Alla inlägg under oktober 2017

Av Maria - 19 oktober 2017 12:15

Deltar både som föreläsare och deltagare på Skolportens konferens för hem- och konsumentkunskapslärare i Stockholm. Titeln på min föreläsning är ”Väck elevernas intresse för ekonomi och konsumtion med hjälp av digitala verktyg”. Jag visar hur min HK-undervisning ser ut med fokus på arbetsområdet ”Konsumtion och ekonomi” och hur jag med digitala verktyg arbetar med nyanlända elever inkluderade i klassrummet. Deltagarna får ta del av hur jag planerar och lägger upp området och de får därefter möjlighet att prova några av de digitala verktygen som jag använder i undervisningen.


 
Andra föreläsare 
 
Richard Tellström är etnolog och måltidsforskare knuten till Stockholms universitet. Har skrivit boken Hunger och Törst – svensk måltidshistoria samt fungerat som manusskrivare åt era kända TV-program såsom Landet brunsås och Historieätarna. 



 
Richard inledde dagen på en hög nivå med sin föreläsning ”Svensk matkultur i historien, samtiden och HK-ämnet”. Med mycket kunskap och skratt fick han oss åhörare engagerade. Han beskrev det som påverkat vår svenska matkultur. Vad vi har kunnat odla i Sverige. Att med våra säsonger och åtta klimatzoner har stora skillnader i vår matkultur i Sverige. Att svensk mat har baserats på metoder som torkning, syrning, ystning, saltning, rökning och sötning för att få bort vattnet ur livsmedlet. Att det var viktigt att alltid äta det gamla först så att vår matkultur baseras på lagrad smak. Han pratade också om hur vi började söta maten i och med vi började odla sockerbetor. Hur vår konsumtion ändrades från att vara självförsörjande på mat till att äta stor del importerad mat i och med inträdet i EU. Det har gjort vi lägger ner lite pengar på mat i förhållande till vår inkomst – idag ca 11% av vår inkomst. 1958 30%, 1990 15%.
 
 
Mat är inte bara näring utan det har också ett stort kulturvärde. Kulturvärdet kan bestå i historia, ideologi, symbol, samhällsklass, ekonomi och själva måltiden. Att man äter tillsammans, kontroll så att maten räcker och firande vid högtider.
Att man lär sig att tycka om en viss mat beroende på vad man äter historisk och kulturellt. Han slog hål på en hel del myter gällande mat som varför vi äter ärtsoppa på torsdagar etc.
Richard visade också på hur vi har en klassbunden matkultur.  Han delade in oss i arbetsklass, medelklass, urban kulturellt och överklass. Mycket igenkännande.
Vi i Sverige är ett av få länder i världen som inte äter samma mat till frukost som vi gör till lunch och middag. Det blir lätt att vi tycker vår frukostkultur är det enda riktiga men vi är viktigt att vi har perspektiv där.
 
Intressant var också hur olika vi är kulturellt gällande specialkoster. Richard visade procentuellt hur många som beställer specialkost i konferenssammanhang. Där skilde sig olika grupper åt markant.
   

 

 


Richard gav tips om lektion – ”En svensk matklassiker” där eleverna ska arbeta sju ämnesdelar; 1. Torkat. 2. Fermenterat. 3. Kärnat/ystat. 4. Saltat/gravat. 5. Sötat. 6. Salt/syra/sött/krydda. 7. Salt-syra-sött-dill.

   
 
Han visade också på att vi under livets gång har olika matkulturer.

    

 

 

 

Att vi även övar in i en matkultur beroende var vi bor och vilka mattrender som finns.
 

 

Boktips

 
   

 
 
Albina Granberg är legitimerad lärare i hem- och konsumentkunskap och doktorand i kostvetenskap vid Uppsala universitet och Högskolan Kristianstad och en av doktoranderna i den nationella forskarskolan i hem- och konsumentkunskap. barn i behov av särskilt stöd.
 
Albina föreläste om ”Recept – ett hjälpmedel eller bara onödigt krångel?”
Mat, måltider och hälsa är ett centralt innehåll i Hem- och konsumentkunskapsämnet och innefattar hur man lagar mat genom val av matlagningsmetoder, recept, ingredienser och redskap. Att förstå hur elever lär sig matlagning är därför något centralt för att utveckla en ämnesdidaktik inom HK. Hennes avhandling visar. Föreläsningen som tar sin utgångspunkt i doktorsavhandlingen ”Att lära sig laga mat – en del av hem- och konsumentkunskapens didaktik”, en avhandling som undersöker receptanvändandet i grundsärskolan.


Albina bekräftar hur svårt det kan vara för elever att förstå och följa recept. Att det inte hjälper eleverna att säga ”Läs vad det står i receptet!”  eftersom recept är helt ologiska för en del elever. Det är så mycket som står mellan raderna. Dessutom många begrepp som kan vara okända för eleven. Hon jämförde det med en stickbeskrivning. En stickbeskrivning förväntas vi inte förstå alla termer i men ett recept ska vara självklart att förstå. Ofta såg hon att bilder mer kunde störa än hjälpa eleverna.


Finns det några alternativa sätt att lära sig? Eftersom mänskligheten genom tid har lärt sig av varandra, en hantverksduktig person och lärt ut sin kunskap genom att visa, typ ”flätmetoden” så är den hållbar än idag.  Min egen reflektion är att den metoden fungerar mycket bra med elever. När vi bakar matbröd använder jag alltid ”flätmetoden” vilket alltid blir en lyckad och uppskattad lektion. Mina filmrecept fungerar som den metoden. Jag visar varje moment (men på film) och eleverna gör steg för steg i receptet. 
En reflektion från Albina var att det bakas alldeles för mycket i särskolan. Generellt sätt så lagas det mycket mer mat i våra hem och det är där fokus borde ligga.
 
 
Sharon Lavie är familjeekonom på Ikano Bank. Sharon jobbar för att öka kunskapen om privatekonomi och konsumenträtt. Arbetat 10 år på Konsumentverket. Sharon föreläste om ”Ungdomar och den snåriga vardagsekonomiska djungeln”. Hon förmedlade handfasta tips och råd som hjälper till att få koll på ekonomin i vardagen. Ett tips var appen ”Veckopengen” som hjälper barn och deras föräldrar att hantera veckopengen. Se info här: http://www.veckopengen.se/?gclid=Cj0KCQjw95vPBRDVARIsAKvPd3KJAoP8XZao-EoCn2sT86QIlFYcNdhcFTc7clnrtmSzS87m3y-oApUaAswrEALw_wcB
Ett annat tips var att utgå från dessa punkter när man ska diskutera privatekonomi med eleverna

  • Jag måste
  • Jag borde
  • Jag vill
  • Jag drömmer

Hon pratade en hel del om varför man ska spara och då handlade det om till något man önskar/drömmer om att köpa. En reflektion från mig är att det finns en annan typ av sparande som kallas buffert. Hon rekommendera boken ”Hjärnkoll på pengarna” med Elin Helender.

 

 

Sharon tog också upp allt det som vi undervisar om i ämnet konsumenträtt. Det var trevligt att få en bekräftelse på vad som är det viktigaste att lära ut..
 




Anna Lilja, kommunikatör på Konsumentföreningen Stockholm med fokus på konsument- och miljöfrågor.
Föreläsningen handlade om mattsvinn.  Anna rekommenderade en film.

Det är 10% mer effektivt att förebygga matavfall.



Siffror gällande onödigt matavfall (=är den del vi hade kunnat ätas om det förvarats rätt eller ätits upp i tid.)
45 kg hushåll (19 kg i sopor, 26 kg i avlopp Observera att här räknas te och kaffe in.
2 kg restauranger
1 kg storhushåll
1 kg handel


 
Man räknar med att 150 000 liter mjölk slängs per dag = 56 miljoner liter per år.



Enligt de Globala målen 2030 ska matsvinnet halveras i konsument- och butiksled till 2030.
Vi behöver förändra våra attityder till datummärkning. Också se till att alla vet skillnaden mellan ”bäst före datum” och sista förbrukningsdag.



Matsvinnet har en större påverkan på miljön än vad förpackningarna. Alltså är det bättre med en plastad gurka som håller 7-10 dagar längre än oplastad. Han gav ett annat exempel som en stor paketerad ost samt en mindre förpackning med skivad ost. Om man slänger en ¼ skiva av den större osten samt inget av den skivade så är den lilla förpackningen bättre. Källa: Helen William har forskat kring detta på Karlstads universitet.


Anna visade också deras skolmaterial "Släng inte maten". http://slangintematen.se


 



Kenth Hedevåg har lång bakgrund som specialpedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. Han arbetar nu med utbildningar och föreläsningar samt i ett nära samarbete med skolor i grundskolan och på gymnasiet.

 

Kenth föreläser om att skolan måste arbeta mer inkluderande med undervisning som passar fler barn. Skolan måste bli bättre på att möta elever med inlärningssvårigheter. En del har diagnoser som ADHD eller inom autismspektrat, andra har ingen diagnos men stora svårigheter i skolsituationer ändå. Hur kan vi hjälpa dessa elever att fungera i skolan? Vi måste skapa en skola för alla för i dagsläget är 12,7% = 13 000 elever inte behöriga att söka ett nationellt program.

 

Orsaker är om man jämför mot förr är att mängden information ökar stort, vi får snabbare information, mycket information sker verbal, krav på att vi ska kunna bearbeta och reagera på information. Detta är extra svårt för speciella grupper som för elever som har neuropsykiatrisk diagnos men även för elever som endast uppfyller vissa av kriterierna. Det är också svårt för de elever med begåvning i den nedre normala gränsvärdena, samt för elever där stress påverkar prestationen, elever som saknar begriplighet- hantering-meningsfullhet och även ibland överbegåvade elever.

 

Var annat barn med diagnos inom autismspektret når inte målen i grundskolan. Pojkar får ofta sin diagnos vid 6 årsålder och flickor vid 16 årsålder.  En tidig diagnos samt bra strategier kan vi undvika att 12-15% inte kan försörja sig själva.


Den största framgångsfaktor är en bra relation mellan barn och lärare. Som lärare ska man arbeta med relationsbanken. Källa: Anna Lilja, Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev (2013). Bra relation + bra strategi = stark länk. Här ska man undvika länkbrott. Vi måste vara professionella informationshanterare när vi möter elever som har ett annorlunda sätt att ta emot, processa och reagera på information. Vi behöver teoretisk förståelse, se pedagogiska konsekvenser samt hitta pedagogiska strategier. Vi ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet men också efter våra emotionella förmågor. Det mesta brukar lösa sig om lärare och elev och förtroende för varandra.


Kenth pratade om Kahnemans modell om hur vi hanterar information. Det är avgörande för vår förmåga att hantera information och kunna kommunicera och samspela med andra är att vi kan skapa ”inre bilder”. Att man kan lite om mycket, kan reflektera, att man klarar förändringar och att man kan skapa sammanhang av många delar.  Det som gör det svårt är det motsatta; inte så flexibel, stor detaljkunskap, ogillar förändringar och skapar sammanhang av färre delar. Genom att vi har denna teoretiska förståelse kan vi hjälpa elever som har svårt att se ”inre bilder” genom att ha bildstöd. Man kan också visa i verkligheten, visa filmklipp, använda figurer, tankekartor och checklistor.
Vi kan använda oss av denna modell när vi konstruerar begripliga uppgifter: 1. Vad är det som ska göras? 2. Var ska uppgiften göras? 3. Ensam? 4. Med vem/vilka? 5. På vilket sätt? Hur mycket? 6. När ska den göras? 7. Vad går den ut på? Motivation? 8. När tar den slut? Tid? 9. Vad ska ske när den är klar?


En del elever inom autismspektret är överkänsliga för smak, lukt, konsistens och temperatur.  Ibland kan det vara svårt att beskriva vad man tycker om. Här kan man ha färdiga förslag på livsmedel där eleven delar in dessa i 1. Tycker mycket om. 2. Ok. 3. Tycker inte om. Dessa elever ska inte ses som bortskämda vilket kommer vid deras val av livsmedel.


Överlag är det viktigt att ta reda på hur eleven bäst kommer till sin rätt i skolan. Att man har ett genuint intresse som pedagog.

 

Jag köpte hans bok "När mallen inte stämmer"

 





Anna Karlefärd är doktorand vid Karlstads universitet där hon forskar om hur lärare utvecklar sin bedömarkomptens i relation till nya styrdokument. Anna föreläser runt om i landet gällande bedömning och betyg. Hon har medverkat i den webbaserade bedömningskursen som Skolverkets anordnat. Hon deltar också i era projekt gällande Samverkan bästa skola och är även knuten till Rektorsutbildningen vid Karlstads universitet.

 

Anna föreläste om Formativ klassrumspraktik och betygssättningsprinciper. Vi fick ta del av hur kunskapskrav blir till betyg. Hur man sammanväger bedömningarna till ett enda betyg. Hon pratade om vårt friutrymme och att det är viktigt att inte bli begränsad i vår undervisning. Samtidigt är det viktigt att veta var strandkanten går. Vi ska låta eleverna träna och utvecklas för att nå längre. Formativ undervisning = god undervisning = vad behöver vi lärare göra för att leda leven vidare. Vid formativ undervisning är det viktigt att veta var eleven befinner sig. Även göra det transparant om vad som är bra kvalitet samt förstå hur eleven lär sig. Läraren ska få eleven att känna sig trygg så att de vågar visa vad de inte kan. Vi ska skapa förutsättningar för att eleven ska lära sig. Tryggt klassrumsklimat är viktigt. Läraren behöver visa att alla får komma till tals. Att alla är intressanta. Att eleven tex. inte lämnas ensam att tolka kunskapskraven.

 

Vi ska behandla det centrala innehållet anpassat till den åldersgrupp och elevgrupp man har. Varje lärare har ett eget ansvar för tolkning men på samma skola ska vi vara ense.
Det är helt omöjligt att sätt ett / på en elev som uppnått alla kunskapskraven i åttan men inte i nian (ex. på grund av frånvaro). Man ska heller inte sätta separata terminsbetyg för att sedan göra ett genomsnitt på detta. Man sätter alltid betyg på det elevens hittills har visat. Detta gäller ex. vad man hittills har visat under högstadiet.


Ni känner igen Anna Karlefjärd från detta klipp


 

Flera finns det här: https://www.youtube.com/channel/UCyCrk4NsRsjg4Z5TwZlN7Ag

 

ANNONS
Av Maria - 17 oktober 2017 20:00

Den 18 oktober föreläser jag på Skolportens konferens för lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap. Har är en länk till min presentation.


https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5RW5ITkg2eFZ2NU0/view?usp=sharing



 


ANNONS
Av Maria - 17 oktober 2017 19:00

Efter min föreläsning på Skolporten den 18 oktober så får deltagarna besvara ett antal frågor i ett formulär som är skapats i Google Drive. 


Länken till formuläret 

https://goo.gl/forms/RFDVimYz4BYuTFTe2

 

 



Av Maria - 17 oktober 2017 08:30

Innehåll

Denna lektion handlar om att vara klimatsmart. De får se ett filmklipp "Hur handlar du klimatsmart i mataffären". Eleverna ska förstå varför en del väljer att vara vegetarianer. Att det finns olika anledningar till detta. En viktig anledning är att världen kan försörja sin befolkning i mycket högre grad. De ska också veta vilka vegetabiliska livsmedel man kan ersätta kött/fisk/ägg med.

De lär sig också hur man handlar klimatsmart.



Förmågor att utveckla

 

Planera och tillaga måltider

  • Eleverna ska tillaga en vegetarisk rätt i form av potatisbullar eller falafel

 

 

Hantera och lösa praktiska uppgifter

 


  • Redskap och metoder.
  • Vegetarisk matlagning.
  • Arbeta hygieniskt och resurssnålt.
  • Resultatet ska bli hälsosamt. 



Värdera val och handlingar


  • Arbeta efter HEM-mallen. Anteckna under lektionen.
  • Hur handlar man klimatsmart?
  • Vilka vinster finns med att äta vegetarisk?
  • Vad är det för skillnad på en vegetarians tallriksmodell och person som är allätare?
  • Utvärdering - Vad har du lärt dig idag? Vad är det mest användbara du tar med dig? Är det något du är osäker på. Bilaga T4.




Lektionsupplägg

  • Presentera vilka förmågor som vi ska arbeta med och hur.


  • Genomgång av vegetarisk kost. Varför väljer man att vara vegetarian? Vilka vegetabiliska livsmedel man kan ersätta kött/fisk/ägg med.

                  https://www.youtube.com/watch?v=AvZGuulKaK8



  • Presentera måltiden. Potatisbullar och falafel.

Potatisbullar

https://www.youtube.com/watch?v=5bOdzABqxik&list=PLsJlS7gPpPV9_J30-KklFSoSCg9aJp-gi&index=9



Falafel

https://www.youtube.com/watch?v=R0zQdb0u-eU&list=PLsJlS7gPpPV9_J30-KklFSoSCg9aJp-gi&index=11

  • Eleverna tillagar måltiden.
  • Undanplock och disk.

     



Förmågor vi arbetar med

              




Av Maria - 10 oktober 2017 06:30


Innehåll

Eleverna ska under denna lektion förstå varför vi mår bra av att äta mer fet fisk. Vilka viktiga näringsämnen finns i tex. lax. De ska även lära sig en energisnål tillagningsmetod. De ska genom processen reflektera över hälsovinster, miljöpåverkan och ekonomi genom att äta fet fisk och enligt tallriksmodellen.


Förmågor att utveckla

 

Planera och tillaga måltider

  • Eleverna ska tillaga lax genom att ångkoka den ovanpå potatiskastrullen som är en energisnål matlagningsmetod.

 

Hantera och lösa praktiska uppgifter

 


  • Redskap och metoder.
  • Energisnål matlagning.
  • Skapa recept.
  • Arbeta hygieniskt och resurssnålt.
  • Resultatet ska bli hälsosamt enligt tallriksmodellen.
  • Anpassning efter individuella behov enligt tallriksmodellen.

Värdera val och handlingar


  • Varför är det mycket hälsosamt att äta fet fisk som lax?
  • Hur ser min tallriksmodell ut och varför?
  • Utvärdering av lektionen i form av exitticket.




Lektionsupplägg

  • Presentera vilka förmågor som vi ska arbeta med och hur.
  • Par på tid – ”Varför är det hälsosamt att äta fet fisk som lax”?  Eleverna får 30 sek-1 min var för att redogöra för varandra varför de tror det. Avsluta med en gemensam kort redogörelse.
  • Kahoot! gällande näringsinnehåll i fet fisk.
  • Gruppindelning utifrån namnslumpning.
  • Presentera måltiden. Bilaga M20. Tillagningsmetoden är smart och energisnål.
  • Eleverna tillagar måltiden.
  • Eleverna tar en bild på sin ”tallriksmodell” och sparar. De ska få redogöra och motivera sin tallriksmodell.
  • Måltid.
  • Undanplock och disk.
  • Utvärdering i form av exitticket.

 

Ni ska få ångkoka lax i eget spad genom att ha laxen i ett slutet kärl som tillagas ovanpå potatisen som kokas i en kastrull. Till det får ni göra en kall sås av gräddfil och eventuellt hemgjord majonnäs. Dill och citron samt morötter och ärtor.


 

Ni ska lägga upp maten enligt tallriksmodellen.

    



.




     

    

    

  

                 

  

 

 

 

Redskap till att pressa potatisen - potatispress.

 

 



   

  

 

       



Förmågor att arbeta med


                

Presentation


Hej!
Denna blogg skapades av mig maj 2009. Jag heter Maria Hagblad och undervisar i hem- och konsumentkunskap på Vallaskolan i Sala kommun. Här publicerar jag vad vi gör och olika recept. Sidan har också en mängd användbara länkar.

Senaste inläggen

Kategorier

Sök i bloggen

Vädret i Sala

Lärarnas nyheter

Fråga mig

38 besvarade frågor

Länkar

Hitta recept

Arkiv

Besöksstatistik

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se