Bra film om sophantering från VAFAB-miljö: http://www.vafabmiljo.se/filarkiv/Skolsida/flash/player.swf

Filmen är 14:27 min lång.

Bra länkar om sopor:

http://www.sopor.nu/

http://www.miljoportalen.se/bo-leva/varor/sopor-riktigt-vaerdefullt

http://www.nordiskamuseet.se/Publication.asp?publicationid=14081&cat=148&

Nu är jag i Stockholm och har nyligen besökt Stockholmsmässan i Älvsjö. Denna helg är det matmässa. Det är alltid kul att gå runt och provsmaka på lite smått och gott.

Vi lyssnade och såg när Monika Ahlberg lagade några rätter från hennes senaste julkokbok. Det var:

Pepparkakor med lingoncrème (blanda 1/2 dl rårörda lingon med 200 g philadelphiaost som serveras helst på hembakade hyvlade pepparkakor)

Västerbottenssill (blanda 1 brk 5 minuterssill, 1 dl majonäs, 1 dl matyoghurt, 1 1/2 riven västerbottenost, 1 vitlöksklyfta, 1 msk dijonssenap, 1 nypa cayennepeppar, salt och peppar servera gärna på tunnt knäckebröd).

Underbar wienernougat (smält 250 g nougat och 150 g mörk choklad och blanda med 100 g rostad flagad mandel som hälles i en bakplåtspapperasklädd form och skäres i bitar).

Allt var mycket gott och lättlagat. Jag köpte hennes bok och fick den signerad.

Inköpte dessutom vällagrad parmesanost av Anna-Maria Corazza Bildt (Carl Bildts fru), en flaska fin olivolja, rökt sidfläsk (ska laga Boeuf bourguignon - en gryta med nötkött, rökt sidfläsk, champinjoner och rödvin).

Allt om mats senaste kokbok köpte jag också. Allt om mat firar 40 år i år.

För tredje året i rad har Historiska museet en brödfestival. Jag besökte festivalen under söndagen. I entrén hade några av Stockholms främsta bagerier försäljning av bröd. Man fick provsmaka och ta del av goda råd.

På Historiska museets innergård visade och berättade en arkeolog om säd, malning och gräddningsmetoder under vikingatiden. Man malde kornen med hjälp av två stenar. Det man visste var att degen bara jäste om den gjordes i ett speciellt trätråg men man visste inte varför (att surdegskultur satte sig i porerna i trät som började äta kolhydrater och utveckla kolsyra).

Man gräddade i runda järn med handtag eller i en lerugn. Jag provade på att baka ett bröd och grädda det i lerugnen.

Jag var också på en föreläsning om svenska brödtraditioner och regionala skillnader med Magnus Magnusson från Sveriges Bagare och Konditorer. Han berättade bl.a varför vi äter sött matbröd i Sverige (vilket är ganska unikt för Sverige). Det beror på att staten under andra världskriget bestämde att socker skulle ingå i matbröd som ingrediens. Vi hade gott om svenska sockerbetor som drygade ut brödet samt gav billig energi. Svenskarna vande sig vid det söta matbrödet så därför har vi sött matbröd i Sverige.

Sedan var jag på en workshop med Manfred Enoksson (som jag träffade på vid förra årets Smaklustmässa). Han är bagerimästare på Saltåkvarn. Han berättade hur man lyckas med sin surdeg. Viktigt är att lära sig att titta, lukta, känna och smaka sig fram.

Vi fick med oss surdegssats och recept hem.

I hörsalen bjöd ett antal ambassader på sina brödspecialiteter. Tunisien, Slovakien, Schweiz, Kroatien och Estland var representerade när jag var där.

Brödet från Estland var mest smakrikt eftersom det bakas av råg och surdeg. Övriga länder hade bröd bakat av vete med olika smaksättningar.

När jag var vid Estlands brödbord och uttryckte mitt gillande så fick jag en hel kasse med bröd med mig hem – gratis! Jag fick också med mig en historia om brödets betydelse för estländarna;

”Efter mycket massmedial uppmärksamhet med löpsedlar och artiklar; fick Harri sin mamma Amalie till Sverige. Efter en separation på 15 år landar Amalie 1959 på Bromma flygplats. Med sig i resväskan har hon surdeg. Det avgörande var förmodligen ett brev,där Harri hotade att släppa ut en gris framför Nikita Krustjov som skulle besöka Sverige sommaren 1959, om inte Amalie fick komma till sin son. Brevet gick via Moskva och tog tre veckor innan det kom fram. Samtidigt med brevet kom polisen och meddelade att hon hade en halvtimme på sig att packa. Ett samtal med sonen hann hon med: Vad vill du att jag tar med mig? - Surdeg.”

Av Forsa hembageri från Uppsala köpte jag två Gran blancbröd till ett mycket förmånligt pris och fick två kassar med bröd på köpet, rågbröd och valnötsbröd. Rykande färskt; bakade på plats. De gav också surdegsstart till alla som ville ha – både av råg och vete. Recept fick jag också av bagaren som han skrev ner till mig.

Degen blandas i en assistent -allt utom mjölet. Arbetas på låg hastighet under 10 min. Saltet ska tillsättas mot slutet.

Tidningen ”Bröd” delades ut till alla som besökte festivalen. En bilaga var fylld med information riktade till ungdomar som vill bli bagare och konditorer. Jag fick med mig ett gäng tidningar som kanske kan inspirera mina elever till detta yrkesval.

Brödets historia taget direkt ur denna bilaga från 2010;

”Bröd är känt sedan fornhistorisk tid och i de flesta kulturer. Brödet utvecklades i Mesopotamien ur gröten som bakades på stenar som glödgats. Bakugnens tillkomst blev ett avgörande faktor för den framtida utvecklingen; den uppfanns i Egypten för 6000 år sedan. Den romerska staden Pompeji hade bagerier. I Sverige har arkeologer hittat bröd som bakats på vikingatiden. Av hävd är det ljusa vetebrödet utbrett i Väst- och Sydeuropa samt Nordamerika. Det mörka rågbrödet hör däremot hemma i Mellan- Öst och Nordeuropa.”

Varje år på Vallaskolan (sedan 6 år tillbaka) har eleverna i år 9 som läser tyska, franska och spanska en internationell matdag. Det är deras lärare Taina Järvinen, Victoria Forsner och Mia Lindné som ligger bakom planeringen. I år var också jag med som hem- och konsumentkunskapslärare. Eleverna tillagar mat från Tyskland, Frankrike och Spanien och sedan bjuds det på buffé mot en kostnad (70:-). Det är framförallt lärare på skolan men även folk utifrån är välkomna och naturligtvis elever på skolan. Det kom 37 betalande gäster.

Ett stort tack till alla elever! Ni var jätteduktiga och maten smakade mycket bra.

Här är vår rektor Mats Hägglund, vikarierande rektor Katti Kym, utvecklingsledare Gunilla Söder-Johansson och vår förvaltningschef Silvana Enelo-Jansson.

Andra gäster var Ewa Söderström, Lena Sahlberg och Biggan Holmudd.   

 Vi som var ansvariga lärare: Taina Järvinen, Maria Hagblad, Victoria Forsner och Mia Lindné.

• "Närproducerad och lokalt producerad mat är det en väg mot uthållighet?" -glimtar från Svenskt Sigills verksamhet.
• "Mat i ur och skur", Susanne Johansson och Johanna Björklund, Sveriges Lantbruksuniversitet, författarna till boken "Mat och klimat""Kan själv!
• När ungdomar får makt över kylen. Vad händer då?" Ann Parinder, doktorand vid Institutionen för Mat Hälsa Miljö, Göteborg.
• Helena Elmquist, Svenskt sigill "Mening, mat och lärande i Hem- och konsumentkunskap. Reflektioner från ett doktorandprojekt." Karin Höijer, doktorand vid Institutionen för Kostvetenskap,

Jag har beställt boken Mat & klimat som förberedelse inför dagen.

Detta är en användbar länk i ämnet: http://www.matochklimat.se/Konsument/

Min man och ena son kom hem med olika sorters ta efter en resa till från Kina. Den exklusivaste tesorten var ett svart te som kallas för Puér som fått sitt namn efter staden Puér som ligger i sydvästra Kina i Yunnanprovinsen. Det är ett te som lagras i flera år för att utveckla sin speciella smak. Bladen kommer från gamla bredbladiga tebuskar. Bladen oxiderar och pressas ihop till kakor som under lagringen startar en fermentering. Denna tesort sägs ge unika medicinska egenskaper eftersom det innehåller mycket antioxidanter. Priset var 4000:-/kg men det var ändå inte den finaste klassen.

De köpte också två sorters grönt te – Longjing tea och ett annat grönt te som är klassificerade efter något system de har för de olika kvalitéerna.

Ett annat de var i form av en blomma som vecklar ut sig när man häller på hett vatten. Blommorna är handgjorda. Se nedan.

Teservisen fick jag av min son i julklapp.

Nordiska museet vill veta och samlar in svenska folkets minnen kring bröd och bakning. I "Brödbanken" http://www.nordiskamuseet.se/brod kan man fram till den 16 december svara på frågor som om man bakar sitt eget bröd och vilken typ av bröd man föredrar. Man kan också lämna sin egen berättelse kring sina brödminnen och  man också läsa om brödkultur.

Alla bidrag kommer att arkiveras för forskning och utställningar. En del bidrag kommer att publiceras på "Brödbanken".

Själv är jag definitivt en surdegsbrödsmänniska men mina brödminnen hemifrån består av en mindre färsk Skogaholmslimpa. I "Kynäs livs", där mina föräldrar handlade, fanns aldrig färska limpor, förutom ute på lagret. Efter lite tjat kunde min mamma få köpa en färsk limpa men brödet tilltalade mig aldrig. Mer fantasilöst bröd får man leta efter...

Surdegsbröd har den konsistens och arom som jag gillar. Efter workshopen jag var på i somras, så har jag en surdeg i kylen som jag matar regelbundet med rågmjöl och vatten.

Idag har jag bakat ett flatbröd från Sardinien. Se recept via denna länk: http://recept.nu/1.138493/peter_norman/matbrod/mjol/flatbrod_fran_sardinien

Brödet innehåller polenta, vetemjöl, sesamfrö, salt och vatten. Enligt receptet skulle det vara mannangryn också så jag hade i lite tills jag fick en fast deg. Brödet var lättbakat eftersom ingen jäsning krävdes (ingen jäst alls) och det blev väldigt gott. Passar bra till plockmat.

Eleverna i elevens val gruppen ska baka detta på måndag.