Direktlänk till inlägg 3 september 2015

"Sanningen om nyttigare mat" del 1

Av Maria - 3 september 2015 19:28

På SVT1 går det en serie med Michael Mosley som heter ”Sanningen om nyttigare mat”. Michael Mosley arbetar som medicinsk journalist och har hjälp av ett läkarteam. De ska undersöka förvirrande reklam, rubriker och hälsorön. Vi får en hel del motsägelsefull information så det är svårt att veta vem man ska lita på.



D-vitamin


Under lång tid så har vi varit medvetna om farorna med solsken. Men nu kanske vi står vid en vändpunkt. Solsken är bra i små doser för att det höjer halterna av D-vitamin, även kallat ”solskensvitaminet”. Det ultravioletta ljuset påverkar huden så att det bildas D-vitamin i huden.


D-vitaminbrist har kopplats till allt från hjärtsjukdom till cancer. Vi behöver D-vitamin för att undvika benskörhet. Mer än hälften av oss nordbor har för lite D-vitamin.


Michael Mosley och hans team testar olika metoder för att höja D-vitaminnivån hos en grupp människor som inte kommer ut i solen särskilt ofta. Gruppen arbetar inne hela dagarna på ett kontor.


Mer än hälften av försökspersonerna har tillräckligt med D-vitamin. Resten skulle må bra av att höja sina värden eftersom brist kan ge allvarliga problem med skelettet.


De blev slumpmässigt indelade i tre olika grupper för att testa olika råd:


Grupp 1 ska ut i solen 10 min varje dag. Att sitta vid ett fönster duger inte. Det krävs direkt solljus.


Grupp 2 får tillskott i tablettform.


Grupp 3 ska äta tre portioner fet fisk i veckan.  Totalt 300g.


Fet fisk är en erkänt bra D-vitaminkälla. Fisken är noggrant utvald eftersom bara fet fisk innehåller mycket D-vitamin. Det är exempelvis lax och makrill.


Alla försökspersoner bär en ljusmätare så att de kan ta hänsyn till det när de mäter deras D-vitaminhalter. Resultatet analyseras efter tre veckor av professor Helen Macdonald.


Efter tre veckor gav alla metoder resultat. Resultatet var anmärkningsvärt lika, vare sig det var sol, tillskott eller fet fisk. Nästan alla försökspersoner fick märkbart högre D-vitaminhalt men störst hos de som riskerade D-vitaminbrist.


Fördelarna med solsken är att det är gratis. Men för mycket kan ge hudcancer så man måste skydda sig. Det räcker med att rulla upp skjortärmarna.


Fisk är en bra källa för D-vitamin och andra näringsämnen. Men det finns oro för föroreningar i fisk. Man rekommenderar kvinnor i fertil ålder att begränsa sitt intag av fet fisk.


Tillskott i tablettform är bra för dem som riskerar brist och har en mörkare hud. Men man ska inte överdosera D-vitamin eftersom för mycket kan skada njurarna.



Sänkt blodtryck med hjälp av solsken


Solsken sänker dessutom blodtrycket och minskar risken för stroke med 10 % och hjärtattack med 7 %. Detta genom att få ner blodtrycket med 2mm kvicksilver efter 40 min i solsken mitt på dagen.  Efter man varit ute i solen och hudens temperatur återgått till det normala, förblir blodtrycket lägre.  Studerar man huden via mikroskop så kan man se att mycket kväveoxid frigörs. Det är en så liten gasmolekyl att den sprids genom de undre lagren till blodkärlen och får dem att vigdas. De tror att en mängd andra aktiviteter är kopplade till kväveoxid. Man har under de senaste tio åren insett att huden är mer komplicerad än vad man först trodde. Men frågan är huruvida om hur fördelarna med sänkt blodtryck väger tyngre än risken för hudcancer. Det råd de ger är att de i riskgruppen för att bränna sig lätt, är rödhårig och har fall av melanom i släkte eller har massa födelsemärken ska vara försiktiga med solandet. Men de flesta har inte de riskfaktorerna så om man lätt blir brun och har högt blodtryck kan det vara positivt att befinna sig i solen.




Kolhydrater


Kolhydratrik mat pasta och potatis kan man göra sundare utan att byta ut någon ingrediens. I programmet genomför de ett experiment. Försökspersonerna ska genomgå tester i tre dagar. En dag äter de nykokt pasta. Andra dagen äter de pastan kall och tredje dagen uppvärmd pasta. Genom att ändra temperaturen kan man göra pasta (och potatis) nyttigare. 


Försökspersonerna måste ta blodprov regelbundet, var 15:e minut i två timmar för att kontrollera blodsockernivån. Stärkelserik mat bryts snabbt ner till sockerarter, så blodsockret stiger fort. Kroppen reagerar med att producera insulin för att få ner blodsockret. Högt blodsocker följt av en insulinkick är skadligt, och man blir fort hungrig igen.


När försökspersonerna åt nykokt pasta, sköt blodsockret i höjden och sjönk sedan fort.


Men när de åt kyld pasta, steg den inte lika mycket.  Detta har man vetat om i 30 år. När pasta och potatis får koka i vatten och sedan får svalna, förändras strukturen i stärkelsen. Den förändras på ett sätt så att den blir resistent mot enzymerna i kroppen. Eftersom enzymerna inte påverkar den, frigör den mindre socker.  Man får lägre blodsocker. Resistent stärkelse bryts inte ner, utan fortsätter ända ner i tjocktarmen och blir en del av ens kostfiber. Så den bidrar till kostfiberintaget också som påverkar hjärtat och tarmhälsan positivt och minskar cancerrisken.


Det överraskande var att resultatet på kyld, uppvärmd pasta minskade höjningen med ytterligare vilket gör den ännu mer hälsosam. Detta är ett förbluffande resultat som aldrig mätts upp förut. Försöksgruppen var liten men alla tio fick samma resultat vilket är signifikant. Enkelt sätt att göra kolhydratrik mat som pasta och potatis nyttigare och fiberrikare utan att ändra en enda ingrediens.



BPA

Sedan tog de upp att det rapporteras mycket i media om skadliga kemikalier i plastförpackningar. Forskare är genuint bekymrade över en kemikalie som heter bisfenol A eller BPA. BPA finns i behållare av polykarbonat och innerhöljet i burkar. BFA tros vålla skada genom att agera som ett kvinnligt könshormon. Studier visar att det är särskilt skadligt för dräktiga möss och ungar. Men möss och människor skiljer sig åt i synnerhet när det gäller hur kemikalier metaboliseras. Trots att BPA kopplas till allt från hjärt- och kärlsjukdomar till beteendeproblem tror man inte att den mängd vi får i oss genom mat och dryck gör någon skada. Detta trots att man funnit spår av det hos över 90 % av invånarna i utvecklade länder.


Plast har oftast en återvinningstriangel med en siffra inuti. Om siffran är 1, 2, 4 eller 5 så är den BPA-fri. Om siffran är 3 eller 7 kan den innehålla BPA. De kan vara ofarliga först, men om de värms eller diskas i diskmedel kan mängden BPA som frigörs öka. Om man är väldigt orolig för BPA är det kanske bäst att undvika sån här plast.



Fett

På 1960-talet förklarade läkare krig mot mättat fett. Ut med ost och smör, in med margarin. Tyvärr innehöll margarinet då så kallade transfetter, som är ett industrifett som inte härsknar så lätt. Idag vet vi att transfetter är oerhört skadliga för hjärtat och de är borta. Det här är ett exempel på en offentlig hälsokampanj med olyckliga följder. Men det ursprungliga målet, de mättade fetterna, hur skadliga är de egentligen. Mättade fettsyror finns i animaliskt fett, inklusive mjölkprodukter och i till exempel palm- och kokosolja.  Andra oljor, som oliv- och solrosolja, innehåller fleromättade fettsyror som vi trodde var bättre för oss. Borde vi då byta från det ena till det andra? Ökar verkligen mättat fett risken för hjärtsjukdomar, som många tror? Ny forskning visar att beläggen inte är entydiga. Vissa studier visar det och andra inte. Det verkar vara så att det finns olika typer av mättat fett. Vissa födoämnen som är rika på mättat fett tycks förhindra hjärtsjukdom och det som har betydelse är att boskap som betar har helt annorlunda fettsyremönster än boskap som föds upp på spannmål. Så hur djuret är uppfött spelar troligen en stor roll för dess näringsprofil och påverkan på vår hälsa. Mjölk och nötter har enligt stora studier ingen negativ inverkan vad gäller hjärtsjukdomar. Tvärtom kan de ha en skyddande effekt, särskilt nötter. Det handlar om balansen mellan mättade och fleromättade fettsyror när det handlar om hjärtsjukdomar.  Men det finns forskare som är skeptiska till dessa forskningsrön.




Botar C-vitamin förkylning?


Vi har kemisten Linus Pauling att tacka för idén som han la fram på 1970-talet. Eftersom han hade två nobelpris lyssnade folk, man han förhastade sig. Sanningen att C-vitamin inte hindrar en från att bli förkyld men kan lindra och förkorta symtomen. Däremot har man börjat hoppas på zink. Forskning visar att zink kan ha en viss effekt om man börjar ta tillskottet inom ett dygn efter att symtomen har visat sig. Symtomen blir mindre varaktiga och lindrigare. Zink hindrar viruset att föröka sig. Nackdelen är att zinktabletter kan ge dålig smak i munnen och illamående.


Hederlig kycklingsoppa kokat på hela kycklingskrovet kan lindra förkylningar. Kycklingsoppa har länge använts som en huskur mot förkylning i USA och många andra länder. Det finns lite forskning kring detta och det kan finnas en del sanningar bakom denna gamla tradition. Bland annat kom man fram till att soppan, framförallt ben och brosk innehåller komponenter som kan lindra inflammationer. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Maria - Fredag 8 nov 06:50

  Matlagningsprov Eleverna delas in i två grupper som avgör vilken vecka de ska tillaga maten respektive kamratbedöma. Alla ska dock vara redo att tillaga första gången beroende på om elever är sjuka.   Matlagningsprovet arbetar eleverna med...

Av Maria - Torsdag 3 okt 07:00


  Denna vecka ska eleverna baka småfranska av närproducerat och kravmärkt mjöl från Stora Hällsta. Stora Hällsta är en gård som producerar och mal sitt eget mjöl. Gården ligger drygt 4 km från skolan levererar direkt til oss.                ...

Av Maria - Torsdag 3 okt 06:45

1. Kahoot! om "Energiförbrukning i köket" och "Livsmedelshygien". Ni ska delta med era riktiga namn eftersom det är ett test som ni har haft chans att läsa på.   2. Vi ser detta filmklipp.   3. Ni lagar kycklingwok med ris. Recept från min...

Av Maria - Tisdag 1 okt 08:00


 

Av Maria - Tisdag 1 okt 06:51

          Recept: https://drive.google.com/file/d/1jd3Eauc-2HzImc-_TY-tlPzHF0lVVqyA/view?usp=sharing                                                       ...

Presentation


Hej!
Denna blogg skapades av mig maj 2009. Jag heter Maria Hagblad och undervisar i hem- och konsumentkunskap på Vallaskolan i Sala kommun. Här publicerar jag vad vi gör och olika recept. Sidan har också en mängd användbara länkar.

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Fråga mig

38 besvarade frågor

Tidigare år

Länkar

Hitta recept

Arkiv

Besöksstatistik

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se