Hur farligt är egentligen fett? Fett har blivit utmålat som ett av våra stora samhällsproblem, det är samtidigt ingrediensen i all mat som många älskar mest. I programmet  "Sanningen om fett" som SVT1 visar tar läkaren Saleyha Ashan upp de senaste rönen kring både mättat och fleromättat fett.

Vi bör öka vår kunskap om fett.

Vad händer inuti oss när vi äter fett? Fyra deltagare får efter 12 timmars fasta, äta fyra mycket olika måltider; pizza med mycket mejerifett, sallad på avokado och lax (som är en fet fisk), hamburgare med pommes frites och nötter med naturliga fetter.

Maten innehåller olika sorters fett. För att få veta vilken måltid som ger mest fett får varje försöksperson lämna ett blodprov. Eftersom fettet ganska snabbt går ut i blodet så gör det blodet efter centrifugering grumligt. Sedan mäter de fetthalten i blodet och jämför med före måltiden.  När vi äter mat går nästan allt fett, 95 procent, ut i blodet.

Det visar sig att alla testpersoner har lika mycket fett i blodet. Oavsett vad man äter för fett så hamnar nästan allt i blodet. Kroppen är byggd för att pressa ut allt fett ur maten. Men det verkligt intressanta är vad som händer sedan.

Det sägs ju ofta att fett sätter sig på höfter och lår. Men sanningen är vart fettet tar vägen är intressantare än så.  Det man först tänker på är det fettet som ligger som en lager strax under huden. Det fettet kan man nypa tag i. Men vi har också fett på andra ställen som i buken där alla organ sitter, samlas lätt fett. Organen blir alltså inbäddade i fett. En person kan se smal ut men kan ha mycket fett i buken och tvärtom. Det normala är att ha 20-22  procent fett i kroppen och har man mycket mer så bör man tänka på det. Det är inte bra med mycket fett i buken och kan vara direkt farligt. Det kan leda till diabetes och hjärtsjukdomar.

En tredjedel av våra kalorier bör komma från fett och är helt livsnödvändigt. Det skyddar våra inre organ. Men framför allt lagar fett energi. Får man i sig vatten och vitaminer kan en normalbyggd person leva på fettdepåerna i 60 dagar.

Inuti fettcellen kan man se små droppar av olja. Dessa celler är som små bränsletankar som ger energi när man inte äter.

Man kan bli fet genom att äta för mycket fett men också av att äta för mycket kolhydrater. Kolhydrater omvandlas till fett. Kroppen tillverkar alltså fett. Äter vi för mycket kolhydrater omvandlas de till fett. De lagras i fettcellen. Det häpnadsväckande är att fettcellerna gör något helt unikt: Ju mer vi åter desto större blir fettcellerna. En genomsnittlig fettcell kan öka tusenfalt i volym. Den kan alltså bli tusen gånger större – som en ballong. Feta personer har i allmänhet större fettceller. Sanningen är att blir inte feta bara för att vi äter fett. Den stora faran är att äta för mycket – fett, socker eller vad som helst.

Men oftast får vi förstås äta hur mycket fett vi vill och det är lätt att äta för mycket. Det är däremot inte lika lätt att bränna fettet igen.  När man promenerar så kommer ca 64 procent av energin från fett.  Resten av energin kommer från kolhydrater.  Man kan bränna 27 g fett i timmen vilket motsvarar en hamburgare. Kruxet är att förbränningen upphör så fort man stannar.

Det finns spännande forskning som visar en smartare metod att bränna fett och att få den att fortsätta även efter träningspasset. Man kan bränna massor med fett med tre enkla steg: Steg ett: Träna hårt i två minuter. Steg två: Vila i en minut. Steg tre: Upprepa totalt sju gånger. Efter bara tjugo minuter är det klart. Mönstret av träning och vila gör att kroppen fortsätter att bränna fett i flera timmar. Tester visar att om man jämför före och efter ett träningspass så fördubblar man sin förbränning av fett. Mätningen gjordes 1,5 timmar efter träningen. Förbränningen kan fortsätta 24 timmar efter att man slutat träna. Den är inte alltid dubbelt så mycket men den höjs alltid. Det viktiga med intervallträningen är att man tar i så mycket man orkar. Det kan räcka med en rask promenad med korta pauser för att fettförbränningen ska fortsätta länge efteråt.

Vilka fetter är bra för oss, och vilka är dåliga? Det är nog den frågan som orsakar störst förvirring. Vi äter för mycket mättat fett.  Fetter som är fasta i rumstemperatur har högre andel mättat fett.  Det finns ett samband mellan mättat fett och högt kolesterol. Alltför höga nivåer av kolesterol kan öka risken för hjärtsjukdomar. Det är därför det skrivs så mycket negativt om mättat fett. Men är omättat fett som raps- och olivolja verkligen bättre? Ja, eftersom det bidrar till att sänka kolesterolet och kan skydda mot hjärtsjukdomar. I måttliga doser kan dessa oljor vara bra för hjärtat.

I regel verkar alltså omättat fett vara bättre än mättat. Men på senare tid har bilden blivit långt mer förvirrande. I årtionden har mättat fett setts som den stora skurken. Men nya rön pekar på att det inte är fullt så farligt. Vi börjar förstå att allt mättat fett inte är likadant. Vi har sett mättat fett som en homogen grupp men i själva verket består de av en mängd olika mättade fettsyror.  Olika livsmedel innehåller en blandning av mättade fetter som har olika effekt på vår hälsa.

Forskning visar ett samband mellan vissa mättade fettsyror och en förhöjd risk för diabetes. Men andra fettsyror innebar lägre risk för diabetes. Beroende på vilken sorts mättat fett man har i blodet har man alltså olika hög risk att få diabetes. De två fettsyror som tycks sänka risken för diabetes kommer från mejeriprodukter. Studier har även visat att en fettsyra som finns i mejeriprodukter ger sänkt risk för hjärtsjukdomar. Det gör däremot inte processat kött som, korv och bacon, kan vara dåliga. Forskare kan ännu inte bevisa orsakssambandet men det blir nästa steg.

En sorts fett har verkligen stjärnstatus – Omega 3. Omega 3 bygger upp cellerna och är en viktig beståndsdel av vår grå hjärnsubstans. Det skyddar mot hjärtsjukdomar och troligen också mot stroke och demens. Fet fisk innehåller mycket Omega 3. Fet fisk som lax ger mer än 20 gånger mer Omega 3 än torsk. Strömming och makrill är också bra källa till Omega 3. Feta fiskar lagrar sitt fett i köttet medan magra fiskar lagrar sitt fett i levern.  När vi köper fiskleverolja så är det alltså från magra fiskars lever.

Minst en portion fet fisk i veckan ska vi äta men gärna tre. 

En spännande nyhet är att framtidens mat kan bli proppfull med Omega 3 tack vare banbrytande ny forskning. Otroligt nog ska det nyttiga fettet komma från vattnet. Alger som är osynliga för blotta ögat som finns i havsvattnet. Det är mikroskopiska levande celler som innehåller höga halter med Omega 3. Det finns tusentals olika varianter.  De små algcellerna kan innehålla upp till 50 procent olja och kan vara en enorm källa till Omega 3. Men det krävs flera ton havsvatten för att utvinna några få skedar olja. Man kan odla dessa algceller industriellt med hjälp av ”solarium”. Algerna behöver ljus för att växa och föröka sig. Man kan på så sätt öka algkoncentrationen en miljon gånger högre än i havet och få mer Omega 3. Det de gör är att de tar algerna och torkar dem till en biomassa. Denna massa smakar väldigt mycket salt. Men de kan gå ett steg till och utvinna oljan ur den salta biomassan. Då får man ren Omega 3 olja utan omvägen via en fisk. Algprodukter finns i hälsokost men det blir troligen vanligare som mat. En framtidsmat som också är väldigt hållbar. Men tanken är inte att människor ska äta alger, det som kan förändra maten är om vi har alger som djurfoder. Om man ger alger till exempelvis kor så kan man få mjölk och kött att bli mer rika på Omega 3.  Det skulle kunna göra att vi får i oss 15 procent av vår Omega 3 från mejeriprodukter. Målet är att förbättra folkhälsan utan större förändrade kostvanor. I framtiden kan Omega 3 alltså komma från en mängd olika baslivsmedel. Allt från nöt- och lammkött till mjölk och ost.

Algerna kan ännu inte produceras i kommersiell skala. Till dess kan det vara värt besväret att lära sig tycka om fisk.

Bästa sättet att förstå ett ämnes funktion är ofta att ta bort det. En grupp människor får under en vecka utesluta alla produkter som överstiger 1 % fett. De får lära sig vilka produkter som de kan äta.  Det blir en ganska kämpig utmaning. Deltagarna tycker det är en trist kost. Hungern och ledan tilltar under veckan som går. När de utesluter fett så äter de mer kolhydrater. Då går blodsockret upp och ner och gör dem hungriga och håglösa. De vill väldigt gärna äta något ”förbjudet”. De känner det som de vill äta hur mycket som helst.  Utan fett blir de trötta, hungriga, lynniga och oroliga i magen.  En del blir uppblåsta i magen av kolhydrater.  Kolhydrater som bönor, baljväxter, vete och olika frukter och grönsaker är svåra att bryta ner. De jäser i tarmarna och bildar gaser som ger magknip. Om man plötsligt börjar äta mycket sådant, kan de få magbesvär.

Deltagarna tyckte det var svårt att få maten att smaka gott. Ingen av deltagna ville fortsätta med en fettfri kost. Det är heller inte tillrådligt för att till exempel gå ner i vikt. Tester görs för att se hur de påverkats. Det är slående hur trötta deltagarna blev. Så gott som alla har varit tröttare och haft mycket mindre energi. De undersökte om dieten gav deltagarna undermedvetna begär. Genom att mäta deras ögonrörelser kunde man se vad de lockades mest av, före och efter experimentet. I början av veckan tittade de överallt. Det är blandade resultat. De tittar lite på salladen, lite på brödet… Överallt. I slutet av veckan får chokladkakan mer ögonkontakt. Hamburgaren likaså. Frukt och grönsaker blir mindre intressant. Deltagarna tittar istället på dipsåsen. Även om man inte är medveten om det så dras vår uppmärksamhet till det vi saknar.

Större studier visar att drastiskt minskat fettintag kan påverka vårt humör och göra oss mer aggressiva. Fett är ett av våra viktigaste näringsämnen. Fett har ett dåligt rykte, men är viktig för vår hälsa och man kan påverkas negativt om man inte äter det.  Det är viktigt att vi äter rätt mängd fett av rätt sort. Olivolja, rapsolja, avokado, fet fisk, nötter och frön innehåller bra omättat fett. Lägg bara till mejeriprodukter, magert kött och mycket grönsaker.

 

Emil

9 november 2015 09:12

Spännande fakta! Jag trodde verkligen att fett var boven.

http://www.brajulklappstips.se/enkla_julklappar.ph

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Idag ska ni tillaga stekt ris med strimlad skinka, svamp mm Recept s.215   Riset är färdigkokt.         Först ska vi fortsätta på temat "Släng inte maten".            Dagens skrivuppgift:  ...

             Mise en place är ett franskt uttryck som betyder "allt på plats" och är ett sätt att förbereda för matlagning som innebär att man ser till att samtliga ingredienser och redskap som behövs finns tillgängliga och är i ordning. ...

    Gör så här:   1. 125g riven squash (ev. skalad och urkärnad) blandas med 2 krm salt i ett durkslag. Låt stå en stund. 2. Riv lök så det blir ca 1 msk. 3. Krama ur vätskan. 4. Lägg den rivna squashen i en bunke. 5. Blanda i den r...

     Innehåll Denna lektion är tänkt att starta upp undervisningen i hem- och konsumentkunskap under högstadiet. Alla elever har haft undervisning i ämnet på mellanstadiet men det är alltid bra att starta upp med olika grunder i köket. Här går ma...

Årets tårtor gjorda av åk 8. ...