Direktlänk till inlägg 29 augusti 2010
Igår hade jag en mycket trevlig dag i Sockholm tillsammmans med min kollega Annika. Vi var till Hallwylska museet, där utställningen "Smutsig tvätt - rena kläder" pågår. Utställningen var på museets gård.
Länk: http://www.hallwylskamuseet.se/default.asp?id=2137
Det var intressant att se de olika föremålen men mitt besök på Hagalunds tvätterimuseum gav så mycket mer. http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=14350. (Program för hösten: 17/10 Höstbyken. 14/11 Novemberbyken
Öppet 12-14, entré 20:- Visningar 12 o. 13, servering i Tvättarbostaden)
På denna utställning på Hallwylska visade de en film från Hagalund där föreståndaren Olle Magnussonde visade hur man tvättade förr.
Här kan ni se min egen film från Hagalunds tvättmuseum.
Bilder från filmen som visades på museet:
Vilket otroligt slit de hade förr. Idag suckar folk och tycker att det är jobbigt att tvätta i maskin (!) Snacka om att inte ha perspektiv på tillvaron.
Men vi tvättar mer nu än förr. Idag tvättar vi i genomsnitt 8 tvättar i veckan mot 2 tvättar i veckan 1960. Vi smutsar ner ca 200 kg tvätt per person och år (ca 4 kg i veckan). På en stor gård tvättade man på 1800-talet en (!) gång per år men då kunde tvätten ta nästan en månad att bli klar med. Ett stort linneförråd krävdes och byte av kläder skedde mycket mer sällan än idag.
En vridmaskin som användes till att få ur vattnet ur tvätten.
Tvättbrädor att skrubba tvätten mot.
Klappträ som användes för att slå ut vattnet med.
Glättstenar som användes för att få slät tvätt.
Krustång som användes till att vecka örngottsbanden.
Här kommer lite goda råd från utställningen:
Vi gick också en visning på detta fantastiska palats. Hallwylska palatset byggdes av arkitekten Isak Gustaf Clason (han byggde bland annat Nordiska museet) mellan 1893 och 1898. Det unika var att arkitekten inte hade några restriktioner alls när det gäller den ekonomiska biten det beroende på att familjen var mycket förmögen. Eftersom frun i huset (Wilhelmina von Hallwyl) tyckte om att samla saker som t. ex. konst, proslin, antika möbler men även vardagsföremål som köksredskap. så var målet redan från början att deras hem skulle bli ett museum. Wilhelmina ägnade sina dagar till att katalogisera alla föremål med fotografier och fakta. Det Hallwylska palatset på 2000 kvm fördelat på 40 rum skänktes till staten 1920.
Jag kan varmt rekommendera ett besök på Hallwylska. Ni som inte kan besöka Hallwylska museet i Stockholm kan se denna fantastiska webbutställning: http://www.40rok.se/
Vi passade också att se utställningen "Kinas terrakottaarmé" i det hemliga bergrummet under Östasiatiska museet på Skeppsholmen. En mycket sevärd och unik utställning som jag rekommenderar er att se.
Jag kan avslöja att föregångaren till den svenska måttsatsen uppfanns i det gamla Kina för över 2000 år sedan.
"Vår" svenska måttsats tog Anna-Britt Agnsäter (grundaren till KF:s provkök) http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna-Britt_Agns%C3%A4ter fram efter en inspirationsresa i USA i slutet av 1940-talet.
Efter sin halvårslång resa till USA 1948 återvände Anna-Britt Agnsäter med mängder av för Sverige nya redskap, till exempel ångstrykjärn, köttermometer, kavelduk, måttsats, platsfolie mm. Hon utvecklade en svensk köttermometer. 1951 gav KF:s provkök den första upplagan av "Vår kokbok"
Här kan ni se lite bilder från uställningen "Kinas terrakottaarmé"
På "Designtorget " vid Sergels torg hittade jag en bok som heter "Städmanual".
När vi bläddrade i den fick Annika en idé att jag skulle göra powerpointinstruktioner till städning. Boken inköptes och idén nu är att jag ska göra städmanualfilmer om hur man t. ex städar sitt rum, putsar fönster och rengör spis/ugn etc. Med filmen ska det vara ett avprickningslista.