Ett smart drag! Fler butiker borde ta efter!

Första dagen på hem- och konsumentkunskapskonferensen i Stockholm 3 december 2012. Dagen började inte så bra eftersom tåget var ganska mycket försenat. Vi missade 15 min på första föreläsningen. Det var Agneta Yngve som föreläste om vad som gäller enligt forskningen gällande rekommendationer och hur vi som lärare ska hantera alla bud som kommer via media.
Vi behöver äta mer fisk, nötter, grönsaker, frukt, bönor och fullkornsprodukter. Vi bör välja magra mejeriprodukter och livsmedel som ger lågt glykemiskt belastning. Äta mindre salt och undvika transfetter. Äta mer enkelomättat fett och mindre mättat fett. Öka vår fysiska aktivitet och minska inaktiva dagar. Alltså livsmedelsverkets rekommendationer håller!

Barbara Rolls från Pennsylvania University har kommit fram till följande:
- Vi äter mer när portionerna är stora.
- Förpackningsstorleken påverkar hur mycket vi äter.
- Vi kompenserar inte naturligt om vi ätit för mycket vid en måltid.
- Att få stora portioner kan överskugga vår naturliga mättnadskänsla.
- Ät grönsakerna först! Man äter mer rimligt att huvudrätten.
- Man framför datorn och tv tenderar att bli mindre nyttiga.

Följer man livsmedelsverkets rekommendationer lever man längre enligt forskningen.

Hon rekommenderade att använda sig av:
- Skolhälsoguiden
- Folkhälsoguiden
- Statens folkhälsoinstitut
- Mediakompass

"Kompis med kroppen" var ett material som tagits fram för mellanstadiet i samarbete med ICA. http://www.google.se/search?q=kompis+med...=sv&client=safari<br />

Food Fables the second sitting var visst en intressant skrift.

Hon tyckte det var viktigt att låta barnen fundera över vem som kommer med vilka budskap och vilka deras motiv är. Det var också viktigt att inspirera barnen att laga mat. Samt att utvärdera och publicera olika projekt.

Ann Parinder talade om sin forskning om ungdomars matvanor. Hur de själva resonerar kring detta.

Lite kort vad hon pratade om:

När ungdomar hjälper till hemma så gör de detta:
- Matinköp samt matlistor men tillsammans med föräldrar. Här ser ungdomarna sin chans till egentid med föräldrar samt möjlighet att påverka vad man körer.
- Fixa sallad.
- Röra i grytor.
- Smaka av.
- Baka. Detta verkar vara något Som vi kan dra ner på i vår undervisning.
- Laga desserter.

När ungdomarna tar etiska ställningstaganden får de ofta ansvara för sin matlagning själva.

Arbetar föräldrarna mycket så tar ungdomarna delvis eller helt ansvar för matlagningen. En del tycker att ansvaret blir för mycket.

Man är ofta delaktig i matlagningen till fest.

Vad är optimal mat för ungdomar?
- Lagad mat med grönsaker
- Frukost
- Gröt som är god och nyttig, gärna "pimpad"
- Hembakat

De delar in mat i tre grupper:
- Riktig mat. Varm, hemlagad, bra råvaror som ätes i sällskap.
- Inte riktig mat, pling-pling mat (micromat). Halv- och helfabrikat, fryst mat som ätes ensam.
- Mat. Frukost, snacks, fika, plockmat som ätes på väg.

Forskning visar att ungdomar inte har koll på vad maten kostar.

Minna Hellman pratade om hållbar utveckling.
Se kampanjen om att minska matsvinnet:
http://slangintematen.se/<br />Här finns bra material till vår undervisning.

Se hennes powerpointbilder via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MinnaHellman_ahorarkopior.pdf

Vi slänger 500 kg avfall per person och år. Av dessa är 8 kg textilier (vi köper 15 kg textilier per person och år). De kommer snart med en kampanj om detta och forskning visar att vi snart kan återanvända textilier i produktion.

Skulle vi bara dra ner vår konsumtion till den vi hade på 90-talet skulle vi faktiskt ha ett hållbart samhälle.

Till 2020 ska matsvinnet sjunka med 20%. Livsmedelsverket har fått 20 miljoner kr fördelat på 3 år.

En familj slänger mat för mellan 3000- 5000 kr per år.

Årets Hk-lärare 2011 Märit Östberg pratade om att en framgång i yrket är att vara personlig, passionerad samt att implementera kursplanen i undervisningen. Man ska gräva där man står. Se möjligheterna och gå sin egen väg. Gnäll mindre och attackera positivt. Samverka med så många ämnen som möjligt.
Förändra, förbättra och förnya.
Hon lät eleverna fotografera sin matdagbok för att sedan resonera kring måltiden utifrån hälsa, ekonomi och miljö.

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MaritOstberg_ahorarkopior.pdf

Jenny Rendahl pratade om likvärdig bedömning. Hon har medverkat till att ta fram ett bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap. Mycket intressant. Se denna länk:

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomn.../pr-est/hkk-1.172297

Det finns två prov:
- Den hållbara lunchen
- En hållbar tacokväll

Det finns en film att beställa som kan vara en hjälp till samt läraranvisningar och bedömningsanvisningar. Filmen kan man se flera kollegor tillsammans och vara ett bra diskussionsunderlag.

Det är viktigt att använda begrepp från kursplanemålen i sin undervisning.

Tips från Jenny var att låta eleverna utifrån dessa valmöjligheter motivera sina val tillsammans utifrån hälsa, ekonomi och miljö:
Morot eller tomat?
Potatis eller ris?
Falafel eller köttbullar?

Andra dagen

Karin Hjälmeskog föreläste om undervisning i ett konsumtionssamhälle.

Utveckling sker genom förändring ofta genom kris. Vi lyssnar med urskiljning, det som passar in och stämmer överens med vår egen bild. Elever är inga "tomma kärl", kunskaper och erfarenheter finns. Ibland "felaktig" kunskap som bygger på myter från media, föräldrar och kompisar.

Konsumtionssamhället bygger på iden om ekonomisk tillväxt och visionen om ökad välfärd. Konsekvenser av detta påverkar miljön genom utarmning av naturens resurser, minskad biologisk mångfald, fattigdom, ökade klyftor mellan fattiga och rika. Ökad välfärd ger inte automatisk lycka.

Tim Jackson 2009 "Välfärd utan tillväxt så skapar vi ett hållbart samhälle"

"Att materiella ting av stort värde för oss tas för givet"

"Kraven på konsumenterna att fortsätta konsumera och till och med öka sin konsumtion"

Går det att förstå tillväxt och välfärd på andra sätt? Går det att tänka kring konsumtion på andra sätt?

Tim Jackson 2012 - bygga en hållbar makro-ekonomi - respektera ekologiska begränsningar - bevara möjligheter för människor att blomstra/leva ett gott liv

De som är "först" med olika prylar är de som har pengar. Andra kommer efter och de som var först måste hitta något nytt att vara först med. Istället för prylar vore det bättre med någon upplevelse.

Det finns tre olika typer av konsumenter: - de som vill få it så mycket som möjligt av sina pengar. - de som gör en del gröna val. - de som känner en tillfredsställelse av att göra bra val.

Det är viktigt att vi visar på att det finns många olika sätt att leva sitt liv. Det finns faktiskt saker vi inte kan få om vi konsumerar för mycket. Hur kan vi tala om hållbar konsumtion så det blir att få, inte avstå? Vi skapar mening genom att reflektera, en tankeprocess, gärna tillsammans med andra. Annars blir det lätt en skolprodukt. Det ska vara kunskap i handling..

Karin presenterade arbetet om tvätt och städ som vi gjorde i Uppsala.

Se hennes åhörarkopior här:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_KarinHjalmeskog_ahorarkopior.pdf

Helena Persson pratade om strategier för att nå ett lyckat resultat i ämnesintegrerade projekt. Framgångsfaktorerna är:

Se hennes åhörarkopior här: http://www.skolporten.se/wp-content/uplo..._ahorarkopior.pdf<br />

Agneta Nystedt och Ann-Margethe Svenson pratade om kollegialt lärande. Två fantastiska kvinnor som jag blev imponerad av. De har arbetat med webbaserat lärande, även internationellt med stöd av eu-bidrag. De har gjort kokböcker på nätet i samarbete med andra länder http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s22 samt en kokbok med landsskapsrätter "Matkonst i dataåldern". De arbetar med "Modersmålsdagen" eftersom de har en mängd olika nationaliteter på skolan. Ett annat projekt är "Med kameran som penna". Ett annat projekt är "Matkassen" där eleverna sätter samman två matkassar som ska vara middagsmat. Ytterligare ett projekt heter "Sinnenas mat".

Se deras åhörarkopior via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_AgnethaNystedtAnn-MargretheSvensson_ahorarkopior.pdf

Göran Svanelid föreläste om The Big 5 - den röda tråden!?

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5

Det handlar om: - analysförmåga - kommunikativ förmåga - begreppsförmåga - förmåga att hantera information - metakognitiv förmåga

Vi måste ge eleverna stöd att tänka på en högre nivå. T-samhälle. Det tänkande samhället är redan här. "Göra och tänka".

De tre P:n i Hk: - Planering - Processen - Produkten

Görans observationer i hk-undervisningen: - Vikten av "timing" - Vikten av att tänka först (planering) - Vikten av att se både helheten och delarna. - Vikten av finmotorik

R rätt saker

O ofta

T tidigt

Han gav en mängd förslag på strukturer. Hoppas på att jag får hans åhörarkopior.

Återkoppla till föregående lektion och presentera få lektionsmål.

Howard Gardner "Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid att göra olika saker än att tänka". Poängen med Big 5 är att utveckla ett gemensamt yrkesspråk, vara den röda tråden genom hela skolan i alla ämnen och att underlätta kommunikationen mellan hem och skola.

Görans tipsade om samtalsprov i par med få kvalitativa frågor.

Görans åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_GoranSvanelid_ahorarkopior.pdf

Under kvällen var jag i Uppsala på en fortbildningskväll angående tvätt och städning i undervisningen.  Workshop. Margareta Grönqvist och Karin Hjälmeskog var våra duktiga workshopsledare. Vi arbetade fram en bedömningsmatris. Den kommer jag publicera här senare när den är sammanställd.

Fick tips på några bra länkar:

Video med bra städteknik http://alltomstad.se/stada-sa-har/arbetsteknik/video.aspx

www.kvalsterallergi.se

Visar statistik hur mycket kvinnor och män och flickor och pojkar tvättar. http://www.scb.se/Pages/Article____340825.aspx

En artikel från Aftonbladet: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article15805865.ab

Naturskyddsföreingen har bra sidor och filmer att använda i undervisningen:

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/kopa/tio-satt-att-undvika-kemikalier-hemma/

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/bo/stadning/

http://www.naturskyddsforeningen.se/cocktail/#

http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/cocktaileffekten/

VAFAB-miljö föreläser för alla elever i år 8. Det är Kaj Wallin och Britt-Inger Olsson som berättar om betydelsen av att sortera sopor eftersom det är en viktig resurs.

De beskriverj  också hur vårt matavfall omvandlas till biogas. Se denna länk: http://www.vafabmiljo.se/filarkiv/Skolsida/flash/biogas.swf

Anläggningen producerar biogas som motsvarar 2,7 miljoner liter bensin. Många andra länder har visat intresse för denna typ av återvinning och anläggningen har haft besök från all världens hörn.

Den viktigaste anledningen till att sopsortera är att våra naturresuser håller på att ta slut samt att vi sparar mycket energi på återvinna. Hur återvinns våra sopor? Se denna länk: http://www.vafabmiljo.se/vad_hander_med_avfallet__s50.html

Eleverna ställde en mängd bra frågor som de duktiga föreläsarna besvarade.

Efter föreläsningen såg de en bra film  "Outside the box". Filmen finns på Youtube.

http://www.youtube.com/watch?v=5Ju0JZLvF80

Under min resa  i USA besökte jag en historisk typisk Amishgård. Gården vill visa hur amishfolket lever. Deras liv ter sig ålderdomligt eftersom de flesta inte använder sig av el, telefoner och andra "moderna"" ting. De klär sig i ålderdomliga kläder som de syr själva och gifta män har skägg men aldrig mustasch. Eftersom de inte använder el så blir även förvaring och tillagning av mat utan el.

Läs mer:   http://sv.wikipedia.org/wiki/Amish 

och en sida som verkar vara ett ett elevarbete: http://hem.passagen.se/psof/Amish.htm

Det var inget amishfolk som arbetade på detta utflyktsmål.

I skolan lär de sig pennsylvaniatyska i första hand, sedan även tyska och lite engelska.

Utanför boningshuset fanns små, små olika hus som användes för att torka mat, baka och röka.

Äppelskalare som samtidigt tar bort kärnhus och skivar.

Baktråg

Med denna skivar man vitkålen.

Smörkärna som barnen oftast skötte. Det tog flera timmar att kärna smör. 

De skulle ha Indianas best meal men vi blev grymt besvikna. Maten i USA var oftast ingen höjdare och måltiden på Amish acres utgjorde inget undantag.

Idag var jag på vernissage på kulturkvarteret Täljstenen. Det var ”Fröken Frost” som har en utställning av
föremål hon skapar av gammalt rostig skrot och gnistrande kristaller. http://www.skrotkonst.se/21734589

Se vilka fantastiska saker och bordsdukningar hon skapar.

Förra veckan startade jag en tävling för eleverna i år 8. Den går ut på att eleverna ska kasta så lite mat som möjligt. De måste lära sig att beräkna och tillaga lagom mycket mat så inget behöver kastas. Jag brukar alltid ha ett durkslag i vasken där eleverna får skölja av sina rester i. Innehållet väger jag efter måltiden och delar vikten med antal elever som är på lektionen. Vi kommer hålla på ett antal veckor och den vinnande klassen får välja vad de vill laga/baka.

Hittills har klasserna slängt mellan 0-10 gram mat per person. Tidigare kunde durkslaget vara minst halvfullt så tävlingen har eleverna verkligen tagit på allvar.

Inspirerad blev jag  av min systerdotter Daniella som är husmor i en skolrestaurang i Stockholm. Hon har startat ett liknande projekt för sina elever men där blir eleverna belönade med extra tillbehör och önskerätter om de minskar på matsvinnet.

Så här skriver Daniella om hennes projekt:

"Det är fantastiskt roligt att se hur engagerade och medvetna eleverna blir. Jag sitter faktiskt nu i veckan och lägger upp nya "mål" som vi säger till eleverna, räknar ut snitt och skoldagar. Nu den närmaste månaden så ska jag gå runt i klasserna för att prata mer tillsammans med eleverna, mycket om att vi värnar om miljön när vi inte kastar så mycket mat. Någonting jag har märkt nu denna termin är att dom har kastat lite mer, mycket tror jag beror på att dom inte kan "följa" kilona/ "bollarna" (eftersom att vi räknar om och ska minska ännu mer) . Vi har 2 stycken rör som står i ett glas skåp, i det ena röret finns det bollar/flörtkulor som visar hur mycket mat eleverna kastade föregående termin, en kula väger ex 10.6 kg osv. sedan i röret brevid, lägger man ex antal kulor som motsvarar dagens kilo, på så sätt så får eleverna följa med och se hela dagarna hur mycket som fylls i röret osv. Under terminen har vi två olika delmål som dom inte får "överstiga", lyckas eleverna med det så får dom en liten belöning, som dom är med och röstar fram i klasserna. Jag vill undvika så mycket socker som möjligt, så det kan ex vara en baugetter till lunchen, juice, frukt, eller något "lyxigare" pålägg m.m sedan om dom uppnår det sista delmålet så får dom önska en valfri rätt som också röstas fram av matrådet som tidigare har diskuterat med sina respektive klasser. Den Maträtten serveras sista skoldagen. Denna termin så har vi minskat inköpen markant när det gäller mängden potatis och ris. "

"Dom blir peppade, just när dom har någonting att kämpa emot. och sedan att få se resultat Jag har haft många elever som frågar när dom nya delmålen är klara, sedan är mina små, så dom är duktiga på att berätta vilken kompis som kastar m.m man kan aldrig kräva att dom inte får slänga någonting alls, men just att ta lite mindre och flera gånger, att dom faktiskt FÅR tränga sig i kön om dom ska ha mer, och att en vuxen ALLTID måste hjälpa till om dom vill ha mer men inte riktigt vågar tränga sig osvdet har hjälp enormt mycket"

Lördagen den  11 februari 12.00 blir det vernissage för "Fröken Frost" som skapar vackra ting av gammalt skrot. Utställningen pågår 11/2-25/2 på kulturkvarteret Täljstenen i Sala.  Hon gör unika ljuskronor, föremål och festdukningar av skrot. Se hennes hemsida via denna länk:http://www.skrotkonst.se/21734584

Se hennes Dukningar och dekorationer: http://www.skrotkonst.se/21734587

Det blir ett besök på utställningen och en dokumentation på HK-bloggen.