Vi hade en helt underbar dag i Stockholm. Redan när vi närmade oss Stockholm fick jag lättare att andas. Jag älskar Stockholm med dess mångfald.

Wasamuseet var ok, jag fokuserade på mathållningen ombord och tog några bilder.

Sedan var jag och ett par elever till Nordiska museet. Jag fotograferade och dokumenterade utställningen ”Sopor”. Det kommer resultera i ett bildspel utifrån det historiska perspektivet.

                         Detta är mensskydd. Kvinnorna virkade egna mensskydd som de fick tvätt och koka rena.

 Mina elever ville fortsätta ytterligare en stund på Nordiska eftersom det finns så mycket att se. Utställningen ”Dukade bord”, dockskåp, kläder och textilt hantverk lockade.

Efter Nordiska gick jag och mina elever till Skansen (vi hade ju det som alternativ till Gröna lund). Vädret var underbart. Jag besökte alla gamla gårdar och hade sådan tur att de bakade tunnbröd i en bagarstuga från Jämtland. http://www.skansen.se/artikel/bagarstugan

Det var mycket trevligt att se och gott att provsmaka både det hårda och mjuka tunnbrödet. Mina elever gick och såg på de olika djuren men det hoppade jag över.

Detta är en kvarn i marmor som de använde till att mala brödkkryddorna anis och fänkål.

   Detta redskap användes till att röra om i grytan med. Liknande redskap fast större användes till byken i tvättgrytan. 

Köttkvarn.

  Vedspisen på Skånegården.

  Detta järn anvädes till att göra Spettekaka som är en traditionell kaka/tårta i Skåne.http://sv.wikipedia.org/wiki/Spettekaka. Man eldade under järnet, spritsar på en smet och vevar runt järnet under tiden. Det tar lång tid att göra en spettekaka.

Smeten består av ägg, socker och potatismjöl och kakan får en marängliknande konsistens.

För tredje året i rad har Historiska museet en brödfestival. Jag besökte festivalen under söndagen. I entrén hade några av Stockholms främsta bagerier försäljning av bröd. Man fick provsmaka och ta del av goda råd.

På Historiska museets innergård visade och berättade en arkeolog om säd, malning och gräddningsmetoder under vikingatiden. Man malde kornen med hjälp av två stenar. Det man visste var att degen bara jäste om den gjordes i ett speciellt trätråg men man visste inte varför (att surdegskultur satte sig i porerna i trät som började äta kolhydrater och utveckla kolsyra).

Man gräddade i runda järn med handtag eller i en lerugn. Jag provade på att baka ett bröd och grädda det i lerugnen.

Jag var också på en föreläsning om svenska brödtraditioner och regionala skillnader med Magnus Magnusson från Sveriges Bagare och Konditorer. Han berättade bl.a varför vi äter sött matbröd i Sverige (vilket är ganska unikt för Sverige). Det beror på att staten under andra världskriget bestämde att socker skulle ingå i matbröd som ingrediens. Vi hade gott om svenska sockerbetor som drygade ut brödet samt gav billig energi. Svenskarna vande sig vid det söta matbrödet så därför har vi sött matbröd i Sverige.

Sedan var jag på en workshop med Manfred Enoksson (som jag träffade på vid förra årets Smaklustmässa). Han är bagerimästare på Saltåkvarn. Han berättade hur man lyckas med sin surdeg. Viktigt är att lära sig att titta, lukta, känna och smaka sig fram.

Vi fick med oss surdegssats och recept hem.

I hörsalen bjöd ett antal ambassader på sina brödspecialiteter. Tunisien, Slovakien, Schweiz, Kroatien och Estland var representerade när jag var där.

Brödet från Estland var mest smakrikt eftersom det bakas av råg och surdeg. Övriga länder hade bröd bakat av vete med olika smaksättningar.

När jag var vid Estlands brödbord och uttryckte mitt gillande så fick jag en hel kasse med bröd med mig hem – gratis! Jag fick också med mig en historia om brödets betydelse för estländarna;

”Efter mycket massmedial uppmärksamhet med löpsedlar och artiklar; fick Harri sin mamma Amalie till Sverige. Efter en separation på 15 år landar Amalie 1959 på Bromma flygplats. Med sig i resväskan har hon surdeg. Det avgörande var förmodligen ett brev,där Harri hotade att släppa ut en gris framför Nikita Krustjov som skulle besöka Sverige sommaren 1959, om inte Amalie fick komma till sin son. Brevet gick via Moskva och tog tre veckor innan det kom fram. Samtidigt med brevet kom polisen och meddelade att hon hade en halvtimme på sig att packa. Ett samtal med sonen hann hon med: Vad vill du att jag tar med mig? - Surdeg.”

Av Forsa hembageri från Uppsala köpte jag två Gran blancbröd till ett mycket förmånligt pris och fick två kassar med bröd på köpet, rågbröd och valnötsbröd. Rykande färskt; bakade på plats. De gav också surdegsstart till alla som ville ha – både av råg och vete. Recept fick jag också av bagaren som han skrev ner till mig.

Degen blandas i en assistent -allt utom mjölet. Arbetas på låg hastighet under 10 min. Saltet ska tillsättas mot slutet.

Tidningen ”Bröd” delades ut till alla som besökte festivalen. En bilaga var fylld med information riktade till ungdomar som vill bli bagare och konditorer. Jag fick med mig ett gäng tidningar som kanske kan inspirera mina elever till detta yrkesval.

Brödets historia taget direkt ur denna bilaga från 2010;

”Bröd är känt sedan fornhistorisk tid och i de flesta kulturer. Brödet utvecklades i Mesopotamien ur gröten som bakades på stenar som glödgats. Bakugnens tillkomst blev ett avgörande faktor för den framtida utvecklingen; den uppfanns i Egypten för 6000 år sedan. Den romerska staden Pompeji hade bagerier. I Sverige har arkeologer hittat bröd som bakats på vikingatiden. Av hävd är det ljusa vetebrödet utbrett i Väst- och Sydeuropa samt Nordamerika. Det mörka rågbrödet hör däremot hemma i Mellan- Öst och Nordeuropa.”

På söndag har jag planerat ett besök på Historiska museet. De har en    brödfestival i samarbete med Saltåkvarn, Svenska bagare och konditorer, Sveba.Dahlén och tidningen Bröd.  Jag ska bland annat gå på workshop med bagarmästaren Manfred Enoksson och gå på föreläsning om svenska brödtraditioner. Se denna länk: http://www.historiska.se/misc/gemensam/kalender/2010/10-09-26-Brodfestival/

Igår hade jag en mycket trevlig dag i Sockholm tillsammmans med min kollega Annika. Vi var till Hallwylska museet, där utställningen "Smutsig tvätt - rena kläder" pågår. Utställningen var på museets gård.

Länk: http://www.hallwylskamuseet.se/default.asp?id=2137

Det var intressant att se de olika föremålen men mitt besök på Hagalunds tvätterimuseum gav så mycket mer. http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=14350. (Program för hösten: 17/10 Höstbyken. 14/11 Novemberbyken

Öppet 12-14, entré 20:- Visningar 12 o. 13, servering i Tvättarbostaden)

På denna utställning på Hallwylska visade de en film från Hagalund där föreståndaren Olle Magnussonde visade hur man tvättade förr.

Här kan ni se min egen film från Hagalunds tvättmuseum.

Bilder från filmen som visades på museet: 

Vilket otroligt slit de hade förr. Idag suckar folk och tycker att det är jobbigt att tvätta i maskin (!)   Snacka om att inte ha perspektiv på tillvaron.

Men vi tvättar mer nu än förr. Idag tvättar vi i genomsnitt 8 tvättar i veckan mot 2 tvättar i veckan 1960. Vi smutsar ner ca 200 kg tvätt per person och år (ca 4 kg i veckan). På en stor gård tvättade man på 1800-talet en (!) gång per år men då kunde tvätten ta nästan en månad att bli klar med. Ett stort linneförråd krävdes och byte av kläder skedde mycket mer sällan än idag.

En vridmaskin som användes till att få ur vattnet ur tvätten.

Tvättbrädor att skrubba tvätten mot.

         Klappträ som användes för att slå ut vattnet med.

 Glättstenar som användes för att få slät tvätt.

  Krustång som användes till att vecka örngottsbanden.

   En gammal mangel-

Här kommer lite goda råd från utställningen:

Vi gick också en visning på detta fantastiska palats. Hallwylska palatset byggdes av arkitekten Isak Gustaf Clason (han byggde bland annat Nordiska museet) mellan 1893 och 1898. Det unika var att arkitekten inte hade några restriktioner alls när det gäller den ekonomiska biten det beroende på att familjen var mycket förmögen. Eftersom frun i huset (Wilhelmina von Hallwyl) tyckte om att samla saker som t. ex. konst, proslin, antika möbler men även vardagsföremål som köksredskap. så var målet redan från början att deras hem skulle bli ett museum. Wilhelmina ägnade sina dagar till att katalogisera alla föremål med fotografier och fakta. Det Hallwylska palatset på 2000 kvm fördelat på 40 rum skänktes till staten 1920.

Jag kan varmt rekommendera ett besök på Hallwylska. Ni som inte kan besöka Hallwylska museet i Stockholm kan se denna fantastiska webbutställning: http://www.40rok.se/

Vi passade också att se utställningen "Kinas terrakottaarmé" i det hemliga bergrummet under Östasiatiska museet på Skeppsholmen. En mycket sevärd och unik utställning som jag rekommenderar er att se.

Jag kan avslöja   att föregångaren till den svenska måttsatsen uppfanns i det gamla Kina för över 2000 år sedan.

"Vår" svenska måttsats tog Anna-Britt Agnsäter (grundaren till KF:s provkök) http://sv.wikipedia.org/wiki/Anna-Britt_Agns%C3%A4ter fram efter en inspirationsresa i USA i slutet av 1940-talet.

Efter sin halvårslång resa till USA 1948 återvände Anna-Britt Agnsäter med mängder av för Sverige nya redskap, till exempel ångstrykjärn, köttermometer, kavelduk, måttsats, platsfolie mm. Hon utvecklade en svensk köttermometer. 1951 gav KF:s provkök den första upplagan av "Vår kokbok"

Här kan ni se lite bilder från uställningen "Kinas terrakottaarmé" 

På "Designtorget " vid Sergels torg hittade jag en bok som heter "Städmanual".

När vi bläddrade i den fick Annika en idé att jag skulle göra powerpointinstruktioner till städning. Boken inköptes och idén nu är att jag ska göra städmanualfilmer om hur man t. ex städar sitt rum, putsar fönster och rengör spis/ugn etc. Med filmen ska det vara ett avprickningslista.

Om en vecka ska jag och en kollega till Hallwylska museet  för att se utställningen "Smutsig tvätt - rena kläder". Länk: http://lrk.lsh.se/default.asp?id=7462

Utställningen har tidigare visats på Arbetets museum och Textilmuseet i Borås.

Jag kommer att dokumentera mitt besök på min blogg.

Se gärna mitt inlägg "Tvätta som förr!" http://hemkunskapen.bloggagratis.se/2010/03/14/2683787-tvatta-som-forr/

Här har jag dokumenterat lite bilder från Hagalunds tvätterimuseet vid Albysjön utanför Stockholm.

Eleverna har under stor del av vårterminen arbetat kring temat måltiden. Hur den ser ut idag och hur den såg ut förr och vad som påverkar måltidens innehåll.

Se planering: http://docs.google.com/Doc?docid=0AYmfVsZ_T0A5ZGM5M2hjM2JfNDZjODk1ejRkcA&hl=en

De har näringsberäknat en veckas skolluncher, se http://docs.google.com/Doc?docid=0AYmfVsZ_T0A5ZGM5M2hjM2JfNDdmeG41NGhncA&hl=en

De näringsberäknar via sidan: http://www.kostdata.se/lunchtest.htm som är gratis.

De sista veckornas arbete bygger på en intervju som de gjort med en äldre släkkting/bekant om hur måltiden såg ut förr: https://docs.google.com/Doc?docid=0AYmfVsZ_T0A5ZGM5M2hjM2JfNDVjcTVyczJmYg&hl=en

Upplägget: https://docs.google.com/Doc?docid=0AYmfVsZ_T0A5ZGM5M2hjM2JfNDNjOGtweGZmNg&hl=en

Det har varit trevliga redovisningar och en mängd olika rätter från förr har tillagats och avnjutits. Se bilder nedan.

Finska piroger från Karelien.

Korngrynskaka med fläsk.

 Dillkött.

Fläsklägg.

    Plommonspäckad fläskkarré.

Kött med pepparrotssås.

  Öländska kroppkakor.

Stekt spättafilé.

Makaronipudding.

    Stekt salt sill.

 Pitepalt.

Stekt strömming.    

Idag har jag varit till Hagalunds tvätterimuseum vid Albysjön, Vårby utanför Stockholm. Eftersom jag läst en del om hur man tvättade förr så lockade detta utflyktsmål mig. Jag har läst bl a. Tvättstugan en svensk historia av Kristina Lund.

Jag har också läst Från isvak till robofold av Gunilla Lundgren

Har även lyssnat på "Lubbe" Nordströms repotage om "Lortsverige" på SR se länk:

http://www.sr.se/webbradio/webbradio.asp?type=db&Id=75324&BroadcastDate=&IsBlock=

Jag har också beställt boken "Lortsverige". "Lubbe" Nordström publicerade sin repotageserie i denna bok som kom ut 1938.

Det som kan vara intressant att veta att vi i Sverige, i början av 30-talet hade den sämsta bostadsstandarden i hela Europa.

Här är också bra länkar om hur man tvättade förr:

http://www.svensktvattstuga.se/historik

http://195.67.26.70/bildarkivet/artiklar/folkliv/tvatt_och_byk.htm

I tidningen Hemslöjden 2010/1 skriver de om Hagalunds tvätterimuseum

Länk till museet: http://www.hembygd.se/index.asp?DocID=14350

Med hjälp av mina egna bilder och film så har jag satt ihop en introduktionsfilm till området Tvätt.

Föreståndaren Olle Magnusson http://www.ollemagnusson.se/ guidade oss runt på museet och visade oss hur man tvättade förr.

Här kommer lite bilder från min dag:

Idag bakade jag matbröd med skrädmjöl. http://sv.wikipedia.org/wiki/Skr%C3%A4dmj%C3%B6l

Skrädmjöl tillverkas av hel havre som blötlagts, rostats och sedan malts. Havren rostas i en vedeldad ugn för att få sin karaktäristiska smak. Havre är vårt mest näringsrika sädesslag och är rikt på proteiner, fibrer, vitaminer, mineraler och omättade fettsyror. Skrädmjöl används vanligen till nävgröt som serveras med stekt fläsk, flott och lingonsylt.

Jag bakade tekakor se recept via denna länk: http://www.stopafors.se/index.htm

Här kan man också se produktionsprocessen.

Det är en doft och smak som jag känner igen från Skansen som jag vet brukar baka och sälja skrädmjöl.

Brödet fick en fin smak och konsistensen var "mjuk" fast skrädmjöl är det fullkornsmjöl.