En av de föreläsningarna som jag lyssnade idag på under SETT-mässan var med Peter Friberg  ”Hemmasittare och vägen tillbaka, insatser vid långvarig skolfrånvaro” (finns också som bok) 

Peter Friberg är legitimerad psykolog och utbildningsansvarig på Magelungen. Vid sidan av det kliniska arbetet utbildar och handleder Peter behandlare som arbetar med hemmasittare inom ramen för Magelungens hemmasittarprogram. Han har tillsammans med ett par kollegor tagit fram ett manualbaserat behandlingsprogram för hemmasittare (HSP).

Peter tipsade om att läsa rapporten ”Är du lönsam lille vän?” av Ingvar Nilsson. 

Genom att läsa sammanfattningen förstår man verkligen varför vi behöver inkludera alla elever i skolan.

”1. SAMMANFATTNING

Många unga har en besvärlig resa från ungdomstiden och studier in i vuxenlivet och in på arbetsmarknaden. En icke obetydlig andel av dem misslyckas med detta. Kostnaderna för detta är oerhört höga mänskligt, socialt och ekonomiskt. Därmed är värdet av att förhindra detta betydande. För varje årskull handlar det om ett stort antal miljarder.

• En årskull består av upp emot 110.000 barn i Sverige. Cirka 13.000 av dem eller knappt 12 % vare sig arbetar eller studerar några år efter det att de slutat gymnasiet

• Samhället har investerat cirka 47 miljarder kronor i dessa 13.000 unga i form av föräldraförsäkring, förskola, skola samt familjens kostnader för deras uppväxt.

• Var och en av dem kan under sitt vuxna liv komma att skapa samhällskostnader på mellan tio och femton miljoner kronor till följd av den marginalisering det innebär att inte ta sig in på arbetsmarknaden

• Det kostar samhället cirka 6 miljarder kronor för varje år som dessa 13.000 unga vare sig har arbete eller studerar. Det handlar om förlorade produktionsvärden, kostnader för olika samhällsinsatser samt till viss del kostnader för deras försörjning

• Om denna grupp på 13.000 unga i en årskull kvarstår livslångt i utanförskap blir den totala prislappen för detta cirka 155 miljarder kronor

• Om vi genom olika insatser lyckas reducera denna grupps marginalisering med 20 % uppgår de årliga vinsterna till cirka 1.2 miljoner kronor och de långsiktiga vinsterna till 31 miljarder kronor

• Om vi lyckas förkorta tiden utanför arbetsmarknaden för dessa 13.000 unga från fem till två år uppgår vinsten till 21 miljarder kronor”

En kartläggning av eleven + en psykologisk utredning samt ett konkret åtgärdsprogram ger stora positiva effekter.

I åtgärdsprogrammen ska inte stå ”Att X ska komma till skolan” eller ”X har stort behov av struktur” utan det ska stå hur. Skolprestationer kan man göra något åt. Se till att genomföra det bestämda.

Det vanliga vid stor skolfrånvaro är ångest, att frånvaron är känd av föräldrarna, ingen kriminalitet eller missbruk, eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande fritidsaktiviteter, eleven har svårt att bryta sin situation, eleven kan uppleva skolan som meningslös eller förstå syftet med lektionernas innehåll.

Hemmasittare skiljer sig från de som har skolfrånvaro som ”drar” på stan.

Det man ska tänka på att tvång är ingen bra metod. Man kan inte tvinga och tro att man får ett bra resultat. Frågor man ska ställa till eleven är sådana som handlar om värderingar. Vad är viktigt för dig? Vad tycker du om att göra? Vad mår du bra utav att göra? Etc. Inte tjata, skälla eller gnälla – dessa metoder fungerar inte! Man ska sätta upp ett mål tillsammans.

Denna triangel visar vilka insatser som finns på flera nivåer. De allra flesta barn klarar sig på den insats som görs genom bra skola, bra föräldrar och uppväxtmiljö. Sedan har vi de elever där en större insats behövs och sedan toppen som behöver omfattande insatser. Man kan säga att barnen ”svarar” olika de insatser som görs. Deras behov är större än vad vanlig skola/fostran ger. Triangeln är intressant eftersom den visar att 20-30% behöver särskilt stöd. Det bör ge oss lärare en tankeställare eftersom det är så många som behöver stöd. Så det arbete vi lägger ner för att anpassa och förstärka uppgifterna hjälper många. Vi kan inte tänka att ”någon annan” ska ta det ansvaret. Nu har vi också alla nyanlända elever som ska ut i vanliga klasser som också behöver stöd och förstärkning i form av bilder och filmer.

När det gäller elever med behov av extra stöd är det viktigt med en allians med vårdnadshavarna. Det är svårt att få mycket klagomål gällande sitt barn. Peter tycker att vi ska sluta med det. Kontakta vårdnadshavarna istället när det har gått bra.

Tre faktorer skapar förändring – allians, gemensamma mål och metod. Dessutom tänka att ”Barn gör rätt om de kan!”. Och att dessutom ta ansvar som pedagog när något går fel. Man kan rannsaka sig själv och fundera över hur jag som lärare kan göra annorlunda för att det ska gå bättre nästa gång.

Vad främjar skolnärvaron? Tidig upptäckt A och O. Har man en gång varit skolfrånvarande under en längre tid så är det jättesvårt att komma tillbaka till skolan Tydliga rutiner vad man gör när man upptäckt skolfrånvaron är också viktigt samt en bra elevhälsa som hjälper lärarna att anpassa undervisningen. Sedan är det också viktigt att arbeta för goda relationer mellan lärare och elever (+vårdnadshavare). Skolan ska också förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hinder tar över finns bra hjälp att få. Vi måste också se över rutiner vid skolfrånvaro. Vilken gräns har vi och vad gör vi nu.

Gällande möten måste man ha rutiner: Vem sammankallar? Vilka deltar? Vem har vilken roll? Vilken agenda har vi? Dokumentation, beslut och uppföljning?

På mötena ska det vara så få deltagare som möjligt och högst 30 min.

Man ska kartlägga och samarbeta med andra. Det man ska kartlägga: Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron för eleven? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta ska man ge förslag på åtgärder. Orsaken kan till exempel inte vara att en elev har ADHD utan det har med miljön som de befinner sig i. Vi ska fokusera på beteende och inte egenskaper. De ska vara konkreta, kunna observeras och vara mätbara. Vi ska fokusera på det vi kan göra något åt.

Kartlägg också elevens skolhistorik. Kan det vara så att skolfrånvaron beror på mobbing? Vilka pedagogiska insatser har gjorts tidigare? Vilka styrkor och svagheter har eleven? Hur fungerar eleven socialt?

Ställ frågor. Vad eleven har för intressen? Vad gör den på sin fritid? Umgås eleven med vänner? Saknar eleven skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något eleven gillar i  skolan? Skapa en positiv relation genom att intressera dig för eleven, utgå ifrån att eleven vill lyckas i skolan samt tjata inte. En längre skolfrånvaro gagnar inte eleven. Det är mycket svårt att komma tillbaka. Vi i skolan ska se till att det inte blir så.

Föreläsningen var bra. Peter bekräftade mycket av det jag anser.