resultatåterkoppling till eleven
• Lärarens pedagogiska förmåga
• Studiero i klassrummet
• Stöd och uppmuntran från hemmet
• Analysera undervisningen tillsammans med kollegor

Det faktorer som inte har så stor inverkan på elevernas studieresultat är:

• Kost
• Fysisk aktivietet
• Tv-tittande
• Familjestruktur
• Nivågrupperingar
• Klassstorlekar

http://www.skl.se/press/pressmeddelanden/pressmeddelanden-2011/lararens-aterkoppling-ar-nyckeln-till-goda-resultat

John Hatties rapport Synligt lärande presenterades på ett presseminarium den 13 september 2011, av universitetslektorn Jan Håkansson som bearbetat den svenska utgåvan. Per-Arne Andersson, avdelningschef på SKL, berättade om sin syn på hur studien kan göra nytta i svenska skolor. Se detta föredrag här:

Inslag i Rapport om en lärare som blir coachad enligt John Hatties modell:

http://www.svt.se/1.2716490/hon_vagar_bl

För att gynna inlärning ska både lärare och elever besvara dessa frågor:

1. Vart är jag på väg?

2. Hur går det för mig?

3. Vad är nästa steg?

För att besvara första frågan så har vi våra pedagogiska planeringar. Andra frågan besvarar eleverna i mitt ämne genom att svara på frågan "Hur har du visat din praktiska klokhet och skicklighet? Ge flera exempel." och den tredje genom att besvara frågan: "Ge dig själv flera goda råd hur du kan utveckla din praktiska klokhet och skicklighet". Sedan är det viktigt att jag utvecklar min respons på elevernas arbete och tankar kring deras arbete.

Från studion ska jag förmedla detta till mina elever för att främja inlärningen:

För att lära er mer ska ni prata med varandra i ert arbete och när ni gör era utvärderingar

• ni lär er ¼ av era kunskaper i kompissamtalet.
• ni kan redan 40% av det jag förmedlar och alla kan inte samma sak.
• 1/3  av vad ni lär er har ingen annan i klassen lärt sig.

Jag ska också be eleverna filma mig i min undervisning. Det var några år sedan sist men det gav mig mycket. Det som jag lärade mig är att man kan aldrig vara nog så tydlig utan man ska försöka förstärka det man säger på så många olika vis som möjligt. Man kan alltid bli tydligare!!!

http://www.svt.se/gokvall/se-program/3-1...18-15?autostart=true