Inlägg publicerade under kategorin Prov och hemuppgifter

Av Maria - 28 november 2016 09:45

Eleverna kommer att arbeta efter Angelica Ohls modell gällande matlagningsprov


Första lektionen


Presentation av arbetet:  

          



De får testa näringsberäkningsprogrammet Matkoll där programmet även prisberäknar.



Första lektionens bedömningsmall. (De blir formativt bedömda genom hela arbetsprocessen).

 



Livsmedel att utgå ifrån:

   



Planering för eleverna:

   


Presentation av Andra och tredje lektionen:

   




Bedömningmall för matlagare:  


 





Frågor till dektektiver att arbeta med:

 



Bedömningsmall för detektiver (kamratbedömare)

  

 



Presentation av lektion 4

 

     


Frågor att besvara vid reflektion:

       

        

Bedömningsmall för reflektion

 


Av Maria - 3 december 2012 22:42

Första dagen på hem- och konsumentkunskapskonferensen i Stockholm 3 december 2012. Dagen började inte så bra eftersom tåget var ganska mycket försenat. Vi missade 15 min på första föreläsningen. Det var Agneta Yngve som föreläste om vad som gäller enligt forskningen gällande rekommendationer och hur vi som lärare ska hantera alla bud som kommer via media.
Vi behöver äta mer fisk, nötter, grönsaker, frukt, bönor och fullkornsprodukter. Vi bör välja magra mejeriprodukter och livsmedel som ger lågt glykemiskt belastning. Äta mindre salt och undvika transfetter. Äta mer enkelomättat fett och mindre mättat fett. Öka vår fysiska aktivitet och minska inaktiva dagar. Alltså livsmedelsverkets rekommendationer håller!



Barbara Rolls från Pennsylvania University har kommit fram till följande:
- Vi äter mer när portionerna är stora.
- Förpackningsstorleken påverkar hur mycket vi äter.
- Vi kompenserar inte naturligt om vi ätit för mycket vid en måltid.
- Att få stora portioner kan överskugga vår naturliga mättnadskänsla.
- Ät grönsakerna först! Man äter mer rimligt att huvudrätten.
- Man framför datorn och tv tenderar att bli mindre nyttiga.


Följer man livsmedelsverkets rekommendationer lever man längre enligt forskningen.


Hon rekommenderade att använda sig av:
- Skolhälsoguiden
- Folkhälsoguiden
- Statens folkhälsoinstitut
- Mediakompass


"Kompis med kroppen" var ett material som tagits fram för mellanstadiet i samarbete med ICA. http://www.google.se/search?q=kompis+med...=sv&client=safari<br />


Food Fables the second sitting var visst en intressant skrift.


Hon tyckte det var viktigt att låta barnen fundera över vem som kommer med vilka budskap och vilka deras motiv är. Det var också viktigt att inspirera barnen att laga mat. Samt att utvärdera och publicera olika projekt.







Ann Parinder talade om sin forskning om ungdomars matvanor. Hur de själva resonerar kring detta.


Lite kort vad hon pratade om:


När ungdomar hjälper till hemma så gör de detta:
- Matinköp samt matlistor men tillsammans med föräldrar. Här ser ungdomarna sin chans till egentid med föräldrar samt möjlighet att påverka vad man körer.
- Fixa sallad.
- Röra i grytor.
- Smaka av.
- Baka. Detta verkar vara något Som vi kan dra ner på i vår undervisning.
- Laga desserter.


När ungdomarna tar etiska ställningstaganden får de ofta ansvara för sin matlagning själva.


Arbetar föräldrarna mycket så tar ungdomarna delvis eller helt ansvar för matlagningen. En del tycker att ansvaret blir för mycket.


Man är ofta delaktig i matlagningen till fest.


Vad är optimal mat för ungdomar?
- Lagad mat med grönsaker
- Frukost
- Gröt som är god och nyttig, gärna "pimpad"
- Hembakat


De delar in mat i tre grupper:
- Riktig mat. Varm, hemlagad, bra råvaror som ätes i sällskap.
- Inte riktig mat, pling-pling mat (micromat). Halv- och helfabrikat, fryst mat som ätes ensam.
- Mat. Frukost, snacks, fika, plockmat som ätes på väg.


Forskning visar att ungdomar inte har koll på vad maten kostar.







Minna Hellman pratade om hållbar utveckling.
Se kampanjen om att minska matsvinnet:
http://slangintematen.se/<br />Här finns bra material till vår undervisning.


Se hennes powerpointbilder via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MinnaHellman_ahorarkopior.pdf


Vi slänger 500 kg avfall per person och år. Av dessa är 8 kg textilier (vi köper 15 kg textilier per person och år). De kommer snart med en kampanj om detta och forskning visar att vi snart kan återanvända textilier i produktion.


Skulle vi bara dra ner vår konsumtion till den vi hade på 90-talet skulle vi faktiskt ha ett hållbart samhälle.


Till 2020 ska matsvinnet sjunka med 20%. Livsmedelsverket har fått 20 miljoner kr fördelat på 3 år.


En familj slänger mat för mellan 3000- 5000 kr per år.







Årets Hk-lärare 2011 Märit Östberg pratade om att en framgång i yrket är att vara personlig, passionerad samt att implementera kursplanen i undervisningen. Man ska gräva där man står. Se möjligheterna och gå sin egen väg. Gnäll mindre och attackera positivt. Samverka med så många ämnen som möjligt.
Förändra, förbättra och förnya.
Hon lät eleverna fotografera sin matdagbok för att sedan resonera kring måltiden utifrån hälsa, ekonomi och miljö.

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MaritOstberg_ahorarkopior.pdf






Jenny Rendahl pratade om likvärdig bedömning. Hon har medverkat till att ta fram ett bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap. Mycket intressant. Se denna länk:


http://www.skolverket.se/prov-och-bedomn.../pr-est/hkk-1.172297


Det finns två prov:
- Den hållbara lunchen
- En hållbar tacokväll


Det finns en film att beställa som kan vara en hjälp till samt läraranvisningar och bedömningsanvisningar. Filmen kan man se flera kollegor tillsammans och vara ett bra diskussionsunderlag.


Det är viktigt att använda begrepp från kursplanemålen i sin undervisning.


Tips från Jenny var att låta eleverna utifrån dessa valmöjligheter motivera sina val tillsammans utifrån hälsa, ekonomi och miljö:
Morot eller tomat?
Potatis eller ris?
Falafel eller köttbullar?





                          

Andra dagen



Karin Hjälmeskog föreläste om undervisning i ett konsumtionssamhälle.


  


  


Utveckling sker genom förändring ofta genom kris. Vi lyssnar med urskiljning, det som passar in och stämmer överens med vår egen bild. Elever är inga "tomma kärl", kunskaper och erfarenheter finns. Ibland "felaktig" kunskap som bygger på myter från media, föräldrar och kompisar.


Konsumtionssamhället bygger på iden om ekonomisk tillväxt och visionen om ökad välfärd. Konsekvenser av detta påverkar miljön genom utarmning av naturens resurser, minskad biologisk mångfald, fattigdom, ökade klyftor mellan fattiga och rika. Ökad välfärd ger inte automatisk lycka.


Tim Jackson 2009 "Välfärd utan tillväxt så skapar vi ett hållbart samhälle"


"Att materiella ting av stort värde för oss tas för givet"


"Kraven på konsumenterna att fortsätta konsumera och till och med öka sin konsumtion"


Går det att förstå tillväxt och välfärd på andra sätt? Går det att tänka kring konsumtion på andra sätt?


Tim Jackson 2012 - bygga en hållbar makro-ekonomi - respektera ekologiska begränsningar - bevara möjligheter för människor att blomstra/leva ett gott liv


De som är "först" med olika prylar är de som har pengar. Andra kommer efter och de som var först måste hitta något nytt att vara först med. Istället för prylar vore det bättre med någon upplevelse.



Det finns tre olika typer av konsumenter: - de som vill få it så mycket som möjligt av sina pengar. - de som gör en del gröna val. - de som känner en tillfredsställelse av att göra bra val.


Det är viktigt att vi visar på att det finns många olika sätt att leva sitt liv. Det finns faktiskt saker vi inte kan få om vi konsumerar för mycket. Hur kan vi tala om hållbar konsumtion så det blir att få, inte avstå? Vi skapar mening genom att reflektera, en tankeprocess, gärna tillsammans med andra. Annars blir det lätt en skolprodukt. Det ska vara kunskap i handling..


Karin presenterade arbetet om tvätt och städ som vi gjorde i Uppsala.

           


Se hennes åhörarkopior här:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_KarinHjalmeskog_ahorarkopior.pdf




Helena Persson pratade om strategier för att nå ett lyckat resultat i ämnesintegrerade projekt. Framgångsfaktorerna är:

                      

Se hennes åhörarkopior här: http://www.skolporten.se/wp-content/uplo..._ahorarkopior.pdf<br />




Agneta Nystedt och Ann-Margethe Svenson pratade om kollegialt lärande. Två fantastiska kvinnor som jag blev imponerad av. De har arbetat med webbaserat lärande, även internationellt med stöd av eu-bidrag. De har gjort kokböcker på nätet i samarbete med andra länder http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s22 samt en kokbok med landsskapsrätter "Matkonst i dataåldern". De arbetar med "Modersmålsdagen" eftersom de har en mängd olika nationaliteter på skolan. Ett annat projekt är "Med kameran som penna". Ett annat projekt är "Matkassen" där eleverna sätter samman två matkassar som ska vara middagsmat. Ytterligare ett projekt heter "Sinnenas mat".

Se deras åhörarkopior via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_AgnethaNystedtAnn-MargretheSvensson_ahorarkopior.pdf





Göran Svanelid föreläste om The Big 5 - den röda tråden!?

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5



Det handlar om: - analysförmåga - kommunikativ förmåga - begreppsförmåga - förmåga att hantera information - metakognitiv förmåga


Vi måste ge eleverna stöd att tänka på en högre nivå. T-samhälle. Det tänkande samhället är redan här. "Göra och tänka".


De tre P:n i Hk: - Planering - Processen - Produkten


Görans observationer i hk-undervisningen: - Vikten av "timing" - Vikten av att tänka först (planering) - Vikten av att se både helheten och delarna. - Vikten av finmotorik




R rätt saker

O ofta

T tidigt


Han gav en mängd förslag på strukturer. Hoppas på att jag får hans åhörarkopior.


          


Återkoppla till föregående lektion och presentera få lektionsmål.


Howard Gardner "Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid att göra olika saker än att tänka". Poängen med Big 5 är att utveckla ett gemensamt yrkesspråk, vara den röda tråden genom hela skolan i alla ämnen och att underlätta kommunikationen mellan hem och skola.



Görans tipsade om samtalsprov i par med få kvalitativa frågor.


Görans åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_GoranSvanelid_ahorarkopior.pdf

Av Maria - 1 juni 2009 18:44

Här är en hemuppgift som eleverna i år 8 gör under vårterminen.





Hemuppgift

VAD ÄTER DU TILL SKOLLUNCH OCH HUR KAN DU FÖRBÄTTRA DEN?


Stora rubriker i tidningar talar om att många ungdomar äter för lite till lunch. Äter du skollunch? Är du en av dem som slarvar med lunchen? Får du i dig den näring som du behöver? Den frågan kan vara svår att svara på. Därför får du här en uppgift som kan få dig att förbättra din hälsa. 



  • Du ska föra dagbok på vad du äter till lunch under en skolvecka (5 olika luncher).
  •  
  • Du ska kontrollera om dina luncher är näringsriktiga genom att gå in på hemsidan: http://www.kostdata.se/gi.htm. Följ instruktionerna. Glöm inte att klicka in rätt kön och ålder 15-18 år.
  •  
  • Efter varje lunch du knappat in så ska du klicka på rutan tips – läs kommentarerna.

  •  
  • För betyg G: Du ska göra ovan samt skriva ut (eller e-posta till mig) dina luncher och tips.
  •  
  • För betyg VG och MVG: I stället för att skriva ut luncher och tips ska du själv skriva vad du äter och vilka tips du får till varje lunch i jagform. Ex du äter för lite… blir istället jag äter för lite….Dessutom ska du göra följande:

  • Du ska skriva en sammanfattning av vad du kommer fram till. Skriv ner dina reflektioner och slutsatser.


    Har uppgiften och resultatet påverkat hur du äter? Vilket eller vilka tips kan du tänka dig att följa?


    Varför?    

                                                      
                                         

    Att ändra några dåliga vanor till det bättre kan vara svårt. Om du bestämmer dig för några bra förändringar så gör bara en stor eller några få små åt gången. Det gör att du lättare kommer att lyckas. Börja med en förändring och efter 3-4 veckor kan man göra ytterligare en förändring.    


    Lycka till!

    Presentation


    Hej!
    Denna blogg skapades av mig maj 2009. Jag heter Maria Hagblad och undervisar i hem- och konsumentkunskap på Vallaskolan i Sala kommun. Här publicerar jag vad vi gör och olika recept. Sidan har också en mängd användbara länkar.

    Senaste inläggen

    Kategorier

    Sök i bloggen

    Fråga mig

    38 besvarade frågor

    Tidigare år

    Länkar

    Hitta recept

    Arkiv

    Besöksstatistik

    Gästbok


    Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se