Alla inlägg under april 2016
På föreläsningen får ni höra tre entusiastiska slöjdlärare berätta om hur de vågade bryta gamla mönster och rutiner i en traditionell slöjdundervisning på skolan. De berättar om hur behovet av en förändring i slöjdundervisningen uppstod, motiverades, organiserades och genomfördes.
De delar med sig av praktiska och konkreta idéer från projektet, visar hur IT och digitala läroprocesser hjälper eleverna att utvecklas i slöjden.
Ni får även följa med på ett besök i slöjdsalarna och se hur eleverna arbetar och höra vad de tycker om förändringen...
Vi hoppas att föreläsningen ska inspirera andra slöjdlärare som vill arbeta med ämnet slöjd som ett ämne.
”Att arbeta på vetenskaplig grund – men hur och vilken?”
Mina anteckningar:
Vilken är den vetenskapliga grunden?
Fyra grundfrågor:
1. Vad baserar vi vårt utvecklingsarbete på i skolan? Vi känner in vilka ”vindar” som blåser. Samt det som kommer från skolan formativt arbete matriser etc. Viktiga är att ha en vetenskaplig grund och systematiskt bedriva arbeten efter det. Kommer det utifrån eller inifrån. Det borde komma från professionen själv. Mindre uppifrån.
Utveckling genom ämnesdidaktisk undervisningsutvecklande forskning.
2. Vem kan och bör lägga den vetenskapliga grunden? Relationen mellan akademi och skola. Det finns ett implementeringsproblem. Om lärare och på lärare. Mängd och relevansproblem. Vi behöver hitta ett brobygge.
3. Vilken roll har jag som lärare i att bygg den vetenskapliga grunden? Konsument eller producent av kunskap och forskning?
4. Hur byggs den vetenskapliga grunden? Se forskning på en detaljnivå.
Utmaning: Skolutveckling och systematisk kvalitetsarbete.
Exempel på hur Fryshusets gymnasium man försöker. Alla hade ett utmaningsområde.
SETT - Barsamtal- språkundervisning och delakulturen med Sara Bruun, förstelärare på Furutorpskolans högstadium i Vinslöv och Annika Sjödahl, förstelärare i svenska och engelska på högstadiet vid S:t Iliansskolan i Enköping. De är båda ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. Det handlar framförallt om delakulturen.
Talkshowen är 60 min lång.
Tänktanken barsamtal: Linda Jerand pratar med Alexander Bard kring det participatoriska samhällets betydelse för skolan. Alexander argumenterar i sin föreläsning för att den digitala interaktiviteten innebär en historisk revolution av samma dignitet som talspråket, skriftspråket och boktryckarkonsten. Risken för att likvärdigheten i skolan får katastrofala följder är uppenbar när alla inte får samma förutsättningar kring det digitala lärandet.
Idag lyssnade jag på Patricia Diaz som föreläste om ”Ökad elevaktivitet med digitala verktyg”. Hon har skrivit ett par böcker,
Mina anteckningar:
Strategier för formativt arbetssätt är:
Tydliga mål
Synligt lärande
Effektiv återkoppling
Elever som resurser för varandra
Ansvarstagande elever
Hög elevaktivitet förutsättningen för formativt arbete.
Det är viktigt att :
Stimulera
Samarbeta
Synliggöra
Stimulera
No hands up Digital namnslumpare. Kräver lite förberedelser men ökar elevaktiviteten.
Webbpublicering
När eleverna ska publicera något på webben så händer något med eleverna. De skärper sig med flera riktiga mottagare.
Man kan skapa dokument tillsammans och på så sätt synliggöra.
Brainstorming.
Exit/entrance tickets.
Padlet – ställ frågor under eller efter lektionen.
Utvärdering av undervisningen.
Googledrive -skriv tillsammans,dela och kamratrespons. Kamratresponesen blir en riktig vitaminkick.
Länk: korta.nu/kamrater
Synliggöra
Förslag på uppläggpplägg
Klipp i flippat
Mentimeter dolt för eleverna
Resonera med grannen
Mentimeter igen
Visa de båda staplarna
Gå igenom igen.
En av de föreläsningarna som jag lyssnade idag på under SETT-mässan var med Peter Friberg ”Hemmasittare och vägen tillbaka, insatser vid långvarig skolfrånvaro” (finns också som bok)
Peter Friberg är legitimerad psykolog och utbildningsansvarig på Magelungen. Vid sidan av det kliniska arbetet utbildar och handleder Peter behandlare som arbetar med hemmasittare inom ramen för Magelungens hemmasittarprogram. Han har tillsammans med ett par kollegor tagit fram ett manualbaserat behandlingsprogram för hemmasittare (HSP).
Peter tipsade om att läsa rapporten ”Är du lönsam lille vän?” av Ingvar Nilsson.
Genom att läsa sammanfattningen förstår man verkligen varför vi behöver inkludera alla elever i skolan.
”1. SAMMANFATTNING
Många unga har en besvärlig resa från ungdomstiden och studier in i vuxenlivet och in på arbetsmarknaden. En icke obetydlig andel av dem misslyckas med detta. Kostnaderna för detta är oerhört höga mänskligt, socialt och ekonomiskt. Därmed är värdet av att förhindra detta betydande. För varje årskull handlar det om ett stort antal miljarder.
En kartläggning av eleven + en psykologisk utredning samt ett konkret åtgärdsprogram ger stora positiva effekter.
I åtgärdsprogrammen ska inte stå ”Att X ska komma till skolan” eller ”X har stort behov av struktur” utan det ska stå hur. Skolprestationer kan man göra något åt. Se till att genomföra det bestämda.
Det vanliga vid stor skolfrånvaro är ångest, att frånvaron är känd av föräldrarna, ingen kriminalitet eller missbruk, eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande fritidsaktiviteter, eleven har svårt att bryta sin situation, eleven kan uppleva skolan som meningslös eller förstå syftet med lektionernas innehåll.
Hemmasittare skiljer sig från de som har skolfrånvaro som ”drar” på stan.
Det man ska tänka på att tvång är ingen bra metod. Man kan inte tvinga och tro att man får ett bra resultat. Frågor man ska ställa till eleven är sådana som handlar om värderingar. Vad är viktigt för dig? Vad tycker du om att göra? Vad mår du bra utav att göra? Etc. Inte tjata, skälla eller gnälla – dessa metoder fungerar inte! Man ska sätta upp ett mål tillsammans.
Denna triangel visar vilka insatser som finns på flera nivåer. De allra flesta barn klarar sig på den insats som görs genom bra skola, bra föräldrar och uppväxtmiljö. Sedan har vi de elever där en större insats behövs och sedan toppen som behöver omfattande insatser. Man kan säga att barnen ”svarar” olika de insatser som görs. Deras behov är större än vad vanlig skola/fostran ger. Triangeln är intressant eftersom den visar att 20-30% behöver särskilt stöd. Det bör ge oss lärare en tankeställare eftersom det är så många som behöver stöd. Så det arbete vi lägger ner för att anpassa och förstärka uppgifterna hjälper många. Vi kan inte tänka att ”någon annan” ska ta det ansvaret. Nu har vi också alla nyanlända elever som ska ut i vanliga klasser som också behöver stöd och förstärkning i form av bilder och filmer.
När det gäller elever med behov av extra stöd är det viktigt med en allians med vårdnadshavarna. Det är svårt att få mycket klagomål gällande sitt barn. Peter tycker att vi ska sluta med det. Kontakta vårdnadshavarna istället när det har gått bra.
Tre faktorer skapar förändring – allians, gemensamma mål och metod. Dessutom tänka att ”Barn gör rätt om de kan!”. Och att dessutom ta ansvar som pedagog när något går fel. Man kan rannsaka sig själv och fundera över hur jag som lärare kan göra annorlunda för att det ska gå bättre nästa gång.
Vad främjar skolnärvaron? Tidig upptäckt A och O. Har man en gång varit skolfrånvarande under en längre tid så är det jättesvårt att komma tillbaka till skolan Tydliga rutiner vad man gör när man upptäckt skolfrånvaron är också viktigt samt en bra elevhälsa som hjälper lärarna att anpassa undervisningen. Sedan är det också viktigt att arbeta för goda relationer mellan lärare och elever (+vårdnadshavare). Skolan ska också förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hinder tar över finns bra hjälp att få. Vi måste också se över rutiner vid skolfrånvaro. Vilken gräns har vi och vad gör vi nu.
Gällande möten måste man ha rutiner: Vem sammankallar? Vilka deltar? Vem har vilken roll? Vilken agenda har vi? Dokumentation, beslut och uppföljning?
På mötena ska det vara så få deltagare som möjligt och högst 30 min.
Man ska kartlägga och samarbeta med andra. Det man ska kartlägga: Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron för eleven? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta ska man ge förslag på åtgärder. Orsaken kan till exempel inte vara att en elev har ADHD utan det har med miljön som de befinner sig i. Vi ska fokusera på beteende och inte egenskaper. De ska vara konkreta, kunna observeras och vara mätbara. Vi ska fokusera på det vi kan göra något åt.
Kartlägg också elevens skolhistorik. Kan det vara så att skolfrånvaron beror på mobbing? Vilka pedagogiska insatser har gjorts tidigare? Vilka styrkor och svagheter har eleven? Hur fungerar eleven socialt?
Ställ frågor. Vad eleven har för intressen? Vad gör den på sin fritid? Umgås eleven med vänner? Saknar eleven skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något eleven gillar i skolan? Skapa en positiv relation genom att intressera dig för eleven, utgå ifrån att eleven vill lyckas i skolan samt tjata inte. En längre skolfrånvaro gagnar inte eleven. Det är mycket svårt att komma tillbaka. Vi i skolan ska se till att det inte blir så.
Föreläsningen var bra. Peter bekräftade mycket av det jag anser.