Inlägg publicerade under kategorin "Internationellt perspektiv"

Av Maria - 31 augusti 2016 11:00



 

KRAV

Vad betyder KRAV?

KRAV-märket är den mest kända miljö-märkningen i Sverige. KRAV-märket visar att en vara är ekologiskt producerad. Det betyder att den är producerad med hänsyn till naturen, klimatet, djuren och människorna.



KRAV-ekologisk mat odlas på ett sätt som är bra för miljön, utan kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Istället använder sig bonden av naturlig gödsel och hittar miljövänliga sätt att få bukt med ogräs, skadeinsekter och sjukdomar. Det betyder till exempel att vattnet blir renare, att energiåtgången kan bli lägre och att fåglar, bin och fjärilar trivs runt odlingarna.


Hälsa

 Det har visat sig att det är högre halter av det hälsosamma fleromättade fettet omega-3 i mjölk och kött från ekologiskt uppfödda djur. Detta beror på att ekologiska djur äter mindre kraftfoder och mer gräs.

När du äter KRAV-märkt mat så vet du att det är mat, fri från onödiga tillsatser som onaturliga färgämnen och konstgjorda smakförstärkare. Har du hört talas om e-nummer? Det är tillsatser som är godkända av EU-kommisionen. Av 300 E-nummer tillåter KRAV drygt 40 stycken.


Eftersom KRAV inte tillåter användning av bekämpningsmedel i odlingen innebär det att bonden slipper handskas med gifter i sin vardag. Det mår alla bönder bättre av, men kanske har detta störst betydelse för bönder i många utvecklingsländer där man fortfarande använder vissa sorters bekämpningsmedel som är så pass hälsofarliga att de är förbjudna i Sverige.


Ekonomi


Ofta är KRAV-märkta produkter dyrare.

Exempel: Vetemjöl från Stora Hällsta 16kr för 2 kg

Kungsörnens vetemjöl köpt på Coop 13 kr för 2 kg


Att reflektera över: Har alla råd att köpa KRAV-märkta produkter?


Miljö


När du handlar KRAV-märkt slipper människor, djur och växter att utsättas för kemiska bekämpningsmedel. Idag vet forskarna att bekämpningsmedel som kommer ut i naturen kan ge växter och djur nedsatt fruktsamhet, rubbad ämnesomsättning, försämrad fröbildning med mera. Forskarna vet också att bekämp­nings­­medlen läcker från åkern till sjöar och vattendrag. Naturvårdsverkets prover visar att det finns bekämpningsmedelsrester i våra vattendrag och att de även kan spridas till regnvatten och grundvatten.

Det är bra för den biologiska mångfalden. Fler djur och växter kan leva i och omkring ett hållbart lantbruk. Det är bättre för djuren eftersom de får bejaka sitt naturliga beteende.


Närproducerat

Vad betyder det? Det finns regler kring detta. Man får helt enkelt vara kritisk till det begreppet och läsa varifrån produkten kommer.


Stora Hällsta ligger 4,1 km från Vallaskolan


Färinge Kött ligger 31,3 km från Vallaskolan


 


    


Tacopaj


Eleverna tillagar Tacopaj med närproducerat och krav-märkt mjöl från Stora Hällsta, närproducerad köttfärs från Färinge kött i Huddunge by och mjölk från Grådö mejeri.


Tacopaj 2-3 portioner


Eleverna brukar tycka att denna tacopaj är riktigt god.



Tacopaj 2 portioner


Pajdeg


1,5 dl vetemjöl

20 g smör eller olja  = kaffemått

0,5 dl mjölk

3/4 tsk bakpulver


Fyllning


150g köttfärs

1/2 liten lök, finhackad

1 tsk smör

2 msk tacokrydda


Topping


1 dl crème fraiche eller matlagningsyoghurt

1 dl riven ost


1. Värm ugnen till 175 grader.


2. Blanda samman alla ingredienser till pajdegen i en bunke. Kavla ut, lägg i form och ställ åt sidan. I skolan använder vi två portionsformar eller en form på 15 cm i diameter.


3. Fyllning: Fräs lök i smör. Tillsätt kryddor och fräs ett par minuter. Smula ner färsen och stek tills den är färdig. Lägg upp i pajskalet.


4. Toppning: Blanda crème fraiche/matlagningsyoghurt och nästan all riven ost. Bred blandingen över färsen. Strö över resten av osten och grädda i ugn ca 35 min.



Tacopaj 5-6 portioner


 






 








Av Maria - 4 november 2013 07:15

Eleverna som inte gör matlagningsprov ska göra följande:

1. Se detta videoklippet


2. Se detta bildspel


  3. Skriv ner dina tankar om detta utifrån perspektiven Hälsa, Ekonomi och Miljö


Du ska också besvara dessa frågor och skicka till mig tillsammans med uppgiften ovan.

   


Av Maria - 23 maj 2013 18:19

Här kommer ytterligare en film gjord av en Powerpointpresentation.


 

Av Maria - 11 januari 2013 17:57

 

   

Idag testade jag min Ćevapčićipress som inköptes på loppis häromdagen. En liten smart pryl som Santa Maria någon gång gett sina kunder som gåva vid köp av ett par produkter. Man pressar helt enkelt fram avlånga "köttfärskorvar". Den fungerade alldeles utmärkt!


Ćevapčići har jag ätit många gånger i det forna Jugoslavien. Ćevapčići är Bosniens nationalrätt.

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C4%86evap%C4%8Di%C4%87i

 


Det här receptet fick jag av en serbisk kvinna som jag arbetade tillsammans med när jag arbetade som kock på en förskola/fritids i Huddinge.


Ćevapčići

500g nötfärs

300g fläskfärs

200g lammfärs

1 krm bikarbonat

3 tsk paprikapulver

3 msk Vegeta (en typ av vegetabilisk buljongkrydda som används flitigt i bosnisk/serbisk/kroatisk matlagning)

3 krm svartpeppar


Blanda allt väl och låt det stå och dra en stund. Forma avlånga köttbullar och grilla dem.


 


Vegeta är en superbra och billig produkt som jag använder som smaksättning och istället för "vanlig" grönsaksbuljong.


Av Maria - 3 december 2012 22:42

Första dagen på hem- och konsumentkunskapskonferensen i Stockholm 3 december 2012. Dagen började inte så bra eftersom tåget var ganska mycket försenat. Vi missade 15 min på första föreläsningen. Det var Agneta Yngve som föreläste om vad som gäller enligt forskningen gällande rekommendationer och hur vi som lärare ska hantera alla bud som kommer via media.
Vi behöver äta mer fisk, nötter, grönsaker, frukt, bönor och fullkornsprodukter. Vi bör välja magra mejeriprodukter och livsmedel som ger lågt glykemiskt belastning. Äta mindre salt och undvika transfetter. Äta mer enkelomättat fett och mindre mättat fett. Öka vår fysiska aktivitet och minska inaktiva dagar. Alltså livsmedelsverkets rekommendationer håller!



Barbara Rolls från Pennsylvania University har kommit fram till följande:
- Vi äter mer när portionerna är stora.
- Förpackningsstorleken påverkar hur mycket vi äter.
- Vi kompenserar inte naturligt om vi ätit för mycket vid en måltid.
- Att få stora portioner kan överskugga vår naturliga mättnadskänsla.
- Ät grönsakerna först! Man äter mer rimligt att huvudrätten.
- Man framför datorn och tv tenderar att bli mindre nyttiga.


Följer man livsmedelsverkets rekommendationer lever man längre enligt forskningen.


Hon rekommenderade att använda sig av:
- Skolhälsoguiden
- Folkhälsoguiden
- Statens folkhälsoinstitut
- Mediakompass


"Kompis med kroppen" var ett material som tagits fram för mellanstadiet i samarbete med ICA. http://www.google.se/search?q=kompis+med...=sv&client=safari<br />


Food Fables the second sitting var visst en intressant skrift.


Hon tyckte det var viktigt att låta barnen fundera över vem som kommer med vilka budskap och vilka deras motiv är. Det var också viktigt att inspirera barnen att laga mat. Samt att utvärdera och publicera olika projekt.







Ann Parinder talade om sin forskning om ungdomars matvanor. Hur de själva resonerar kring detta.


Lite kort vad hon pratade om:


När ungdomar hjälper till hemma så gör de detta:
- Matinköp samt matlistor men tillsammans med föräldrar. Här ser ungdomarna sin chans till egentid med föräldrar samt möjlighet att påverka vad man körer.
- Fixa sallad.
- Röra i grytor.
- Smaka av.
- Baka. Detta verkar vara något Som vi kan dra ner på i vår undervisning.
- Laga desserter.


När ungdomarna tar etiska ställningstaganden får de ofta ansvara för sin matlagning själva.


Arbetar föräldrarna mycket så tar ungdomarna delvis eller helt ansvar för matlagningen. En del tycker att ansvaret blir för mycket.


Man är ofta delaktig i matlagningen till fest.


Vad är optimal mat för ungdomar?
- Lagad mat med grönsaker
- Frukost
- Gröt som är god och nyttig, gärna "pimpad"
- Hembakat


De delar in mat i tre grupper:
- Riktig mat. Varm, hemlagad, bra råvaror som ätes i sällskap.
- Inte riktig mat, pling-pling mat (micromat). Halv- och helfabrikat, fryst mat som ätes ensam.
- Mat. Frukost, snacks, fika, plockmat som ätes på väg.


Forskning visar att ungdomar inte har koll på vad maten kostar.







Minna Hellman pratade om hållbar utveckling.
Se kampanjen om att minska matsvinnet:
http://slangintematen.se/<br />Här finns bra material till vår undervisning.


Se hennes powerpointbilder via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MinnaHellman_ahorarkopior.pdf


Vi slänger 500 kg avfall per person och år. Av dessa är 8 kg textilier (vi köper 15 kg textilier per person och år). De kommer snart med en kampanj om detta och forskning visar att vi snart kan återanvända textilier i produktion.


Skulle vi bara dra ner vår konsumtion till den vi hade på 90-talet skulle vi faktiskt ha ett hållbart samhälle.


Till 2020 ska matsvinnet sjunka med 20%. Livsmedelsverket har fått 20 miljoner kr fördelat på 3 år.


En familj slänger mat för mellan 3000- 5000 kr per år.







Årets Hk-lärare 2011 Märit Östberg pratade om att en framgång i yrket är att vara personlig, passionerad samt att implementera kursplanen i undervisningen. Man ska gräva där man står. Se möjligheterna och gå sin egen väg. Gnäll mindre och attackera positivt. Samverka med så många ämnen som möjligt.
Förändra, förbättra och förnya.
Hon lät eleverna fotografera sin matdagbok för att sedan resonera kring måltiden utifrån hälsa, ekonomi och miljö.

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MaritOstberg_ahorarkopior.pdf






Jenny Rendahl pratade om likvärdig bedömning. Hon har medverkat till att ta fram ett bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap. Mycket intressant. Se denna länk:


http://www.skolverket.se/prov-och-bedomn.../pr-est/hkk-1.172297


Det finns två prov:
- Den hållbara lunchen
- En hållbar tacokväll


Det finns en film att beställa som kan vara en hjälp till samt läraranvisningar och bedömningsanvisningar. Filmen kan man se flera kollegor tillsammans och vara ett bra diskussionsunderlag.


Det är viktigt att använda begrepp från kursplanemålen i sin undervisning.


Tips från Jenny var att låta eleverna utifrån dessa valmöjligheter motivera sina val tillsammans utifrån hälsa, ekonomi och miljö:
Morot eller tomat?
Potatis eller ris?
Falafel eller köttbullar?





                          

Andra dagen



Karin Hjälmeskog föreläste om undervisning i ett konsumtionssamhälle.


  


  


Utveckling sker genom förändring ofta genom kris. Vi lyssnar med urskiljning, det som passar in och stämmer överens med vår egen bild. Elever är inga "tomma kärl", kunskaper och erfarenheter finns. Ibland "felaktig" kunskap som bygger på myter från media, föräldrar och kompisar.


Konsumtionssamhället bygger på iden om ekonomisk tillväxt och visionen om ökad välfärd. Konsekvenser av detta påverkar miljön genom utarmning av naturens resurser, minskad biologisk mångfald, fattigdom, ökade klyftor mellan fattiga och rika. Ökad välfärd ger inte automatisk lycka.


Tim Jackson 2009 "Välfärd utan tillväxt så skapar vi ett hållbart samhälle"


"Att materiella ting av stort värde för oss tas för givet"


"Kraven på konsumenterna att fortsätta konsumera och till och med öka sin konsumtion"


Går det att förstå tillväxt och välfärd på andra sätt? Går det att tänka kring konsumtion på andra sätt?


Tim Jackson 2012 - bygga en hållbar makro-ekonomi - respektera ekologiska begränsningar - bevara möjligheter för människor att blomstra/leva ett gott liv


De som är "först" med olika prylar är de som har pengar. Andra kommer efter och de som var först måste hitta något nytt att vara först med. Istället för prylar vore det bättre med någon upplevelse.



Det finns tre olika typer av konsumenter: - de som vill få it så mycket som möjligt av sina pengar. - de som gör en del gröna val. - de som känner en tillfredsställelse av att göra bra val.


Det är viktigt att vi visar på att det finns många olika sätt att leva sitt liv. Det finns faktiskt saker vi inte kan få om vi konsumerar för mycket. Hur kan vi tala om hållbar konsumtion så det blir att få, inte avstå? Vi skapar mening genom att reflektera, en tankeprocess, gärna tillsammans med andra. Annars blir det lätt en skolprodukt. Det ska vara kunskap i handling..


Karin presenterade arbetet om tvätt och städ som vi gjorde i Uppsala.

           


Se hennes åhörarkopior här:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_KarinHjalmeskog_ahorarkopior.pdf




Helena Persson pratade om strategier för att nå ett lyckat resultat i ämnesintegrerade projekt. Framgångsfaktorerna är:

                      

Se hennes åhörarkopior här: http://www.skolporten.se/wp-content/uplo..._ahorarkopior.pdf<br />




Agneta Nystedt och Ann-Margethe Svenson pratade om kollegialt lärande. Två fantastiska kvinnor som jag blev imponerad av. De har arbetat med webbaserat lärande, även internationellt med stöd av eu-bidrag. De har gjort kokböcker på nätet i samarbete med andra länder http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s22 samt en kokbok med landsskapsrätter "Matkonst i dataåldern". De arbetar med "Modersmålsdagen" eftersom de har en mängd olika nationaliteter på skolan. Ett annat projekt är "Med kameran som penna". Ett annat projekt är "Matkassen" där eleverna sätter samman två matkassar som ska vara middagsmat. Ytterligare ett projekt heter "Sinnenas mat".

Se deras åhörarkopior via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_AgnethaNystedtAnn-MargretheSvensson_ahorarkopior.pdf





Göran Svanelid föreläste om The Big 5 - den röda tråden!?

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5



Det handlar om: - analysförmåga - kommunikativ förmåga - begreppsförmåga - förmåga att hantera information - metakognitiv förmåga


Vi måste ge eleverna stöd att tänka på en högre nivå. T-samhälle. Det tänkande samhället är redan här. "Göra och tänka".


De tre P:n i Hk: - Planering - Processen - Produkten


Görans observationer i hk-undervisningen: - Vikten av "timing" - Vikten av att tänka först (planering) - Vikten av att se både helheten och delarna. - Vikten av finmotorik




R rätt saker

O ofta

T tidigt


Han gav en mängd förslag på strukturer. Hoppas på att jag får hans åhörarkopior.


          


Återkoppla till föregående lektion och presentera få lektionsmål.


Howard Gardner "Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid att göra olika saker än att tänka". Poängen med Big 5 är att utveckla ett gemensamt yrkesspråk, vara den röda tråden genom hela skolan i alla ämnen och att underlätta kommunikationen mellan hem och skola.



Görans tipsade om samtalsprov i par med få kvalitativa frågor.


Görans åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_GoranSvanelid_ahorarkopior.pdf

Av Maria - 14 oktober 2012 19:18

Igår var vi på oktoberfest och jag åt olika maträtter från Tyskland/Österrike. Eftersom jag är vän med kocken kommer jag få recepten. Återkommer när jag fått dem.


Detta åt vi:

Kalterplatte (kallskuret)

    


Bratwurst och surkål

 


Fläskkarré (som serveras med surkål och semelknödel)

 


Semelknödel (som också är god att servera till gulasch)

    


Köningsberger klops (kalvfrikadeller i kaprissås)

    


Apelstrudel med vaniljglass

 


Kocken Kent Schillström

 



Av Maria - 3 oktober 2012 12:45

VAFAB-miljö föreläser för alla elever i år 8. Det är Kaj Wallin och Britt-Inger Olsson som berättar om betydelsen av att sortera sopor eftersom det är en viktig resurs.

 

De beskriverj  också hur vårt matavfall omvandlas till biogas. Se denna länk: http://www.vafabmiljo.se/filarkiv/Skolsida/flash/biogas.swf

Anläggningen producerar biogas som motsvarar 2,7 miljoner liter bensin. Många andra länder har visat intresse för denna typ av återvinning och anläggningen har haft besök från all världens hörn.


Den viktigaste anledningen till att sopsortera är att våra naturresuser håller på att ta slut samt att vi sparar mycket energi på återvinna. Hur återvinns våra sopor? Se denna länk: http://www.vafabmiljo.se/vad_hander_med_avfallet__s50.html


Eleverna ställde en mängd bra frågor som de duktiga föreläsarna besvarade.


Efter föreläsningen såg de en bra film  "Outside the box". Filmen finns på Youtube.

http://www.youtube.com/watch?v=5Ju0JZLvF80





Presentation


Hej!
Denna blogg skapades av mig maj 2009. Jag heter Maria Hagblad och undervisar i hem- och konsumentkunskap på Vallaskolan i Sala kommun. Här publicerar jag vad vi gör och olika recept. Sidan har också en mängd användbara länkar.

Senaste inläggen

Kategorier

Sök i bloggen

Fråga mig

38 besvarade frågor

Länkar

Hitta recept

Arkiv

Besöksstatistik

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se