Recept på supergoda kroppkakor med två alternativ till fyllning; en variant med bacon och en med svamp. Glutenfritt recept.

Se recept denna länk::

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5REdaNVFxRS1CRDQ/view?usp=sharing

Små kroppkakor 2 port

Ingredienser till potatisdegen

• 200 g kokt, kall och skalad potatis
• 2 msk potatismjöl
• 1 äggula (äggvitan ska sparas och frysas in) kan ersättas med ½ msk extra potatismjöl.
• 2 krm salt (kan minskas eller uteslutas om potatisen kokas i saltat vatten)

Gör så här:

1. Riv potatisen fint.

2. Blanda potatis med potatismjöl, äggula och salt.

3. Arbeta degen så att den håller ihop.

4. Dela degen i 8 bitar.

5. Rulla dem till runda bollar.

6. Platta ut till platta kakor.

Ingredienser till fyllningen

Två alternativ finns nedan. Välj en eller testa båda eller ta både lök, svamp och bacon eller skapa eget recept.

Fyllning 1:

• 1 gul lök
• 75 g färsk svamp
• 1 krm salt
• 1 krm svartpeppar

Fyllning 2:

• 1 gul lök
• 70 g bacon
• 2 krm kryddpeppar

Gör så här:

1. Skala och finhacka löken.

2. Bryn (= steka i smör eller olja tills en ljusbrun färg uppstår) den tillsammans svamp/bacon.

3. Smaka av med krydda och eventuellt salt.

Fyll och tillaga så här:

1. Koka upp 1 ½ liter vatten i en stor kastrull med lock.

2. Tillsätt 1 tsk salt.

3. Fördela fyllningen på potatiskakorna.

4. Nyp ihop noga och forma dem runda.

5. Koka kroppkakorna till de flyter upp.

6. Lyft upp dem och låt de rinna av i ett durkslag.

7. Stek dem hastigt i smör eller olja så att kroppkakorna får fin färg.

Servera med lingonsylt.

Denna lektion ska ni baka ett indiskt bröd som heter chapati och rödbetshummus. Lektionen kommer ha samma upplägg som "Hela England bakar junior". 

Om möjligt så visa detta i avsnittet från svtplay: 

http://www.tv4play.se/program/hela-england-bakar-junior?video_id=3473254

Chapati

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5d3hfTmV6b1l3Uk0/view?usp=sharing

Rödbetshummus

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5R2liamlTdFF6VFE/view?usp=sharing

När det indiska brödet och rödbetshummusen är tillagat ska alla elever smaka på alla bröd och alla hummus.

De ska bedöma efter detta protooll:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5RGFuR292bnhUelU/view?usp=sharing

Visa film om rödbeta.

Lektion 1

1. Läs i boken på s.192-194

2. Vi går igenom tillsammans vad som är bra att tänka på när man gör lasagne och pizzasallad. Eleverna antecknar efterhand. De gör en arbetsordning och arbetsfördelning som de ska följa. Hur ska de organisera arbetet med alla moment kring matlagning, disk, rengöring och sortering.

3. Eleverna visar upp sin planering.

Eleverna ska också anpassa lasagnereceptet till olika individuella behov. Se dokument via denna länk:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5MWdYeE9zVkhBNEk/view?usp=sharing

Kahoot! Gällande individuella behov:

https://play.kahoot.it/#/k/63536d4d-68cc-4777-bac8-60737c00d2f8

Lektion 2 ska eleverna laga maten och bli bedömda gällande dessa kunskapskrav

   


Eleverna tar ett kort på den färdiga måltiden och klistrar in i sin utvärdering.

Utvärdering

Eleverna ska även utvärdera: Detta gör de under matlagningslektionen. Om det blir ont om tid så kan de göra den hemma eller starta nästkommande lektion med att utvärdera. 

1. Planering - hur planerade ni?. Nöjd eller missnöjd? Motivera varför!
2. Arbetsfördelning - beskriv.. Nöjd eller missnöjd? Motivera varför!
3. Hygien - hur gjorde ni och varför? Nöjd eller missnöjd? Motivera varför! Risker med bristande hygien?
4. Tillagning - vilka använde ni? Vad tänkte ni extra på vid tillagningen?
5. Redskap - vilka och varför?
6. Resurser (livsmedel, sopor, vatten och el). Hur gjorde ni och varför? Nöjd eller missnöjd? Motivera varför!

Länk till utvärderingen:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5RDZsVHhKZGE5a2c/view?usp=sharing

Bolani är ett fyllt och friterat bröd från Afghanistan. Jag har delat upp receptet i två filmer så att eleverna lättare kan dela upp arbetet.

Fyllning

Degen

Mitt recept på
 
Bolani (friterat fyllt bröd från Afghanistan)  4st
 
 
Fyllning till Bolani
 
Koka 4 potatisar:
1. Koka upp vatten på högsta värme under lock.
2. Vattnet ska koka innan potatisen lägg ner.
3. Koka med lock på medelvärme.
4. Koka tills potatisen är mjuk. Testa med en provsticka.
5. Häll av vattnet.
 
Spenat:
6. Skölj lite färsk bladspenat (en näve).
7. Skär spenaten i strimlor.
 
Lök:
8. Skala och hacka löken fint.
 
9. Häll lite olja i en stekpanna.

10. Tillsätt löken och 1 krm gurkmeja.
11. Fräs i några minuter.
12. Tillsätt spenaten och 1 krm peppar.
13. Fräs i några minuter till.
 
14. Skala den kokta potatisen.
15. Mosa potatisen med en gaffel.
16. Lägg potatisen i en bunke.
17. Tillsätt lök, spenat och 2 krm salt.
18. Blanda samman allt.
 
Degen till Bolani
 
19. Smula ¼ paket jäst i en bunke.
20. Häll 2 dl ljummet vatten över jästen.
21. Rör så att jästen löser sig.
22. Tillsätt 2 krm salt och 2 dl vetemjöl.
23. Blanda samman.
24.Tillsätt mer mjöl tills degen släpper bunken.
25.Degen ska kunna lyftas upp med sleven.
26. Mjöla bakbänken.
27. Skrapa ur all deg på bakbänken.
28. Knåda degen med mjöliga händer så att den blir blank och smidig. Det tar ca 5 min.
29. Forma degen till en längd och dela den i 4 bitar.
30. Trilla bitarna till runda bullar.
31. Kavla bullarna till tunna runda kakor.
 
Fyll Bolani på detta sätt
 
32. Fördela fyllningen på kakorna. Ytterkanten ska vara utan fyllning.
33. Pensla ytterkanten med kallt vatten.
34. Vik över degen och förslut med fingrarna.
 
Fritera bröden
 
35. Häll 1 dl olja i en stekpanna.
36. Sätt plattan på 1 steg under högsta värme.
37. Låt oljan bli het. Man kan testa med en liten bit deg eller bit lök.
38. Lägg mycket försiktigt ner bröden i oljan.
39. Grädda ett par minuter på varje sida. Vänd försiktigt!
40. Låt bröden svalna på ett fat med lite hushållspapper.

Servera/ät Bolani i kaffefilter.
 
 
Länk till receptet:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5TWdEcjBwbi1NbHc/view?usp=sharing
 

Nu har jag gjort ett recept anpassat till 2 portioner. Jag har också gjort rätten mer energisnål eftersom allt tillagas tillsammans i kastrullen.

Mitt recept på

Afghani Kabuli Pulao 2port

1. Mät upp 1 ½ dl ris (gärna indiskt basmatiris).

2. Skölj riset i kallt vatten.

3. Blötlägg riset i kallt vatten.

4. Skala och hacka en gul lök fint.

5. Skala och strimla en morot fint.

6. Mät upp följande kryddor på ett fat:

    1 krm garam masala

    1 krm peppar

    1 krm gurkmeja

    1 krm kanel

    1 krm ingefära

    1 krm kardemumma

    1 tärning grönsaksbuljong

7. Mät upp ½ dl russin.

8. Skär 125g kyckling i mindre bitar.

9. Mät upp 3 dl vatten.

10. Skala en vitlöksklyfta.

11. Häll av vattnet från riset.

När allt är uppmätt och förberett så är det dags att starta med tillagningen.

12. Häll lite olja i en liten kastrull.

13. Sätt plattan på 2 steg under högsta värme.

14. Låt oljan bli het.

15. Tillsätt lök, morot, kyckling, kryddor och buljongtärning.

16. Låt allt fräsa i oljan några minuter under omrörning.

17. Pressa i vitlök. Tillsätt russin, ris och vatten. Rör om.

18. Lägg på folie, handduk och lock på kastrullen. Därefter en tyngd (ex. en mortel) på locket.

19. Stäng av värmen.

20. Tillaga risrätten på eftervärme i 20 min.

Smaklig måltid!

Länk till recept här: https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5QzRSNnFsQjVuemc/view?usp=sharing

Googlade lite på afghansk matlagning och hittade bolani. Enkla billiga livsmedel med sådant som jag hade hemma. Det är fyllt bröd med mosad potatis, spenat och lök. Man steker de platta bröden i olja. Degen är av typen småfranskdeg. Vi använde rapsolja att steka i. 

Eleverna var engagerade och resultatet smakade mycket bra. 

Här har jag gjort om receptet till 2 portioner = 4 st.

Jag har delat upp receptet i två filmer så att eleverna lättare kan dela upp arbetet.

Fyllning

Degen

Länk till recept här: 

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5TWdEcjBwbi1NbHc/view?usp=sharing

Pedagogisk planering: https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5YjJ4T1Z2blVjejg/view?usp=sharing

1. Vi inleder detta arbetsområde med att vi tittar på vad man tjänar i olika yrken i Sverige. Detta gör vi via dessa länkar:

http://www.lonestatistik.se/yrken-a-till-o.asp

http://allastudier.se/jobb-o-lön/yrken/

Vi tittar och räknar ut nettolönen efter skatt och skattereduktion i form av jobbskatteavdrag. Detta har vi gjort tillsammans via denna länk:

http://www.ekonomifakta.se/Fakta/Skatter/Rakna-pa-dina-skatter/Rakna-ut-din-skatt/

Vi har också tittat på vad det kostar att bo. Vi gick via dessa länkar:

https://www.salabostader.se/Sok-bostad/Lediga-lagenheter/

http://www.hemnet.se

Finansinspektionen filmklipp består av korta filmklipp och handlar om vikten av att göra en budget och olika boendeformer.  

https://www.youtube.com/results?search_query=prata+pengar

Vad kostar det att ha bil?

http://www.expressen.se/motor/sa-mycket-kostar-bilen--egentligen/

https://www.motormannen.se/radgivning/bilkostnadskalkyl/

Filmerna "Livet och pengarna"

http://www.konsumentverket.se/Skola/Arskurs-79/Livet-och-pengarna/Livet-och-pengarna---textad-version/

Lärarhandledning till "Livet och pengarna"

http://www.konsumentverket.se/Global/Konsumentverket.se/Beställa%20och%20ladda%20ner/Utbildningsmaterial/Dokument/LoP-lararhandledning-2014-uppdaterad.pdf

Här är länkarna till mina Kahoot! 

”Privatekonomi” Länk: http://goo.gl/wQfYFW

”Konsumenträtt” Länk: http://goo.gl/VlhM4X 

”Internethandel” Länk: http://goo.gl/cDIlZA

Ett filmklipp av Mattias Axelsson som handlar om privatekonomi:

https://youtu.be/zXKlPrxFVbM

Jag har gjort en tillhörande Kahoot!

https://play.kahoot.it/#/?quizId=21d3d235-492a-49e5-97d1-e131497709dd

 2. Eleverna delas i grupper. Grupperna blir tilldelade en ”inkomst” se nedan. De ska tillsammans göra en budget för en person utifrån sifforna i ”Koll på pengarna”,

http://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/privatekonomi/koll-pa-pengarna-2017-konsumentverket.pdf

"Koll på pengarna" och annan information på Konsumentverket finns på flera språk.

Siffrorna på s.22-23 är en beräkning av kostnader för hushåll av olika storlek. Siffrorna är en bra utgångspunkt när man planerar sin ekonomi.  På s.3 finns en budget med hushållets inkomster och utgifter som grupperna kan använda till denna uppgift.

•  Socialbidrag. 3800kr/mån efter att hyran är betald.
• Jobb på Apotea 16667kr/mån när skatten är betald.
• Jobb som busschaufför 19552kr/mån när skatten är betald.
• Jobb som lärare 26529kr/mån när skatten är betald.

Resultatet av budgeten redovisas inför klassen.

3. Enskilt: Här ska eleverna försöka göra en realistisk budget. De väljer yrke, bostad, resor, sparande etc. själv. De ska lägga till två barn som är 13 år och 15 år. Detta för att de ska bli medvetna om vad de själva kostar samt att de kanske har koll på vad deras olika fritidsaktiviteter kostar.

Inga begränsningar, dock ska det vara realistiska siffror, från verkliga livet.

Denna uppgift ska göras med hjälp av Konsumentverkets budgetkalkyl:

https://www.hallakonsument.se/budgetkalkylen/

De ska redovisa uppgiften med en kopia av resultatet.När man skrivit in alla uppgifter i budgetkalkylen så får man en resultatsida som man kan print screena och sedan klistra in i sitt dokument tillsammans en kort beskrivning och motivering av inkomster och utgifterna. Varför är utgifterna högre/lägre än beräkningarna i ”Koll på pengarna”? Vad beror det på? 

4. Hur kan man vara ekonomiskt smart? Här ska eleverna enskilt beskriva ingående hur olika åtgärder får pengarna att räcka längre. De ska motivera sina sparåtgärder och gärna med ekonomiska beräkningar. Ekonomi är ett av hem- och konsumentkunskapens perspektiv men hur påverkas hälsan och miljön av sparåtgärderna?

Exempel som eleverna gärna få följa:

”Om man vill vara ekonomiskt smart gällande livsmedel finns det mycket att tänka på. För det första är det bra att planera sina matinköp genom att…/ Det är också bra att tänka på att alltid…/ Men genom att bara titta på…/så kan det vara sämre för…/men om man också tittar efter …/så blir det bättre för…/det beror på att om man väljer sådana livsmedel vet man att de är bra för…/ Överlag köps det mycket onödiga livsmedel som…./ och de är inte bra för…/för att…/genom att…”

”Om man vill vara ekonomiskt smart gällande sin lunch så kan man…/ Om man gör detta så spar man…/ Andra vinster för mig är också…/ Men om alla gjorde detta så påverkas detta negativt/positivt för…/ Min slutsats är...”

”Om man vill vara ekonomiskt smart så är det väldigt bra om man slutar att kasta mat. Det är bra att tänka på …/ Det är onödigt eftersom…/Det påverkar…/ det resulterar i…”

”Om man vill vara ekonomiskt smart då man lagar mat ska man tänka på följande…/Att utgå ifrån…/gör att kostnaden minskar…/för att…/När man lagar mat är det bättre att…/för då spar man…/för det beror på…/Andra sätt är att…/ för det spar…”

”Om man vill vara ekonomiskt smart ska man alltid…./innan man köper något. När man väl bestämt sig är det bra att…/för att se var man hittar varan till billigaste pris. Men man ska alltid vara…/eftersom…/då är det bättre…/för då kan jag…/ Här kommer ett exempel: Genom att jag…/sparade jag…/för att…/för att vara säker så kollade jag upp…/detta först…/annars hade …kunnat att hända. Man kan också kolla så att…/ Men om jag alltid köper den billigaste varan så på verkas min/andras hälsa på detta sätt…/ för att…/och det är inte bra för…/ Även miljön påverkas för att…/ och det är inte bra…/ för då händer detta”

”Om man vill vara ekonomiskt smart gällande sina resor så kan man tänka på följande…/men det fungerar bara…/ Om jag gör detta så påverkas hälsan på detta sätt…/ genom att…/och det är bra/dåligt för…/ Om jag gör detta så påverkas miljön på detta sätt…/ genom att…/ vilket är bra/dåligt för..”

”Om man vill vara ekonomiskt smart när man gällande sitt mobilabonnemang så kan man göra följande…/ Jag gjorde detta på…/ Här är en uträkning på hur mycket en jag/en familj spar på att…/ Min slutsats är…/grundar sig på följande…”

”Om man vill vara ekonomiskt smart är det viktigt att spara pengar. Detta gör man för att…/ Genom att spara på dessa sätt…/ så får man dessa räntor…/ då är det bättre…./ för att…”

”Om man vill vara ekonomiskt smart så ska man undvika…/för att…/annars kan ….hända/ vilket kan ge dessa konsekvenser”

”Om man vill vara ekonomiskt smart så kan man exempelvis duscha kortare tid. Man spar…/ genom att…/ dessa uträkningar har jag gjort…/ Man kan också spara vatten/varmvatten (=pengar)  på att …./ och…/ även… /självklart att…”

”Om man vill vara ekonomiskt smart så ska man se till att dosera tvättmedel/diskmedel rätt. Jag har gjort denna ekonomiska beräkning …/som visar…/ Genom att spara på tvättmedel/diskmedel påverkas miljön på detta sätt…/men även…/och på så vis även min/andras hälsa…/eftersom…/ det är bra för att…/ Min slutsats är självklart att…”

Eleverna får gärna fråga vuxna i deras närhet om hur de är ekonomiskt smarta. Det kan vara lärare, personal, vårdnadshavare och släktingar.

Kunskapskrav som vi arbetar med:             

4. Parallellt med ovanstående uppgifter har eleverna besök av en bank som pratar privatekonomi och sparande med eleverna.

http://www.nordea.se/om-nordea/ekonomipejl.html

De tittar också på en avsnitt av Lyxfällan och gör en uppgift i samband med det.

Lyxfällan

Ni kommer att få se ett avsnitt av "Lyxfällan". Under tiden/efter som ni tittar på programmet så vill jag att ni besvarar följande frågor. 

1. Vad får vi veta om huvudpersonen/personerna?
2. Vad är huvudpersonens/personernas problem?
3. Hur har hen/de hanteras sina ekonomiska problemen hittills?
4. Varför har ekonomiska problemen uppstått? Finns det flera orsaker?
5. På vilket sätt försöker coacherna Patrick och Magnus synliggöra det ekonomiska problemet?
6. Vilka åtgärder måste, enligt coacherna, göras för att minska de ekonomiska problemen?
7. Tycker du att det var rimliga åtgärder?
8. Lyckades åtgärderna?
9. Vad skulle ha hänt om hen/de inte tagit tag i sina ekonomiska svårigheter?
10. Tror du att vem som helst kan hamna i ekonomiska svårigheter? Varför tror du det?
11. Tror du att du skulle kunna hamna i ekonomiska svårigheter? Varför tror du det?
12. Hur kommer dina framtida val påverka din privatekonomi? Beskriv hur både de positiva och negativa valen påverkar utifrån Hälsa, Ekonomi och Miljö.
13. Vad är viktigt att tänka på gällande privatekonomi?

Lektionsmål:

Att få insikter om vad som kan orsaka ekonomiska svårigheter i privatekonomin och vad man kan göra för att undvika dem.

Språkmål:

Kunna redogöra för samt diskutera och reflektera kring orsakerna till ekonomiska svårigheter i privatekonomin.

Färdigheter vi arbetar med:

Metod och arbetssätt:

Se ett avsnitt av "Lyxfällan" och samtidigt ska ni skriva frågorna ovan. Använd gärna stödstrukturen nedan för att formulera era meningar.

Stödstruktur

Lyxfällan handlar om...

De har problem med...

…för att...

vilket har gett följande konsekvenser...

Det jag tror har störst betydelse för att få ihop ekonomin är först och främst...

Därefter...

Sedan att...

Dessutom anser jag...

Det är också viktigt...

Slutligen är det viktigt att sköta sin ekonomi för att...

annars kan det bli svårt att....

Länk till detta dokument: https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5U0g4ZERtX015U3M/view?usp=sharing

1. Lektionen startar med en presentation av dagens uppgift. 

2. Film om hur man gör omelett.

3. Demonstration om hur man gör en omelett. Det finns ett viktigt moment när jag för omelettsmeten i stekpannan. Här kan eleverna filma med mobilen eller paddan för att lyckas med denna metod. Det ska ske på ett säkert och fungerande sätt, se kunskapskravet nedan.

Eftersom omeletten ca 10 min att göra så ska den göras straxt innan måltiden ska ätas.

4. Innan ni sätter igång med omeletten ska ni planera så måltiden blir näringsriktig och komplettera utifrån dessa två modeller. 

Tallriksmodellen

           Fysiskt aktiva personer                                                  Stillasittande personer

Matcirkeln 

• Ni får fritt planera och tillaga utifrån det som finns hemma.

• Ta ta ett kort på er färdiga måltid.

• Skriv en text där ni beskriver hur ni planerat och anpassat måltiden.

• Ni ska motivera varför det är bra att följa dessa ”planeringsverktyg”. Det ska ni göra i flera steg.

Här är en hjälp att starta meningar:

Tallriksmodellen   

Vi följde tallriksmodellen genom att…

Tanken med tallriksmodellen är...

Det är bra att följa tallriksmodellen för att…

Här kommer några exempel om vilka positiva effekter tallriksmodellen har för vår hälsa, (ekonomi och miljö):

för att…

och på så vis påverkar…

det som har störst betydelse…

det är också viktigt…

slutligen…

Matcirkeln

Vi följde matcirkeln genom att…

Tanken med matcirkeln är att...

Det är bra att följa matcirkeln för att…

Här kommer några exempel om vilka positiva effekter matcirkeln har för vår hälsa, (ekonomi och miljö):

för att…

och på så vis påverkar…

det som har störst betydelse…

det är också viktigt…

slutligen…

Se här kunskapskravet nedan för uppgiften:

5. Tillagning av måltiden. Se kunskapskravet för tillagningen:

6. Innan ni äter ska ni fotografera er kompletta måltid. Spara bilden

7. Måltid.

8. Undanplock och sysslor.

9. Skicka bild och er text med beskrivningar och motiveringar till maria.hagblad@skola.sala.se