På Facebook finns en grupp "The Big 5" där medlemmarna kan diskuterar de fem förmågorna som är viktigaste i LGR11. En medlem har gjort en hjälp till eleverna i självvärdering

Självvärdering The big five

Kommunikativ förmåga

Samtala, resonera och diskutera med varandra.

I ett samtal är jag delaktig.

Jag lyssnar på mina kamrater.

Jag ser till att alla får tala.

Jag kommer med egna infallsvinklar i ett samtal.

Jag har en normal samtalston i diskussioner, jag blir inte upprörd.

Uttrycker egna ståndpunkter och motiverar varför jag tycker så.

Jag kan sätta ord på vad jag tycker.

Jag motiverar/förklarar mina åsikter.

Redovisa

Jag vågar stå framför gruppen och berätta om något jag lärt mig.

Jag har ögonkontakt med publiken.

Jag står lugnt och säkert.

Jag talar tydligt.

Jag är påläst inom mitt ämne

Kunna berätta vad man tycker så att andra förstår och bemöta andras

argument.

Jag talar tydligt.

Jag har en röd tråd i mitt berättande.

Jag berättar lagom mycket så att jag lyckas fånga mina åhörare.

Jag motiverar och förklarar varför jag tycker som jag gör.

Formulera

Jag formulerar mig i skrift. Jag skriver berättelser, faktatexter, instruktioner,

dagbok, dikter, recensioner, sammanfattningar.

Jag formulerar mig i tal. Jag berättar om något som har hänt mig, något som jag

har lärt mig, jag instruerar andra.

Jag formulerar mig genom bilder.

Analysförmåga

Beskriva varför det blev som det blev och hur det påverkar framtiden.

Jag kan lära in fakta om ett ämne.

Jag använder min fakta för att beskriva hur det har påverkat människor, djur,

natur och samhälle.

Jag funderar vidare och försöker se hur framtiden påverkas av detta.

Kommer på lösningar

Jag försöker hitta lösningar på olika problem.

Kan förklara och visa hur saker hör ihop

Jag kan lära in fakta om ett ämne.

Jag kan förklara utifrån mitt ämne hur saker hör ihop och påverkas av varandra.

Kan se på saker på olika sätt och förstår varför man kan se på saker på

olika sätt.

Jag kan lära in fakta om ett ämne.

Jag kan titta på faktan utifrån De Bonos hattar. (Svart hatt- tänk negativt och

kritisera, gul hatt – tänk positivt, vit hatt-utgå enbart från fakta utan att värdera,

röd hatt – utgå från dina känslor, grön hatt – kom med nya idéer, blå hatt –

strukturera och sammanfatta)

Hitta likheter och skillnader

Jag kan jämföra saker med varandra och se vad som är likt och vad som skiljer sig

åt.

Jag använder mig av en tabell för att jämföra.

Hitta fördelar och nackdelar

Jag kan se på ett problem från olika håll och leta efter det som inte är helt

uppenbart. Se på det som är bra och på det som kan utvecklas.

Metakognitiv förmåga

Tolka

Jag kan utläsa fakta ur ex. diagram, tabeller, texter och använda denna fakta för

att förstå ett ämne.

Värdera

Jag kan använda den fakta man har i ett ämne för att

värdera det någon har

skrivit om ämnet. Fundera över tillförlitligheten.

Ha omdöme om och reflektera över arbetet

Jag kan ha en åsikt.

Jag fundera på vad jag lärt mig.

Jag funderar över min eller någon annans prestation.

Jag funderar över hur man kan utveckla något.

Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller

sammanhang.

Jag har strukturer för att lösa problem.

Jag använder strukturen för att lösa liknande problem.

Jag kan lösa samma problem på olika sätt.

Avgöra rimligheten

Jag kan fundera över om mitt svar är möjligt.

Jag kan uppskatta och se om mitt svar är rimligt.

Välja mellan olika strategier

Jag kan lösa ett problem på olika sätt.

Jag kan välja den mest effektiva lösningen.

Pröva och ompröva

Jag testar olika lösningar på olika problem.

Jag nöjer mig inte förrän jag hittat en bra lösning.

Förmåga att hantera information

Söka, samla, strukturera/sortera information

Jag kan läsa en faktatext.

Jag kan ta reda på vad svåra ord betyder för att förstå vad texten betyder.

Jag kan slå i en bok för att hitta fakta.

Jag kan söka på Internet för att hitta fakta.

Jag samlar min fakta i en tankekarta.

Jag kan sortera min fakta under olika rubriker.

Jag är källkritisk.

Skilja mellan fakta och värderingar

Jag vet hur en faktatext är uppbyggd.

Jag kan skilja en faktatext från en värderande text.

Avgöra källors användbarhet och trovärdighet

Jag skriver upp vilka källor jag använder.

Jag kan ta reda på vem som har skrivit källor jag använder.

Jag funderar på varför man har skrivit faktan på webbsidan/ i tidningen/ i boken.

Jag dubbelkollar min källa med andra källor.

Jag funderar på om jag kan lita på källan.

Begreppslig förmåga

Förstå innebörden av begreppen

Jag lär mig de viktiga begrepp inom det ämne som jag läser.

Jag kan ta reda på vad olika begrepp betyder genom att slå upp dem.

Relatera begreppen till varandra

Jag kan koppla ihop olika begrepp inom ett ämnesområde med varandra och jag

vet hur de är lika/olika.

Använda begreppen i olika/nya sammanhang.

När jag lärt mig begreppen kan jag använda dem på nya sätt.

Första dagen på hem- och konsumentkunskapskonferensen i Stockholm 3 december 2012. Dagen började inte så bra eftersom tåget var ganska mycket försenat. Vi missade 15 min på första föreläsningen. Det var Agneta Yngve som föreläste om vad som gäller enligt forskningen gällande rekommendationer och hur vi som lärare ska hantera alla bud som kommer via media.
Vi behöver äta mer fisk, nötter, grönsaker, frukt, bönor och fullkornsprodukter. Vi bör välja magra mejeriprodukter och livsmedel som ger lågt glykemiskt belastning. Äta mindre salt och undvika transfetter. Äta mer enkelomättat fett och mindre mättat fett. Öka vår fysiska aktivitet och minska inaktiva dagar. Alltså livsmedelsverkets rekommendationer håller!

Barbara Rolls från Pennsylvania University har kommit fram till följande:
- Vi äter mer när portionerna är stora.
- Förpackningsstorleken påverkar hur mycket vi äter.
- Vi kompenserar inte naturligt om vi ätit för mycket vid en måltid.
- Att få stora portioner kan överskugga vår naturliga mättnadskänsla.
- Ät grönsakerna först! Man äter mer rimligt att huvudrätten.
- Man framför datorn och tv tenderar att bli mindre nyttiga.

Följer man livsmedelsverkets rekommendationer lever man längre enligt forskningen.

Hon rekommenderade att använda sig av:
- Skolhälsoguiden
- Folkhälsoguiden
- Statens folkhälsoinstitut
- Mediakompass

"Kompis med kroppen" var ett material som tagits fram för mellanstadiet i samarbete med ICA. http://www.google.se/search?q=kompis+med...=sv&client=safari<br />

Food Fables the second sitting var visst en intressant skrift.

Hon tyckte det var viktigt att låta barnen fundera över vem som kommer med vilka budskap och vilka deras motiv är. Det var också viktigt att inspirera barnen att laga mat. Samt att utvärdera och publicera olika projekt.

Ann Parinder talade om sin forskning om ungdomars matvanor. Hur de själva resonerar kring detta.

Lite kort vad hon pratade om:

När ungdomar hjälper till hemma så gör de detta:
- Matinköp samt matlistor men tillsammans med föräldrar. Här ser ungdomarna sin chans till egentid med föräldrar samt möjlighet att påverka vad man körer.
- Fixa sallad.
- Röra i grytor.
- Smaka av.
- Baka. Detta verkar vara något Som vi kan dra ner på i vår undervisning.
- Laga desserter.

När ungdomarna tar etiska ställningstaganden får de ofta ansvara för sin matlagning själva.

Arbetar föräldrarna mycket så tar ungdomarna delvis eller helt ansvar för matlagningen. En del tycker att ansvaret blir för mycket.

Man är ofta delaktig i matlagningen till fest.

Vad är optimal mat för ungdomar?
- Lagad mat med grönsaker
- Frukost
- Gröt som är god och nyttig, gärna "pimpad"
- Hembakat

De delar in mat i tre grupper:
- Riktig mat. Varm, hemlagad, bra råvaror som ätes i sällskap.
- Inte riktig mat, pling-pling mat (micromat). Halv- och helfabrikat, fryst mat som ätes ensam.
- Mat. Frukost, snacks, fika, plockmat som ätes på väg.

Forskning visar att ungdomar inte har koll på vad maten kostar.

Minna Hellman pratade om hållbar utveckling.
Se kampanjen om att minska matsvinnet:
http://slangintematen.se/<br />Här finns bra material till vår undervisning.

Se hennes powerpointbilder via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MinnaHellman_ahorarkopior.pdf

Vi slänger 500 kg avfall per person och år. Av dessa är 8 kg textilier (vi köper 15 kg textilier per person och år). De kommer snart med en kampanj om detta och forskning visar att vi snart kan återanvända textilier i produktion.

Skulle vi bara dra ner vår konsumtion till den vi hade på 90-talet skulle vi faktiskt ha ett hållbart samhälle.

Till 2020 ska matsvinnet sjunka med 20%. Livsmedelsverket har fått 20 miljoner kr fördelat på 3 år.

En familj slänger mat för mellan 3000- 5000 kr per år.

Årets Hk-lärare 2011 Märit Östberg pratade om att en framgång i yrket är att vara personlig, passionerad samt att implementera kursplanen i undervisningen. Man ska gräva där man står. Se möjligheterna och gå sin egen väg. Gnäll mindre och attackera positivt. Samverka med så många ämnen som möjligt.
Förändra, förbättra och förnya.
Hon lät eleverna fotografera sin matdagbok för att sedan resonera kring måltiden utifrån hälsa, ekonomi och miljö.

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_MaritOstberg_ahorarkopior.pdf

Jenny Rendahl pratade om likvärdig bedömning. Hon har medverkat till att ta fram ett bedömningsstöd i hem- och konsumentkunskap. Mycket intressant. Se denna länk:

http://www.skolverket.se/prov-och-bedomn.../pr-est/hkk-1.172297

Det finns två prov:
- Den hållbara lunchen
- En hållbar tacokväll

Det finns en film att beställa som kan vara en hjälp till samt läraranvisningar och bedömningsanvisningar. Filmen kan man se flera kollegor tillsammans och vara ett bra diskussionsunderlag.

Det är viktigt att använda begrepp från kursplanemålen i sin undervisning.

Tips från Jenny var att låta eleverna utifrån dessa valmöjligheter motivera sina val tillsammans utifrån hälsa, ekonomi och miljö:
Morot eller tomat?
Potatis eller ris?
Falafel eller köttbullar?

Andra dagen

Karin Hjälmeskog föreläste om undervisning i ett konsumtionssamhälle.

Utveckling sker genom förändring ofta genom kris. Vi lyssnar med urskiljning, det som passar in och stämmer överens med vår egen bild. Elever är inga "tomma kärl", kunskaper och erfarenheter finns. Ibland "felaktig" kunskap som bygger på myter från media, föräldrar och kompisar.

Konsumtionssamhället bygger på iden om ekonomisk tillväxt och visionen om ökad välfärd. Konsekvenser av detta påverkar miljön genom utarmning av naturens resurser, minskad biologisk mångfald, fattigdom, ökade klyftor mellan fattiga och rika. Ökad välfärd ger inte automatisk lycka.

Tim Jackson 2009 "Välfärd utan tillväxt så skapar vi ett hållbart samhälle"

"Att materiella ting av stort värde för oss tas för givet"

"Kraven på konsumenterna att fortsätta konsumera och till och med öka sin konsumtion"

Går det att förstå tillväxt och välfärd på andra sätt? Går det att tänka kring konsumtion på andra sätt?

Tim Jackson 2012 - bygga en hållbar makro-ekonomi - respektera ekologiska begränsningar - bevara möjligheter för människor att blomstra/leva ett gott liv

De som är "först" med olika prylar är de som har pengar. Andra kommer efter och de som var först måste hitta något nytt att vara först med. Istället för prylar vore det bättre med någon upplevelse.

Det finns tre olika typer av konsumenter: - de som vill få it så mycket som möjligt av sina pengar. - de som gör en del gröna val. - de som känner en tillfredsställelse av att göra bra val.

Det är viktigt att vi visar på att det finns många olika sätt att leva sitt liv. Det finns faktiskt saker vi inte kan få om vi konsumerar för mycket. Hur kan vi tala om hållbar konsumtion så det blir att få, inte avstå? Vi skapar mening genom att reflektera, en tankeprocess, gärna tillsammans med andra. Annars blir det lätt en skolprodukt. Det ska vara kunskap i handling..

Karin presenterade arbetet om tvätt och städ som vi gjorde i Uppsala.

Se hennes åhörarkopior här:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_KarinHjalmeskog_ahorarkopior.pdf

Helena Persson pratade om strategier för att nå ett lyckat resultat i ämnesintegrerade projekt. Framgångsfaktorerna är:

Se hennes åhörarkopior här: http://www.skolporten.se/wp-content/uplo..._ahorarkopior.pdf<br />

Agneta Nystedt och Ann-Margethe Svenson pratade om kollegialt lärande. Två fantastiska kvinnor som jag blev imponerad av. De har arbetat med webbaserat lärande, även internationellt med stöd av eu-bidrag. De har gjort kokböcker på nätet i samarbete med andra länder http://www.diu.se/nr3-04/nr3-04.asp?artikel=s22 samt en kokbok med landsskapsrätter "Matkonst i dataåldern". De arbetar med "Modersmålsdagen" eftersom de har en mängd olika nationaliteter på skolan. Ett annat projekt är "Med kameran som penna". Ett annat projekt är "Matkassen" där eleverna sätter samman två matkassar som ska vara middagsmat. Ytterligare ett projekt heter "Sinnenas mat".

Se deras åhörarkopior via denna länk:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_AgnethaNystedtAnn-MargretheSvensson_ahorarkopior.pdf

Göran Svanelid föreläste om The Big 5 - den röda tråden!?

http://www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2011/11/08/lagg-krutet-pa-big-5

Det handlar om: - analysförmåga - kommunikativ förmåga - begreppsförmåga - förmåga att hantera information - metakognitiv förmåga

Vi måste ge eleverna stöd att tänka på en högre nivå. T-samhälle. Det tänkande samhället är redan här. "Göra och tänka".

De tre P:n i Hk: - Planering - Processen - Produkten

Görans observationer i hk-undervisningen: - Vikten av "timing" - Vikten av att tänka först (planering) - Vikten av att se både helheten och delarna. - Vikten av finmotorik

R rätt saker

O ofta

T tidigt

Han gav en mängd förslag på strukturer. Hoppas på att jag får hans åhörarkopior.

Återkoppla till föregående lektion och presentera få lektionsmål.

Howard Gardner "Västvärldens största skolproblem är att eleverna ägnar mer tid att göra olika saker än att tänka". Poängen med Big 5 är att utveckla ett gemensamt yrkesspråk, vara den röda tråden genom hela skolan i alla ämnen och att underlätta kommunikationen mellan hem och skola.

Görans tipsade om samtalsprov i par med få kvalitativa frågor.

Görans åhörarkopior:

http://www.skolporten.se/wp-content/uploads/2012/12/Hemokonsumentkunskap_HT2012sthlm_GoranSvanelid_ahorarkopior.pdf

Via denna länk finns HK matris, pedagogiska planeringar och de bedömningar som vi gjort:

http://hemkunskapen.bloggplatsen.se/kategori/27414-bedomning-i-hem-och-konsumentkunskap/

Förra veckan hade högstadieskolorna en gemensam eftermiddag tillsammans. Det var vår tredje för terminen. Vi Hk-lärare har gjort en bedömningsmatris i vårt ämne.

Se den via denna länk:

https://docs.google.com/document/d/1f5SIw_7IQkv_ej2wK-JApy3mDbp9vbLJijIBsG310aU/edit

Den första sidan handlar om de övergripande målen som man även ska skriva om i omdömen men är ej betygsgrundande. Den andra och tredje sidan är betygsgrundande.

Vi reviderar våra matriser efter hand så vi får se hur den är att arbeta efter.

Idag, på konferenstid träffades alla lärare på högstadiet i Sala  för att nätverka inom vårt ämne. Vi skulle arbeta kunskapskraven och vårt ämnes kommentarsmaterial. Vi skulle diskutera värdeord ur kunskapskraven som vi tyckte var otydliga och diskutera. Detta för vi skulle finslipa vår förmåga att göra en likvärdig bedömning.

Hur skolverket kan formulera sig så luddigt är mycket förvånande. Hur tydligt är viss eller relativt god eller god anpassning? Hur förklarar vi för eleverna vad detta betyder?

Det vi gör är att bena upp detta genom att göra en bedömningsmatris som förklarar bättre dessa värdeord. Den kan vi ha hjälp av när vi skriver omdömen samt ska förklara för eleverna vad som krävs för olika steg.

Idag har alla högstadielärare i Sala kommun en gemensam studiedag. Vi HK-lärare arbetade med att hitta vilka förmågor som vi bedömer och sätter samman en ny bedömningsmatris i Hem- och konsumentkunskap. Vi arbetade fram till lunch med detta och ska fortsätta under tisdagen med utformningen av matrisen.

Efter lunch var vi på en intressant föreläsning med John Steinberg http://www.steinberg.se/ I augusti hade vi en föreläsningsdag med John och detta var en fortsättning på denna. Han pratar om hur man intar ett bra ledarskap i klassrummet och hur vi kan med enkla medel kan coacha varandra. Han är ödmjuk och visar på tips som kan öka sannolikheten att lyckas. På hans hemsida ger han en del tips: http://www.steinberg.se/2011/ledarskaps-i-klassrummet-tipslistor-i-pdf-format/

John Steinberg har nyligen kommit ut med en ny bok: "Hitta lärarnas guldstunder". Skolan köpte in ett par böcker så jag har ägnat kvällen till läsning. Hans budskap är att vi ska identifiera de goda exemplen och ta reda på vad som leder till gott resultat. Om ett sätt inte fungerar så ska man testa något annat.

Ett bra tips som vi fick redan i augusti är att efter varje arbetsdag reflektera över och skriva ner tre saker som fungerat bra, tre som kan gå bättre och tre saker som du lärt dig under dagen. Detta gör att man får bra insikter och att man medvetet utvecklar sitt ledarskap.

Jag har tillsammans med mina kollegor på Ekebyskolan gjort våra pedagogiska planeringar, nu även med elevdelen. Här kommer länkar till dokumenten:

Mat, måltider och hälsa:

https://docs.google.com/document/d/1bkBncEWsnk3Ayge7GKsBxTpRmgtSxHFGbgW1Lotdc80/edit?hl=en_US

https://docs.google.com/document/d/1Wdny45gfd1nxyrK-Dx7d6om-Wfn0DcaUillPK7JzkM4/edit?

Miljö och livsstil:

hl=en_UShttps://docs.google.com/document/d/1uvSSi8sH0P4ld-SOwIzuSUAd6rN43bDG4ryQC1ZmKfg/edit?hl=en_US

https://docs.google.com/document/d/160C2Q5nX6PczefxyY1BWhW8Nf5L3Pz75mfq6k5OPUJY/edit?hl=en_US

Vi har gjort ytterligare två; "Konsumention och ekonomi" samt "Smarta val" för år 5. De är nästan klara. Självklart kommer vi att redigera dokumenten efterhand.

Under studiedagarna arbetar vi främst med våra pedagogiska planeringar. Jag och mina kollegor på Ekebyskolan arbetade ett par dagar i juli med dessa och nu kompletterar vi dessa med en elevdel. Vi har också gjort våra lektionsplaneringar utifrån dessa. Igår hade vi en halv studiedag med Helena Moreau.

I fredags hade vi en mycket bra föreläsning med John Steinberg http://www.steinberg.se/

http://www.facebook.com/#!/johnsteinberg2

Ska ni anordna en bra studiedag kan jag varmt rekommendera en föreläsning med John. Han pratade om ledarskap. På hans hemsida finns en mängd bra tips och man kan anmäla sig för gratis tips och filer. Jag har lånat hans bok: "Att vända en klass från oro till fokus" och vill också läsa "Lektionen är helig".

Nytt för mig detta läsår är att jag får ansvar för nya mentorselever. Jag lämnade ifrån mig en nia och går nu in i en åtta. Det kommer att bli kul men en viss anspänningen känner jag. Jag vill verkligen att det blir så bra som möjligt.  

Imorgon  blir det lite beställning och sedan ska vi fortsätta med våra pedagogiska planeringar. På torsdag är elevernas första dag.