Jag vill tipsa om två bra webbaserade fortbildningar/kompetensutbildningar för pedagoger.

Alla pedagoger möter elever med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i sin vardag. Här finns ett ypperligt tillfälle att förkovra sig i ämnet, helt kostnadsfritt. Specialpedagogiska skolmyndigheten har ett studiepaket i ämnet. Jag är halvvägs i utbildningen och tycker att upplägget är riktigt bra och intressant.

Studiepaketet vänder sig i första hand till den som möter barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som autismspektrumtillstånd och adhd i sitt pedagogiska arbete, från förskola till gymnasiet. Innehållet är även överförbart till arbetet med andra barn och elever i uppmärksamhets- och samspelssvårigheter. Materialet kan användas som kompetensutveckling i arbetslaget eller för egna studier.

Studiepaketet är uppdelat i fem moment som består av filmer, föreläsningar, texter och reflektionsfrågor. Det kan användas för eget intresse eller tillsammans i en grupp.

Länk till studiepaketet

Sedan har jag också gått Skolverkets kurs i bedömning och betygssättning. Vallaskolan har som mål att alla ska ha gått kursen samt blivit godkänd på slutuppgiften under detta läsår. Jag gjorde den under förra läsåret. Fördelen när alla går samma kurs är att alla har en gemensam grund att stå på. Man märker tydligt i diskussioner att vi som är färdiga med kursen förstår varandras resonemang bättre gällande bedömning och betyg. Sedan blir man mer trygg i sin bedömning.

Den webbaserade kursen i bedömning och betygssättning riktar sig till lärare och skolledare och kan genomföras i valfritt tempo. Kursen är uppbyggd på teoretiska avsnitt, filmer och texter, varvat med praktiska moment som man genomför i sin praktik.

Länk till kursen i bedömning och betygssättning

Reflektion

• Hur gick arbetet för dig? Gick allt som du tänkte eller hade du kunnat göra något annorlunda?
• Är du nöjd med resultatet av ditt arbete? Varför?
• Hade du kunnat ändra något i planering eller genomförande för att reslutatet skulle bli bättre? Beskriv vad och varför det hade blivit bättre. 
• Varför är de val du gjorde av maträtt och sätt att arbeta bra för miljön?
• Hade du kunnat göra något annat val för att bli mer miljövänlig? Vilka i sånt fall och varför valde du bort det?
• Varför är de val du gjorde av maträtt och sätt att arbeta bra för hälsan?
• Hade du kunnat göra något annat val för att bli mer hälsosam? Vilka i sånt fall och varför valde du bort det?
• Varför är de val du gjorde av maträtt och sätt att arbeta bra för ekonomin?
• Hade du kunnat göra något annat val för att bli mer ekonomisk? Vilka i sånt fall och varför valde du bort det?
• Om du utgår från tallriksmodellen, tycker du att din rätt matchar den och kan ses som hälsosam och balanserad?
• Om du utgår från din maträtt du skapade på matkoll.se tycker du att din maträtt är balanserad då om du tittat på diagrammet? Vad hade du kunnat göra annorlunda?
• Utgick du ifrån något individuellt behov och vilka förändringar fick du lov att göra i planeringen eller matlagningen för att anpassa rätten till dessa?
• Hur gjorde du så att rätten fortfarande blev balanserad trots de förändringar du fick göra för att rätten skulle passa de individuella behoven?
• Hur gick det att hålla sig till budgeten 10kr/portion? Var det svårt/lätt?
• Hade du kunnat ändra något val du gjorde av livsmedel för att rätten skulle bli billigare? 
• Hur kan man tänka om man bara har en liten summa pengar med ändå vill äta balanserat? 
• Hur kan ditt val av måltid och metod i köket påverka miljön vi lever i? 
• Vad hade varit ett bra val av måltid och metod för att på sikt minska påverkan på miljön negativt? 
• Hur kan ditt val av måltid och metod i köket påverka ekonomin i samhället vi lever i? 
• Kunde du ha gjort några andra val av livsmedel eller metod för att värna mer om ekonomin lokalt eller i Sverige?
• Hur kan ditt val av måltid och metod i köket påverka den sociala utvecklingen omkring dig?

Nu har jag blivit ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund. Länk till min presentation: 

Länkar till mina tvåförsta inlägg som lärarspanare

Mycket bild- och filmstöd i hem- och konsumentkunskap

Smarta val för miljön

Du ska ge omdömen om arbetsprocessen och resultatet, se färdighet och betygsmatris nedan. Jag vill att du gör din utvärdering och skickar den till mig genom att besvara detta mail. Efter att ha läst din utvärdering för jag in på betygsmatrisen på SchoolSoft.

Betyg E= enkla omdömen.
Ex. Man ska lägga ner grönsaker och potatis i kokande vatten för då bevaras C-vitamin bäst.

Betyg C = du motiverar ditt omdöme i två steg.
Ex. Man ska lägga ner grönsaker och potatis i kokande vatten för då bevaras C-vitamin bäst. Det beror på att i kokt vatten finns inget syre som förstör C-vitamin.

Betyg A = du motiverar ditt omdöme i flera steg.
Ex. Man ska lägga ner grönsaker och potatis i kokande vatten för då bevaras C-vitamin bäst. Det beror på att i kokt vatten finns inget syre som förstör C-vitamin. Det är smart att tänka på detta eftersom vi behöver C-vitamin för att bilda kroppsvävnader, göra blodkärlen hållbara, ökar motståndskraften mot infektionssjukdomar och för att kunna tillgodogöra oss järnet i maten vi äter.

Frågor att utgå ifrån när du gör denna uppgift:

Anses något av de livsmedel du använder till pizzan "onyttig"  i för stor mängd? Motivera varför!

Vad kostar det att göra en pizza själv? Billigt eller dyrt? Vad jämför du med? Andra hemlagade rätter/färdigköpta i livsmedelsaffär/köpta på pizzerian? Motivera ditt svar!

Vilka andra fördelar finns med att göra sin pizza själv? Tänk utifrån Hälsa och Miljö. Motivera ditt svar!

Att använda ugnen kostar mer i el än att använda plattorna till matlagning. Vad kan man tänka på när man använder ugnen för att minska elkostnaderna? Hur påverkas miljön av en hög elkostnad? Motivera ditt svar!

Arbetade du hygieniskt? Ge exempel. Om du arbetade/inte arbetade hygieniskt: På vilket kan hälsan påverkas? Motivera ditt svar!

Om du arbetade resurssnålt Ge exempel. Om du arbetade resurssnålt/inte resurssnålt: På vilket sätt påverkas ekonomi och miljö av detta? Motivera ditt sva

Nytt undervisningsmaterial från Naturvårdsverket.

https://www.naturvardsverket.se/Nyheter-och-pressmeddelanden/Nytt-skolmaterial-om-att-forebygga-avfall/

Exempel på uppgifter:

Susanne Hellin och Malin Mellström från Nordea föreläste för en klass i år 9. Jag träffade på Susanne på en föreläsning under en studiedag för HK-lärare i Västerås. Blev väldigt inspirerad av henne och av hennes material. Det är viktigt att den som föreläser är inspierande och glad och det är verkligen Susanne och hennes kollega. De föreläste under två timmar med en paus då de bjöd på smoothies. Föreläsningen gick hem hos eleverna som förväntat. Så här såg programmet ut:

Ekonomipejl

Inledning - presentation, varför

- Ha koll

- Film

- Betalningsanmärkningar

___________________________________

- Ta kontroll

- Pengar in och ut

- Vad kostar du per år?

- Vad gör du om pengarna inte räcker?

___________________________________

- Lån

- Ex. lån

- Film

- Undvika lån

___________________________________

- Kan du använda pengarna smartare?

- Konsumtion - impulsivköp

- Budget

___________________________________

- Sparande

- Sparformer

- Risktrappa

- Ränta

___________________________________

- Att plugga och flytta hemifrån

- Budget

- Hyra/köpa

- Flytten

- Bankens tjänster mm

___________________________________

Om ekonomipejl: http://www.nordea.se/om-nordea/ekonomipejl.html

Vi ska arbeta med dessa färdigheter denna lektion:

Recept i HK-boken:

Koka pasta s.200

Skinksås s.275

Pastan ska ni väga innan ni kokar den . 70g = 1 normalportion.  

Eller använd ett pastamått:

Möjlighet att själv skapa sin sås genom att välja på kyckling, bacon, svamp och lök. Eftersom ni gjort stuvning på liknande sätt behövs ingen genomgång.

Koka pasta

Skinksås

Utvärdering av arbetsprocess och resultat:

Skriv ner ditt resonemang kring arbetsprocess och resultat utifrån Hälsa, Ekonomi och Miljö.

https://drive.google.com/file/d/0B4mfVsZ_T0A5b1VJSnpzSkFUSVE/view?usp=sharing

Angelica Ohls har skapat denna bild.

Räkna ut pris på måltiden:

Idag var jag lektionsfri på grund av att mina elever är på prao. Då passade jag på att besöka en kollega, Sari Bravenius, på Scheeleskolan i Köping. Vi har fått kontakt via Facebook. Jag fick ett personligt meddelande av Sari där hon tackade mig för att jag varit hennes virtuella  kollega genom HK-bloggen på Vallaskolan. Därefter så bestämde vi att vi skulle besöka varandra.

Det var trevligt att träffa Sari och vi fick bra kontakt. Jag fick se hur hon organiserat allt i salen och hur hon arbetade. Salen var välorganiserad med tydliga instruktioner i form av bilder och texter. Bland annat satt bilder på insidan av skåpdörrarna vad som skulle vara i skåp och lådor.

Varje kök har ett eget skafferi av specerier.

Bra stöd för språk i alla ämnen. Gleerups förlag.

Sari och hennes kollega har max 12 elever i varje grupp. Lokalerna var fina med flera sidutrymmen. Egen entré och två elevtoaletter till varje sal. Vid entrén finns ett kapprum med plats med bord. På väggarna fanns många bilder med namn med kända kockar och konditorer. Trevligt och inspirerande. 

Intill HK-salarna har de ett mindre klassrum för teoretiska uppgifter samt personaltoalett och arbetsrum.

Jag var med på en mentorstid då de delade upp klassen i två grupper. En grupp skrev ett gemensamt veckobrev (vilket de gör varje vecka) som skickas hem av mentorerna till föräldrarna vua mail. Den andra gruppen bakade kladdkakemuffins till ett föräldramöte där även eleverna deltar. 

De har slagit ihop mentorstid med elevens val vilket de har 2x50 min per vecka. På elevens val ska de kunna fördjuoa sig i valfritt ämne.  De har mentorstid måndag och fredag. 

Läxläsning har de 4x40 min per vecka vilket är frivilligt för eleverna. Den är förlagd 15:20-16:00. Det brukar komma ett 40-tal elever varje gång. 

Rektorsbrev skickas 2 ggr per termin. 

Varje vecka kommer Scheele-Nytt som är ett informationsblad gällande veckans alla aktiviteter. Detta fast de har en skolportal. Där sammanfattas allt som händer och utifrån den så skriver mentor tillsammans med sina elever veckobrevet som går hem till föräldrarna. 

Skolan har trivselledare (2 per klass) som anordnar trevliga gemensamhetsskapande aktiviteter. Detta sker varje dag vid tiorasten samt vid lunchen. Det är totalt 1000 skolor i Norden som har trivselledare efter en speciell modell: http://www.trivselledare.se/se/HEM/

Jag kan rekommendera alla att besöka en kollega på en annan skola. Ger mycket och är gratis!