Alla inlägg under september 2015

Av Maria - 28 september 2015 10:36

Mattias Axelsson har gjort en bra presentation av konsumenträtt. 

https://youtu.be/uAROQb7pkzs


Ni ska göra rödbetsbiffar, se detta recept som Linda Wallberg har gjort:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5SDF0cnZHOWhHejg/view?usp=sharing


     


  


Av Maria - 20 september 2015 17:27

Vi börjar med att se en informativ video om privatekonomi som Mattias Axelsson har gjort. Det blir en liten repetition.



Sedan ska vi prata försäkringar.


Vilka försäkringar har du? 

Under tiden som ni titttar så skriver ni upp vilka försäkringar som nämn samt om ni fick något tips gällande försäkringar.



Skriv ner varför man bör ha en hemförsäkring? Vilka skador/förluster får man stå för om man bor i en lägenhet?




Ingen jävla försäkring

Skriv ner och motivera varför man egentligen inte behöver separata försäkringar? Varför tror ni att butikspersonalen vill sälja försäkringar?


Sedan får ni laga era planerade måltider eller baka det planerade.

Av Maria - 20 september 2015 08:19

En av de första sakerna jag gjorde med mina elever med hjälp av datorn var att skapa prislistor. På den tiden med mina ekonomigrupper i början av 90-talet. Vi räknade alltid ut priset på olika produkter eftersom de producerade till skolans caféverksamhet. Här kommer en prislista som jag själv har producerat. Länk: https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5UUFmaU1aQU9LWkk/view?usp=sharing


          

Av Maria - 12 september 2015 12:36

Hur farligt är egentligen fett? Fett har blivit utmålat som ett av våra stora samhällsproblem, det är samtidigt ingrediensen i all mat som många älskar mest. I programmet  "Sanningen om fett" som SVT1 visar tar läkaren Saleyha Ashan upp de senaste rönen kring både mättat och fleromättat fett.


Vi bör öka vår kunskap om fett.


Vad händer inuti oss när vi äter fett? Fyra deltagare får efter 12 timmars fasta, äta fyra mycket olika måltider; pizza med mycket mejerifett, sallad på avokado och lax (som är en fet fisk), hamburgare med pommes frites och nötter med naturliga fetter.

Maten innehåller olika sorters fett. För att få veta vilken måltid som ger mest fett får varje försöksperson lämna ett blodprov. Eftersom fettet ganska snabbt går ut i blodet så gör det blodet efter centrifugering grumligt. Sedan mäter de fetthalten i blodet och jämför med före måltiden.  När vi äter mat går nästan allt fett, 95 procent, ut i blodet.

Det visar sig att alla testpersoner har lika mycket fett i blodet. Oavsett vad man äter för fett så hamnar nästan allt i blodet. Kroppen är byggd för att pressa ut allt fett ur maten. Men det verkligt intressanta är vad som händer sedan.


Det sägs ju ofta att fett sätter sig på höfter och lår. Men sanningen är vart fettet tar vägen är intressantare än så.  Det man först tänker på är det fettet som ligger som en lager strax under huden. Det fettet kan man nypa tag i. Men vi har också fett på andra ställen som i buken där alla organ sitter, samlas lätt fett. Organen blir alltså inbäddade i fett. En person kan se smal ut men kan ha mycket fett i buken och tvärtom. Det normala är att ha 20-22  procent fett i kroppen och har man mycket mer så bör man tänka på det. Det är inte bra med mycket fett i buken och kan vara direkt farligt. Det kan leda till diabetes och hjärtsjukdomar.


En tredjedel av våra kalorier bör komma från fett och är helt livsnödvändigt. Det skyddar våra inre organ. Men framför allt lagar fett energi. Får man i sig vatten och vitaminer kan en normalbyggd person leva på fettdepåerna i 60 dagar.


Inuti fettcellen kan man se små droppar av olja. Dessa celler är som små bränsletankar som ger energi när man inte äter.


Man kan bli fet genom att äta för mycket fett men också av att äta för mycket kolhydrater. Kolhydrater omvandlas till fett. Kroppen tillverkar alltså fett. Äter vi för mycket kolhydrater omvandlas de till fett. De lagras i fettcellen. Det häpnadsväckande är att fettcellerna gör något helt unikt: Ju mer vi åter desto större blir fettcellerna. En genomsnittlig fettcell kan öka tusenfalt i volym. Den kan alltså bli tusen gånger större – som en ballong. Feta personer har i allmänhet större fettceller. Sanningen är att blir inte feta bara för att vi äter fett. Den stora faran är att äta för mycket – fett, socker eller vad som helst.



Men oftast får vi förstås äta hur mycket fett vi vill och det är lätt att äta för mycket. Det är däremot inte lika lätt att bränna fettet igen.  När man promenerar så kommer ca 64 procent av energin från fett.  Resten av energin kommer från kolhydrater.  Man kan bränna 27 g fett i timmen vilket motsvarar en hamburgare. Kruxet är att förbränningen upphör så fort man stannar.


Det finns spännande forskning som visar en smartare metod att bränna fett och att få den att fortsätta även efter träningspasset. Man kan bränna massor med fett med tre enkla steg: Steg ett: Träna hårt i två minuter. Steg två: Vila i en minut. Steg tre: Upprepa totalt sju gånger. Efter bara tjugo minuter är det klart. Mönstret av träning och vila gör att kroppen fortsätter att bränna fett i flera timmar. Tester visar att om man jämför före och efter ett träningspass så fördubblar man sin förbränning av fett. Mätningen gjordes 1,5 timmar efter träningen. Förbränningen kan fortsätta 24 timmar efter att man slutat träna. Den är inte alltid dubbelt så mycket men den höjs alltid. Det viktiga med intervallträningen är att man tar i så mycket man orkar. Det kan räcka med en rask promenad med korta pauser för att fettförbränningen ska fortsätta länge efteråt.



Vilka fetter är bra för oss, och vilka är dåliga? Det är nog den frågan som orsakar störst förvirring. Vi äter för mycket mättat fett.  Fetter som är fasta i rumstemperatur har högre andel mättat fett.  Det finns ett samband mellan mättat fett och högt kolesterol. Alltför höga nivåer av kolesterol kan öka risken för hjärtsjukdomar. Det är därför det skrivs så mycket negativt om mättat fett. Men är omättat fett som raps- och olivolja verkligen bättre? Ja, eftersom det bidrar till att sänka kolesterolet och kan skydda mot hjärtsjukdomar. I måttliga doser kan dessa oljor vara bra för hjärtat.


I regel verkar alltså omättat fett vara bättre än mättat. Men på senare tid har bilden blivit långt mer förvirrande. I årtionden har mättat fett setts som den stora skurken. Men nya rön pekar på att det inte är fullt så farligt. Vi börjar förstå att allt mättat fett inte är likadant. Vi har sett mättat fett som en homogen grupp men i själva verket består de av en mängd olika mättade fettsyror.  Olika livsmedel innehåller en blandning av mättade fetter som har olika effekt på vår hälsa.


Forskning visar ett samband mellan vissa mättade fettsyror och en förhöjd risk för diabetes. Men andra fettsyror innebar lägre risk för diabetes. Beroende på vilken sorts mättat fett man har i blodet har man alltså olika hög risk att få diabetes. De två fettsyror som tycks sänka risken för diabetes kommer från mejeriprodukter. Studier har även visat att en fettsyra som finns i mejeriprodukter ger sänkt risk för hjärtsjukdomar. Det gör däremot inte processat kött som, korv och bacon, kan vara dåliga. Forskare kan ännu inte bevisa orsakssambandet men det blir nästa steg.


En sorts fett har verkligen stjärnstatus – Omega 3. Omega 3 bygger upp cellerna och är en viktig beståndsdel av vår grå hjärnsubstans. Det skyddar mot hjärtsjukdomar och troligen också mot stroke och demens. Fet fisk innehåller mycket Omega 3. Fet fisk som lax ger mer än 20 gånger mer Omega 3 än torsk. Strömming och makrill är också bra källa till Omega 3. Feta fiskar lagrar sitt fett i köttet medan magra fiskar lagrar sitt fett i levern.  När vi köper fiskleverolja så är det alltså från magra fiskars lever.

Minst en portion fet fisk i veckan ska vi äta men gärna tre. 


En spännande nyhet är att framtidens mat kan bli proppfull med Omega 3 tack vare banbrytande ny forskning. Otroligt nog ska det nyttiga fettet komma från vattnet. Alger som är osynliga för blotta ögat som finns i havsvattnet. Det är mikroskopiska levande celler som innehåller höga halter med Omega 3. Det finns tusentals olika varianter.  De små algcellerna kan innehålla upp till 50 procent olja och kan vara en enorm källa till Omega 3. Men det krävs flera ton havsvatten för att utvinna några få skedar olja. Man kan odla dessa algceller industriellt med hjälp av ”solarium”. Algerna behöver ljus för att växa och föröka sig. Man kan på så sätt öka algkoncentrationen en miljon gånger högre än i havet och få mer Omega 3. Det de gör är att de tar algerna och torkar dem till en biomassa. Denna massa smakar väldigt mycket salt. Men de kan gå ett steg till och utvinna oljan ur den salta biomassan. Då får man ren Omega 3 olja utan omvägen via en fisk. Algprodukter finns i hälsokost men det blir troligen vanligare som mat. En framtidsmat som också är väldigt hållbar. Men tanken är inte att människor ska äta alger, det som kan förändra maten är om vi har alger som djurfoder. Om man ger alger till exempelvis kor så kan man få mjölk och kött att bli mer rika på Omega 3.  Det skulle kunna göra att vi får i oss 15 procent av vår Omega 3 från mejeriprodukter. Målet är att förbättra folkhälsan utan större förändrade kostvanor. I framtiden kan Omega 3 alltså komma från en mängd olika baslivsmedel. Allt från nöt- och lammkött till mjölk och ost.

Algerna kan ännu inte produceras i kommersiell skala. Till dess kan det vara värt besväret att lära sig tycka om fisk.


Bästa sättet att förstå ett ämnes funktion är ofta att ta bort det. En grupp människor får under en vecka utesluta alla produkter som överstiger 1 % fett. De får lära sig vilka produkter som de kan äta.  Det blir en ganska kämpig utmaning. Deltagarna tycker det är en trist kost. Hungern och ledan tilltar under veckan som går. När de utesluter fett så äter de mer kolhydrater. Då går blodsockret upp och ner och gör dem hungriga och håglösa. De vill väldigt gärna äta något ”förbjudet”. De känner det som de vill äta hur mycket som helst.  Utan fett blir de trötta, hungriga, lynniga och oroliga i magen.  En del blir uppblåsta i magen av kolhydrater.  Kolhydrater som bönor, baljväxter, vete och olika frukter och grönsaker är svåra att bryta ner. De jäser i tarmarna och bildar gaser som ger magknip. Om man plötsligt börjar äta mycket sådant, kan de få magbesvär.

Deltagarna tyckte det var svårt att få maten att smaka gott. Ingen av deltagna ville fortsätta med en fettfri kost. Det är heller inte tillrådligt för att till exempel gå ner i vikt. Tester görs för att se hur de påverkats. Det är slående hur trötta deltagarna blev. Så gott som alla har varit tröttare och haft mycket mindre energi. De undersökte om dieten gav deltagarna undermedvetna begär. Genom att mäta deras ögonrörelser kunde man se vad de lockades mest av, före och efter experimentet. I början av veckan tittade de överallt. Det är blandade resultat. De tittar lite på salladen, lite på brödet… Överallt. I slutet av veckan får chokladkakan mer ögonkontakt. Hamburgaren likaså. Frukt och grönsaker blir mindre intressant. Deltagarna tittar istället på dipsåsen. Även om man inte är medveten om det så dras vår uppmärksamhet till det vi saknar.

Större studier visar att drastiskt minskat fettintag kan påverka vårt humör och göra oss mer aggressiva. Fett är ett av våra viktigaste näringsämnen. Fett har ett dåligt rykte, men är viktig för vår hälsa och man kan påverkas negativt om man inte äter det.  Det är viktigt att vi äter rätt mängd fett av rätt sort. Olivolja, rapsolja, avokado, fet fisk, nötter och frön innehåller bra omättat fett. Lägg bara till mejeriprodukter, magert kött och mycket grönsaker.

Av Maria - 8 september 2015 06:00

 

Bild från helhetshälsa

Av Maria - 3 september 2015 19:28

På SVT1 går det en serie med Michael Mosley som heter ”Sanningen om nyttigare mat”. Michael Mosley arbetar som medicinsk journalist och har hjälp av ett läkarteam. De ska undersöka förvirrande reklam, rubriker och hälsorön. Vi får en hel del motsägelsefull information så det är svårt att veta vem man ska lita på.



D-vitamin


Under lång tid så har vi varit medvetna om farorna med solsken. Men nu kanske vi står vid en vändpunkt. Solsken är bra i små doser för att det höjer halterna av D-vitamin, även kallat ”solskensvitaminet”. Det ultravioletta ljuset påverkar huden så att det bildas D-vitamin i huden.


D-vitaminbrist har kopplats till allt från hjärtsjukdom till cancer. Vi behöver D-vitamin för att undvika benskörhet. Mer än hälften av oss nordbor har för lite D-vitamin.


Michael Mosley och hans team testar olika metoder för att höja D-vitaminnivån hos en grupp människor som inte kommer ut i solen särskilt ofta. Gruppen arbetar inne hela dagarna på ett kontor.


Mer än hälften av försökspersonerna har tillräckligt med D-vitamin. Resten skulle må bra av att höja sina värden eftersom brist kan ge allvarliga problem med skelettet.


De blev slumpmässigt indelade i tre olika grupper för att testa olika råd:


Grupp 1 ska ut i solen 10 min varje dag. Att sitta vid ett fönster duger inte. Det krävs direkt solljus.


Grupp 2 får tillskott i tablettform.


Grupp 3 ska äta tre portioner fet fisk i veckan.  Totalt 300g.


Fet fisk är en erkänt bra D-vitaminkälla. Fisken är noggrant utvald eftersom bara fet fisk innehåller mycket D-vitamin. Det är exempelvis lax och makrill.


Alla försökspersoner bär en ljusmätare så att de kan ta hänsyn till det när de mäter deras D-vitaminhalter. Resultatet analyseras efter tre veckor av professor Helen Macdonald.


Efter tre veckor gav alla metoder resultat. Resultatet var anmärkningsvärt lika, vare sig det var sol, tillskott eller fet fisk. Nästan alla försökspersoner fick märkbart högre D-vitaminhalt men störst hos de som riskerade D-vitaminbrist.


Fördelarna med solsken är att det är gratis. Men för mycket kan ge hudcancer så man måste skydda sig. Det räcker med att rulla upp skjortärmarna.


Fisk är en bra källa för D-vitamin och andra näringsämnen. Men det finns oro för föroreningar i fisk. Man rekommenderar kvinnor i fertil ålder att begränsa sitt intag av fet fisk.


Tillskott i tablettform är bra för dem som riskerar brist och har en mörkare hud. Men man ska inte överdosera D-vitamin eftersom för mycket kan skada njurarna.



Sänkt blodtryck med hjälp av solsken


Solsken sänker dessutom blodtrycket och minskar risken för stroke med 10 % och hjärtattack med 7 %. Detta genom att få ner blodtrycket med 2mm kvicksilver efter 40 min i solsken mitt på dagen.  Efter man varit ute i solen och hudens temperatur återgått till det normala, förblir blodtrycket lägre.  Studerar man huden via mikroskop så kan man se att mycket kväveoxid frigörs. Det är en så liten gasmolekyl att den sprids genom de undre lagren till blodkärlen och får dem att vigdas. De tror att en mängd andra aktiviteter är kopplade till kväveoxid. Man har under de senaste tio åren insett att huden är mer komplicerad än vad man först trodde. Men frågan är huruvida om hur fördelarna med sänkt blodtryck väger tyngre än risken för hudcancer. Det råd de ger är att de i riskgruppen för att bränna sig lätt, är rödhårig och har fall av melanom i släkte eller har massa födelsemärken ska vara försiktiga med solandet. Men de flesta har inte de riskfaktorerna så om man lätt blir brun och har högt blodtryck kan det vara positivt att befinna sig i solen.




Kolhydrater


Kolhydratrik mat pasta och potatis kan man göra sundare utan att byta ut någon ingrediens. I programmet genomför de ett experiment. Försökspersonerna ska genomgå tester i tre dagar. En dag äter de nykokt pasta. Andra dagen äter de pastan kall och tredje dagen uppvärmd pasta. Genom att ändra temperaturen kan man göra pasta (och potatis) nyttigare. 


Försökspersonerna måste ta blodprov regelbundet, var 15:e minut i två timmar för att kontrollera blodsockernivån. Stärkelserik mat bryts snabbt ner till sockerarter, så blodsockret stiger fort. Kroppen reagerar med att producera insulin för att få ner blodsockret. Högt blodsocker följt av en insulinkick är skadligt, och man blir fort hungrig igen.


När försökspersonerna åt nykokt pasta, sköt blodsockret i höjden och sjönk sedan fort.


Men när de åt kyld pasta, steg den inte lika mycket.  Detta har man vetat om i 30 år. När pasta och potatis får koka i vatten och sedan får svalna, förändras strukturen i stärkelsen. Den förändras på ett sätt så att den blir resistent mot enzymerna i kroppen. Eftersom enzymerna inte påverkar den, frigör den mindre socker.  Man får lägre blodsocker. Resistent stärkelse bryts inte ner, utan fortsätter ända ner i tjocktarmen och blir en del av ens kostfiber. Så den bidrar till kostfiberintaget också som påverkar hjärtat och tarmhälsan positivt och minskar cancerrisken.


Det överraskande var att resultatet på kyld, uppvärmd pasta minskade höjningen med ytterligare vilket gör den ännu mer hälsosam. Detta är ett förbluffande resultat som aldrig mätts upp förut. Försöksgruppen var liten men alla tio fick samma resultat vilket är signifikant. Enkelt sätt att göra kolhydratrik mat som pasta och potatis nyttigare och fiberrikare utan att ändra en enda ingrediens.



BPA

Sedan tog de upp att det rapporteras mycket i media om skadliga kemikalier i plastförpackningar. Forskare är genuint bekymrade över en kemikalie som heter bisfenol A eller BPA. BPA finns i behållare av polykarbonat och innerhöljet i burkar. BFA tros vålla skada genom att agera som ett kvinnligt könshormon. Studier visar att det är särskilt skadligt för dräktiga möss och ungar. Men möss och människor skiljer sig åt i synnerhet när det gäller hur kemikalier metaboliseras. Trots att BPA kopplas till allt från hjärt- och kärlsjukdomar till beteendeproblem tror man inte att den mängd vi får i oss genom mat och dryck gör någon skada. Detta trots att man funnit spår av det hos över 90 % av invånarna i utvecklade länder.


Plast har oftast en återvinningstriangel med en siffra inuti. Om siffran är 1, 2, 4 eller 5 så är den BPA-fri. Om siffran är 3 eller 7 kan den innehålla BPA. De kan vara ofarliga först, men om de värms eller diskas i diskmedel kan mängden BPA som frigörs öka. Om man är väldigt orolig för BPA är det kanske bäst att undvika sån här plast.



Fett

På 1960-talet förklarade läkare krig mot mättat fett. Ut med ost och smör, in med margarin. Tyvärr innehöll margarinet då så kallade transfetter, som är ett industrifett som inte härsknar så lätt. Idag vet vi att transfetter är oerhört skadliga för hjärtat och de är borta. Det här är ett exempel på en offentlig hälsokampanj med olyckliga följder. Men det ursprungliga målet, de mättade fetterna, hur skadliga är de egentligen. Mättade fettsyror finns i animaliskt fett, inklusive mjölkprodukter och i till exempel palm- och kokosolja.  Andra oljor, som oliv- och solrosolja, innehåller fleromättade fettsyror som vi trodde var bättre för oss. Borde vi då byta från det ena till det andra? Ökar verkligen mättat fett risken för hjärtsjukdomar, som många tror? Ny forskning visar att beläggen inte är entydiga. Vissa studier visar det och andra inte. Det verkar vara så att det finns olika typer av mättat fett. Vissa födoämnen som är rika på mättat fett tycks förhindra hjärtsjukdom och det som har betydelse är att boskap som betar har helt annorlunda fettsyremönster än boskap som föds upp på spannmål. Så hur djuret är uppfött spelar troligen en stor roll för dess näringsprofil och påverkan på vår hälsa. Mjölk och nötter har enligt stora studier ingen negativ inverkan vad gäller hjärtsjukdomar. Tvärtom kan de ha en skyddande effekt, särskilt nötter. Det handlar om balansen mellan mättade och fleromättade fettsyror när det handlar om hjärtsjukdomar.  Men det finns forskare som är skeptiska till dessa forskningsrön.




Botar C-vitamin förkylning?


Vi har kemisten Linus Pauling att tacka för idén som han la fram på 1970-talet. Eftersom han hade två nobelpris lyssnade folk, man han förhastade sig. Sanningen att C-vitamin inte hindrar en från att bli förkyld men kan lindra och förkorta symtomen. Däremot har man börjat hoppas på zink. Forskning visar att zink kan ha en viss effekt om man börjar ta tillskottet inom ett dygn efter att symtomen har visat sig. Symtomen blir mindre varaktiga och lindrigare. Zink hindrar viruset att föröka sig. Nackdelen är att zinktabletter kan ge dålig smak i munnen och illamående.


Hederlig kycklingsoppa kokat på hela kycklingskrovet kan lindra förkylningar. Kycklingsoppa har länge använts som en huskur mot förkylning i USA och många andra länder. Det finns lite forskning kring detta och det kan finnas en del sanningar bakom denna gamla tradition. Bland annat kom man fram till att soppan, framförallt ben och brosk innehåller komponenter som kan lindra inflammationer. 

Presentation


Hej!
Denna blogg skapades av mig maj 2009. Jag heter Maria Hagblad och undervisar i hem- och konsumentkunskap på Vallaskolan i Sala kommun. Här publicerar jag vad vi gör och olika recept. Sidan har också en mängd användbara länkar.

Senaste inläggen

Kategorier

Sök i bloggen

Fråga mig

38 besvarade frågor

Tidigare år

Länkar

Hitta recept

Arkiv

Besöksstatistik

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se