Orka plugga är en programserie från UR som vänder sig till ungdomar.

Mat och sömn

Förstå kunskapskraven

Träna minnet

Lässtrategier

Plugga tillsammans

Pluggvanor

Motivation

http://www.hallakonsument.se

Glutenfria tortillabröd:

http://www.recept.nu/nyhetsmorgon/jessica-frej/glutenfritt-tortillabrod/

Idag hade jag nöjet att få delta på en studiedag med Västeråslärarna i hem- och konsumentkunskap. Jag var en av programpunkterna då berättade och visade hur jag arbetar med it i min undervisning. Precis som i fredags var min lärarkandidat Angelica Ohls med mig. Tror det är bra att hon får vara med på fortbildning och studiedagar. Jag hade då möjlighet att visa upp vad Angelica gör. Hon har gjort bra planeringar och genomgångar som bland annat vad eleverna kan göra för att förstärka sina färdigheter i konsumentkunskap, se http://hemkunskapen.bloggplatsen.se/2015/03/16/11046664-uppgift-i-konsumentekonomi/
Jag hade en Power Point och visade på HK-bloggen om hur jag arbetar och vad man kan hitta på bloggen.

Markus Munklinde berättade om hur man använder Google drive och lite annat. Något som var intressant var Bubbl.us där man kan göra tankekartor så att man får struktur på sina tankar.

Det har också blivit förändringar i konsumentlagarna. Man kan beställa "Liten laghund" från konsumentverket: http://publikationer.konsumentverket.se/sv/publikationer/lagarregler/lagar/liten-laghund-2015.html

Det som var nytt var att lagen "Distans och hemförsäljningslagen" nu heter "Lag om distansavtal och avtal utanför affärslokaler". Numera inkluderar den även försäljning i gallerior och på gatan (canvasförsäljning) och att gränsen går numera är på 400kr istället för 300kr.

Se avsnitt 2 om konsumenträtt: 

http://korta.nu/M95

Gör frågesporten om konsumenträtt på Kahoot!:

https://play.kahoot.it/#/k/6fbd52a6-d4c6-4257-a52a-d1d153b5dc63

Frasvåfflor:

https://www.coop.se/Recept--mat/Recept/f/frasvaafflor/

Information om Vårfrudagen:

http://www.nordiskamuseet.se/aretsdagar/varfrudagen-vaffeldagen

Vill inte eleverna göra våfflor kan de fortsätta med sin förstärkningsuppgift i konsumentekonomi

Uppgift till eleverna gällande förstärka sitt betyg:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5d3AxWS1RNGF2NVE/view?usp=sharing

Power Point:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5V2lCZGMzWGFmUm8/view?usp=sharing

I fredags var jag på World Home Economics Day i Uppsala. Denna årliga återkommande dag ser jag alltid fram mot. Mycket välordnad dag med intressanta föreläsningar. Fortbildningen är kostnadsfri, lunch och kaffe ingår, tack vare medel från Stiftelsen Uppsala Hushållsskolas fond. Ett stort tack till er som arrangerar denna dag!

Första föreläsaren var Lisa Förare Winbladh som föreläste om "Mat molekyler", hon har skrivit en bok med samma titel. Hon var mycket trevlig att lyssna på och ämnet var riktigt intressant. Hon pratade om våra smakreceptorer och att vi männsikor kan delas in i tre grupper efter hur många smaklökar vi har. Man kan vara lågsmakare, normalsmakare samt högsmakare. Man kan tro att matnördar med god känsla för smaker skulle vara högsmakare men så är det inte. De flesta finsmakare är normalsmakare. En högsmakare uppfattar smaker som mycket starka och ofta för häftiga. Hon jämförde detta med att beskriva lågsmakare och normalsmakare som milt stearinljus men högsmakare som starkt neonljus. Jag tänkte direkt på de som har Asbergers syndrom som ofta har svårt med smaker och konsistenser. De kanske är högsmakare.

Barn har flera receptorer och äldre färre. Vid 75 års ålder har man kvar 1/3 av de receptorer man hade som barn.

Hon pratade om våra fem grundsmaker: sött, salt, surt, beskt och umani.

Den sjätte grundsmaken är troligen fett och den sjunde kalcium.

http://taffel.se/medarbetare/lisa-forare-winbladh

Har beställt båda hennes böcker.

Sötma
Den mest älskade smaken. Troligen beroende på att både fostervatten och modersmjölken har en sötaktig smak. Sötsuget avtar i tonåren och man vet inte om det är biologiskt eller socialt betingat.
Sockerhalten i både mat och vin har ökat de senaste 20 åren. Socker är i sig en smakförstärkare. Fruktos blir sötare i lägre temperaturer och passar i kalla och frysta desserter. Kryddor kan göra att man upplever sötma, ex kardemumma, kanel och vanilj.



Beska
För att känna beska har vi ett hundratal olika receptorer för detta och alla har olika antal av alla. Det är därför en del gillar broccoli och grapefrukt och andra inte. Att vi har så många olika receptorer för detta är för vi ska känna av gift så det har blivit en överlevnadsinstinkt. Inte för det giftiga är beskt isig utan för vi har lärt oss att uppfatta dem som beska. Det finns tusentals ämnen som är giftiga så det är natur och djur i samklang.
Kyla blockerar beska. Även salt dämpar. Fett fungerar också eftersom fettet täcker munhålan så att beska inte kommer åt receptorerna på samma vis.

Som parantes så framhöll Lisa att fett inte är smakbärare utan det dämpar aromerna så att det smakar godare och fettet gör att smakupplevelsen förlängs.
Parantes 2: Om man ska få barn och ungdomar och vuxna att tycka om vissa livsmedel så är det viktigaste att man serverar maten under trevliga former med människor man tycker om utan tjat.

Salt
Tar bort beska och lyfter fram andra smaker och aromer. Syra kan förstärka sältan. Supersmakare saltar mer under matlagningen än vid bordet.

Umani
Samma sak som natriumglutamat. Betyder läcker. Umani skruvar upp alla aromer och sälta. Minskar behovet av riktiga produkter. Fyller hela munnen med en rund behaglig känsla.
Görs av jästa svarta bönor. Mogen frukt innehåller mer umani, mer vitaminer och mineraler. Samma sak med välhängt kött. Gamla hönor ger den bästa buljongen. Protein bryts ner av umani och ger på så vis mer smak.
Umani finns det gott om i lagrade ostar som parmesan och ädelost. Även i soltorkade tomater, torkad svamp, fetaost, torkade grönsaker, soja, misosoppa.
Risken med att äta mat med tillsatt natriumglutamat är att man äter onyttigare och tråkigare. Man anstränger sig mindre i köket. Producenterna av produkterna behöver inte anstränga sig och kan använda sig att sämre produkter.

Syra
Förhöjer fruktighet. Tar bort smak av bränt + stekyta. Tar bort metalliska aminiosyror hos griskött

Fett
Är troligen den sjätte grundsmaken. Problemet är att vi inte kan beskriva känslan/smaken av en svag koncentration av fett i vatten.

Kalcium
Kan vara den sjunde grundsmaken. Förhöjer andra grundsmaker.

Anna Lilja från Konsumentföreningen Stockholm presenterade aktuellt skolmaterial om hållbar utveckling.

Länk till "Släng inte maten":
http://slangintematen.se

Här är en länk till ett bildspel jag gjort tidigare:
http://hemkunskapen.bloggplatsen.se/2013/12/03/10386102-slang-inte-maten/

Nästa person var hem- och konsumentläraren Lisa-Linnea Flising som var en mycket inspirerande föreläsare gällande undervisning av hållbar utveckling.

Hon kommer i höst ut med ett nytt läromedel i hem- och konsumentkunskap.

En bild från hennes presentation

Denna uppgift fick hennes elever arbeta med.

Efter en god lunch med kaffe så föreläste Annika Wesslén som gett ut boken "Gott utan gluten soja laktos vete mjölk ägg"

Hon informerade om allergier och intoleranser.

Allergen-lista
EU-förordningen nr 1169/2011 har definierat flera typer av allergen. Varje matprodukt och ingrediens som visas i EU: s lista måste lyftas fram på förpackningen.

Allergen-lista:
- spannmål som innehåller gluten, däribland vete, råg, korn, havre, spelt, och kamutvete (närmast släkt med durumvete)      eller hybrider)
- kräftdjur
- ägg

- fisk
- sojabönor
- mjölk
- nötter; mandel, hasselnötter, valnötter, cashewnötter, pekannötter, paranötter, pistagenötter och macadamianötter
- selleri
- senap
- sesamfrön
- svaveldioxid och sulfit i koncentrationer över 10 mg/kg eller 10 mg/liter
- lupinbönor
- blötdjur

Hon tipsade om "Bra mat i skolan"
http://korta.nu/n95

Livsmedelsverkets råd - bra mat i skola och förskola
Här är några exempel:

tillräckligt med mat
tillräckligt med tid för att äta
trivsam och lugn matsalsmiljö
inga barn utesluts eller mobbas så att de inte vill gå till matsalen (skola)
måltider på fasta, regelbundna tider
så kort tid som möjligt mellan tillagning och servering för att bevara näringsinnehåll och god smak
tillgång till dricksvatten hela skoldagen
skolan är fri från godis, glass, bakverk, snacks och söta drycker
tillgång till bra mellanmål på eftermiddagen
nötter, inklusive mandel, jordnötter och sesamfrö förekommer inte
pedagogiska måltider ingår med fördel i lärarnas uppdrag
hygienisk säker mat
att barnen kan tvätta händerna före måltiden

Lunch som innehåller:

potatis ris, pasta eller gryn
grönsaker
någon nyckelhålsmärkt spannmålsprodukt, till exempel bröd
nyckelhålsmärkta kött och charkuteriprodukter
nyckelhålsmärkta mejerivaror
mjuka matfetter gärna nyckelhålsmärkta
fisk varje vecka
lättmjölk och vatten

Hon tipsade också om en artikel i Lärartidningen "Laktosintolerans hos barn ett överdiagnoserat tillstånd" http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=17736

När det gäller laktosfria mjölkprodukter ska man inte välja ekologiska produkter eftersom man ej får berika dessa med D-vitamin.
D2 utvinner man ur svamp (eller lava) och D3 ur lammull som tvättas i majsolja.



Vi fick smaka på en mängd olika gluten- och laktosfria produkter. Trevligt men dock inte användbart för oss hem- och konsumentkunskapslärare.



Lite bilder från Annikas presentation:

Ni ska börja med att reflektera och skriva om att välja och hantera kyckling. Ni ska sträva efter att motivera och argumentera i flera steg och göra det så utvecklande ni kan. Passa på att utveckla denna färdighet så att ni kan behålla eller höja ert betyg. Maila uppgiften i PDF-format till maria.hagblad@skola.sala.se.

Se här hur en text gällande färdigheten kan skilja sig från E till A

Se denna intruktionsfilm tillsammans:

  Denna uppgift tar ca 50 min att göra.

Lägg ut alla ord framför dig.

Gruppera orden efter hur de hör ihop. Detta gör det lättare att få ihop en bra utvecklande text.

Matlagningsprov

Sedan ska ni planera ett matlagningsprov som ni ska genomföra kommande två veckor. Ni ska göra matlagningsprovet ensam men laga mat till er själva och er kamratbedömare.

Kom överens med en kompis vem som ska laga mat vecka 13 samt vecka 14. Skriv vilken vecka du ska laga mat på första sidan vid ditt namn.

Logga in på SchoolSoft för att se bedömningen i ämnets matris. 

För över detta på ditt papper genom att kryssa i hur du ligger till.

Markera de färdigheter som du vill förstärka samt vill att vi ska bedöma. Här kan det vara smart att välja ut ett par stycken som du kommer ha fullt fokus på. Tänk på att du en hel lektion då du är kamratbedömare och arbetar med den fjärde förmågan.

Läs nu på andra sidan hur du kan utveckla de olika färdigheterna. Planera medvetet hur du vill göra ditt matlagningsprov så att du utvecklar de förmågor som du bestämt dig för att förstärka.

Nu ska du bestämma vad du ska tillaga. Du utgår från ingredienslistan. Det finns köttfärs, kycklingfilé, fläskkött, lax, torsk samt vegetariskt alternativ att välja mellan. Grönsaker de som finns på listan och ev. andra som styrs av vilket pris det är på dessa. Allstå ingen garanti att ni får något annat än det på listan. Men man kan önska.   

Skriv upp vad du behöver ha. Ange exakta mängder.

Här ska du skriva upp i vilken ordning du ska göra allt i. Se denna instruktionsfilm:

Länk till matlagningsprovet: https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5NDN2OXVCT0psZEU/view?usp=sharing

Länk till ingredienslistan:

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5Z0FHV1ljaVlBem8/view?usp=sharing

Hönökakor 2 st

25 g jäst

1 msk smör

2 dl mjölk

1/2 tsk salt

1 msk sirap

1 tsk bakpulver

3 dl rågsikt

vetemjöl

Ugn 275°C

1. Smula jästen i en bunke.

2. Smält smöret i en kastrull.

3. När smöret smält så häller man i mjölken i kastrullen  = tillsammans ska vätskan vara fimgervarm (37°C).

4. Häll vätskan över jästen och blanda tills den lösts upp.

5. Tillsätt salt, sirap, bakpulver, rågsikt och vetemjöl. Tänk på att ha i så mycket vetemjöl så att degen släpper bunken precis.

6. Ta upp degen på mjölat bakbordet och knåda med mjöliga händer. Knåda degen tills den är blank och elastisk.

7. Dela degen i två delar. Forma till två bullar. Kavla ut dessa till en oval form så att båda får plats på en plåt.

8. Lägg dem på en plåt med bakplåtspapper.

9. Nagga dem eller använd kruskaveln.

10. Låt jäsa i 20-30 min.

11. Grädda i ugn i ca 3-5 min.