Ann-Sofie Jägerskog 

”Att arbeta på vetenskaplig grund – men hur och vilken?”

Mina anteckningar:

Vilken är den vetenskapliga grunden?

Fyra grundfrågor:

1. Vad baserar vi vårt utvecklingsarbete på i skolan? Vi känner in vilka ”vindar” som blåser. Samt det som kommer från skolan formativt arbete matriser etc. Viktiga är att ha en vetenskaplig grund och systematiskt bedriva arbeten  efter det. Kommer det utifrån eller inifrån. Det borde komma från professionen själv. Mindre uppifrån.

Utveckling genom ämnesdidaktisk undervisningsutvecklande forskning.

2. Vem kan och bör lägga den vetenskapliga grunden? Relationen mellan akademi och skola. Det finns ett implementeringsproblem. Om lärare och på lärare. Mängd och relevansproblem. Vi behöver hitta ett brobygge.

3. Vilken roll har jag som lärare i att bygg den vetenskapliga grunden? Konsument eller producent av kunskap och forskning?

4. Hur byggs den vetenskapliga grunden? Se forskning på en detaljnivå.

Utmaning: Skolutveckling och systematisk kvalitetsarbete.

Exempel på hur Fryshusets gymnasium man försöker. Alla hade ett utmaningsområde.

SETT - Barsamtal- språkundervisning och delakulturen med Sara Bruun, förstelärare på Furutorpskolans högstadium i Vinslöv och Annika Sjödahl, förstelärare i svenska och engelska på högstadiet vid S:t Iliansskolan i Enköping. De är båda ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. Det handlar framförallt om delakulturen.

Idag lyssnade jag på Patricia Diaz som föreläste om ”Ökad elevaktivitet med digitala verktyg”. Hon har skrivit ett par böcker, 

Mina anteckningar: 

Strategier för formativt arbetssätt är:

Tydliga mål

Synligt lärande

Effektiv återkoppling

Elever som resurser för varandra

Ansvarstagande elever

Hög elevaktivitet förutsättningen för formativt arbete.

Det är viktigt att :

Stimulera

Samarbeta

Synliggöra

Stimulera

No hands up  Digital namnslumpare. Kräver lite förberedelser men ökar elevaktiviteten.

Webbpublicering

När eleverna ska publicera något på webben så händer något med eleverna. De skärper sig med flera riktiga mottagare.

Man kan skapa dokument tillsammans och på så sätt synliggöra.

Brainstorming.

Exit/entrance tickets.

Padlet  – ställ frågor under eller efter lektionen.

Utvärdering av undervisningen.

Googledrive -skriv tillsammans,dela och kamratrespons. Kamratresponesen blir en riktig vitaminkick.

Meetingwords

Länk: korta.nu/kamrater

Synliggöra

Mentimeter

Kahoot!

Socrative

Quizlet Live

Förslag på uppläggpplägg

Klipp i flippat

Mentimeter dolt för eleverna

Resonera med grannen

Mentimeter igen

Visa de båda staplarna

Gå igenom igen.

En av de föreläsningarna som jag lyssnade idag på under SETT-mässan var med Peter Friberg  ”Hemmasittare och vägen tillbaka, insatser vid långvarig skolfrånvaro” (finns också som bok) 

Peter Friberg är legitimerad psykolog och utbildningsansvarig på Magelungen. Vid sidan av det kliniska arbetet utbildar och handleder Peter behandlare som arbetar med hemmasittare inom ramen för Magelungens hemmasittarprogram. Han har tillsammans med ett par kollegor tagit fram ett manualbaserat behandlingsprogram för hemmasittare (HSP).

Peter tipsade om att läsa rapporten ”Är du lönsam lille vän?” av Ingvar Nilsson. 

Genom att läsa sammanfattningen förstår man verkligen varför vi behöver inkludera alla elever i skolan.

”1. SAMMANFATTNING

Många unga har en besvärlig resa från ungdomstiden och studier in i vuxenlivet och in på arbetsmarknaden. En icke obetydlig andel av dem misslyckas med detta. Kostnaderna för detta är oerhört höga mänskligt, socialt och ekonomiskt. Därmed är värdet av att förhindra detta betydande. För varje årskull handlar det om ett stort antal miljarder.

• En årskull består av upp emot 110.000 barn i Sverige. Cirka 13.000 av dem eller knappt 12 % vare sig arbetar eller studerar några år efter det att de slutat gymnasiet

• Samhället har investerat cirka 47 miljarder kronor i dessa 13.000 unga i form av föräldraförsäkring, förskola, skola samt familjens kostnader för deras uppväxt.

• Var och en av dem kan under sitt vuxna liv komma att skapa samhällskostnader på mellan tio och femton miljoner kronor till följd av den marginalisering det innebär att inte ta sig in på arbetsmarknaden

• Det kostar samhället cirka 6 miljarder kronor för varje år som dessa 13.000 unga vare sig har arbete eller studerar. Det handlar om förlorade produktionsvärden, kostnader för olika samhällsinsatser samt till viss del kostnader för deras försörjning

• Om denna grupp på 13.000 unga i en årskull kvarstår livslångt i utanförskap blir den totala prislappen för detta cirka 155 miljarder kronor

• Om vi genom olika insatser lyckas reducera denna grupps marginalisering med 20 % uppgår de årliga vinsterna till cirka 1.2 miljoner kronor och de långsiktiga vinsterna till 31 miljarder kronor

• Om vi lyckas förkorta tiden utanför arbetsmarknaden för dessa 13.000 unga från fem till två år uppgår vinsten till 21 miljarder kronor”

En kartläggning av eleven + en psykologisk utredning samt ett konkret åtgärdsprogram ger stora positiva effekter.

I åtgärdsprogrammen ska inte stå ”Att X ska komma till skolan” eller ”X har stort behov av struktur” utan det ska stå hur. Skolprestationer kan man göra något åt. Se till att genomföra det bestämda.

Det vanliga vid stor skolfrånvaro är ångest, att frånvaron är känd av föräldrarna, ingen kriminalitet eller missbruk, eleven isolerar sig ofta under skoltid men kan ha fungerande fritidsaktiviteter, eleven har svårt att bryta sin situation, eleven kan uppleva skolan som meningslös eller förstå syftet med lektionernas innehåll.

Hemmasittare skiljer sig från de som har skolfrånvaro som ”drar” på stan.

Det man ska tänka på att tvång är ingen bra metod. Man kan inte tvinga och tro att man får ett bra resultat. Frågor man ska ställa till eleven är sådana som handlar om värderingar. Vad är viktigt för dig? Vad tycker du om att göra? Vad mår du bra utav att göra? Etc. Inte tjata, skälla eller gnälla – dessa metoder fungerar inte! Man ska sätta upp ett mål tillsammans.

Denna triangel visar vilka insatser som finns på flera nivåer. De allra flesta barn klarar sig på den insats som görs genom bra skola, bra föräldrar och uppväxtmiljö. Sedan har vi de elever där en större insats behövs och sedan toppen som behöver omfattande insatser. Man kan säga att barnen ”svarar” olika de insatser som görs. Deras behov är större än vad vanlig skola/fostran ger. Triangeln är intressant eftersom den visar att 20-30% behöver särskilt stöd. Det bör ge oss lärare en tankeställare eftersom det är så många som behöver stöd. Så det arbete vi lägger ner för att anpassa och förstärka uppgifterna hjälper många. Vi kan inte tänka att ”någon annan” ska ta det ansvaret. Nu har vi också alla nyanlända elever som ska ut i vanliga klasser som också behöver stöd och förstärkning i form av bilder och filmer.

När det gäller elever med behov av extra stöd är det viktigt med en allians med vårdnadshavarna. Det är svårt att få mycket klagomål gällande sitt barn. Peter tycker att vi ska sluta med det. Kontakta vårdnadshavarna istället när det har gått bra.

Tre faktorer skapar förändring – allians, gemensamma mål och metod. Dessutom tänka att ”Barn gör rätt om de kan!”. Och att dessutom ta ansvar som pedagog när något går fel. Man kan rannsaka sig själv och fundera över hur jag som lärare kan göra annorlunda för att det ska gå bättre nästa gång.

Vad främjar skolnärvaron? Tidig upptäckt A och O. Har man en gång varit skolfrånvarande under en längre tid så är det jättesvårt att komma tillbaka till skolan Tydliga rutiner vad man gör när man upptäckt skolfrånvaron är också viktigt samt en bra elevhälsa som hjälper lärarna att anpassa undervisningen. Sedan är det också viktigt att arbeta för goda relationer mellan lärare och elever (+vårdnadshavare). Skolan ska också förmedla att alla elever är olika med olika styrkor och svårigheter. Om hinder tar över finns bra hjälp att få. Vi måste också se över rutiner vid skolfrånvaro. Vilken gräns har vi och vad gör vi nu.

Gällande möten måste man ha rutiner: Vem sammankallar? Vilka deltar? Vem har vilken roll? Vilken agenda har vi? Dokumentation, beslut och uppföljning?

På mötena ska det vara så få deltagare som möjligt och högst 30 min.

Man ska kartlägga och samarbeta med andra. Det man ska kartlägga: Finns det någon tydlig orsak? Vilken funktion fyller skolfrånvaron för eleven? Vilka faktorer vidmakthåller skolfrånvaron? Utifrån detta ska man ge förslag på åtgärder. Orsaken kan till exempel inte vara att en elev har ADHD utan det har med miljön som de befinner sig i. Vi ska fokusera på beteende och inte egenskaper. De ska vara konkreta, kunna observeras och vara mätbara. Vi ska fokusera på det vi kan göra något åt.

Kartlägg också elevens skolhistorik. Kan det vara så att skolfrånvaron beror på mobbing? Vilka pedagogiska insatser har gjorts tidigare? Vilka styrkor och svagheter har eleven? Hur fungerar eleven socialt?

Ställ frågor. Vad eleven har för intressen? Vad gör den på sin fritid? Umgås eleven med vänner? Saknar eleven skolan? Vad har varit svårt? På vilket sätt? Finns det något eleven gillar i  skolan? Skapa en positiv relation genom att intressera dig för eleven, utgå ifrån att eleven vill lyckas i skolan samt tjata inte. En längre skolfrånvaro gagnar inte eleven. Det är mycket svårt att komma tillbaka. Vi i skolan ska se till att det inte blir så.

Föreläsningen var bra. Peter bekräftade mycket av det jag anser. 

Är verkligen nöjd med min eftermiddag i Stockholm. Jag har varit på ett lärarseminarium om privatekonomi i Sundbyberg. Det anordnas av Swedbank och Sparbankerna tillsammans med Utbudet. Det riktade sig till lärare som undervisar i hem- och konsumentkunskap. Vi var i en stor och fin föreläsningshall hos Swedbank på Landsvägen.

Dagen inleddes med registrering och välkomstkaffe. Sedan föreläste Arturo Arques , chefredaktör för Lyckoslanten .

Han är privatekonom. Han började med att visa ett filmklipp för att få igång en dialog.

Han tog upp att konflikter kan uppstå mellan barn/ungdomar och deras föräldrar gällande pengar. Att det är viktigt att barn/ungdomar får veckopeng eller månadspeng för att lära sig hantera pengar. Av alla barn/ungdomar är det 40% som är utan regelbunden veckopeng/månadspeng. Hos 40-talister var det mycket mer vanligt.

Lyckoslanten är en tidning som har funnits sedan 1926.Numera 350000 exemplar. Då som nu fanns/finns det en serie i tidningen som hette Spara och Slösa. Då handlade det om två flickor. En välartad och skötsam flicka som hette Spara och en mindre duktig flicka som hette Slösa.

Serien har utvecklats till att vi alla har en Spara och Slösa inom oss. För att slösa smart så måste man spara. För att må bra och för verkliga sig själv och sina drömmar behöver man ha koll på sin ekonomi.

Vi har en marknadsekonomi. Vi behöver skatteintäkter men konsumenten måste göra rationella val. Folkbildning är viktigt och här vill privatekonomerna göra en insats. Vill ge rationella råd. Viktigt att vi gör det tidigt eftersom värderingar grundläggs tidigt. Fostra barn och ungdomar så att de får ett sunt förhållande till pengar.

Pengar i sig gör att vi ibland tar fel beslut. Andra värden är viktigare. Bakom en framgång .

står ofta mycket drivna människor.

Den vanligaste sjukorsaken i Sverige är psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa har ofta med pengar att göra. Kontentan är alltså att om vi kunde ta hand om våra pengar lite smartare så skulle vi må bättre. Det är viktigt att prata ekonomi med våra barn så att de får ett sunt förhållande till pengar.

Vi är näst sämst i Europa på att prata pengar med våra barn. Sämst är England. Bäst är Grekland och Ungern. Troligtvis har vi det ”för” bra i Sverige. Har man mer knappa förhållande så kanske det är lättare att säga att man inte har råd till allt.

Man ska sträva efter att spara 10% av sin lön och ha en sparbuffert på två månadslöner för att klara oförutsedda utgifter. 40% i Sverige har det så medan 10 % befolkningen inte har möjlighet att spara till oförutsedda händelser. Resterande 50% skulle kunna ha en sparbuffert men har det inte. Regelbundet sparande hos ungdomar gör att man mår bättre. Har inte med beloppet att göra, bara att man sparar.

Skolan har också ett ansvar att få barn och ungdomar att förstå pengars värde.

Viktigt är att barn och ungdomar  får egna pengar i form av veckopeng eller månadspeng. Ingen vuxen skulle tycka det var ok att bara få lön vid behov. Att upprätta ett avtal kan vara en bra idé. Man ska skilja på gåva och ersättning. Alla bör få något och ersättning får man för utfört arbete i form av ex. gräsklippning eller göra ren toaletten. Detta är något man får komma överens om i varje familj.

Här finns ett förslag till avtal man kan använda:

https://www.swedbank.se/idc/groups/public/@i/@sc/@all/@kp/documents/presentation/cid_1983696.pdf

En enkel budget men den fann jag inte på nätet.

Lärarhandledning finns till Lyckoslanten.

Arturo har varit med i morgonsofforna, både i SVT och TV4 för att prata om barn/ungdomar och pengar.

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/pengar-vanligt-gralamne-med-barn

https://www.tv4play.se/program/nyheterna?video_id=3217233

Sedan pratade Anna-Karin Lindahl från Kronofogden. Hon menar att skuldsatt ger ett sämre vuxenliv. Har man en betalningsanmärkning så kan det hindra en till att börja studera på annan ort för att ingen hyra ut en lägenhet eller rum till en. Drömmar kan gå i kras.

Brott är den vanligaste orsaken till ungdomars skulder i form av böter.

37000 ungdomar mellan 18-25 år har betalningsanmärkning. Det är varken sunt eller hållbart.

För att förebygga detta måste vi prata pengar genom att fånga elevernas intresse. Locka är bättre än att hota. Att man får ett roligare liv med flera möjligheter. Bättre hälsa. Man kan förverkliga sina drömmar.

Föräldrar har inte alltid de kunskaper som behövs och en ovilja att prata ekonomi finns hos många. Samverkan med skola viktigt.

Charlie Söderberg föreläste om att tänka nytt om ekonomi. Läran om vad man vill få ut av livet. Att man kan bygga sig ett rikt liv. Pengar ska vara en positiv upplevelse. Peppa barnen att sträva efter sina drömmar. Fråga varför de vill ha något och ställ frågor. Hur länge behöver man spara men på ett positivt sätt. Få barnen att förstå att om jag sparar min veckopeng i tre veckor så kan jag köpa…

Alla behöver lära sig av andra. Alla behöver ta hjälp. Det kan vara svårt att lära barn om ekonomi eftersom det är känsligt att prata om och alla har olika förutsättningar.

Det finns tre olika typer av rikedom:

Fysisk –  ex. att vi har någonstans att bo.

Psykisk – vår relation till det vi har.

Ekonomisk – hur resurser flödar i ditt liv.

Man ska sträva efter att höja nivån på alla dessa samtidigt. Personlig utveckling är att man designar sitt liv som man vill ha det. Men då måste man förändra sitt sätt att tänka.

Man påverkar inte ett barn eller ungdom genom att säga att då får man en betalningsanmärkning. Man måste ge dem positiva framtidsvisioner.

Gällande ekonomi så förändras området. De råd man sa för 10 år sedan kanske inte gäller idag. Man aldrig säga att…för det vet man aldrig. Det sämsta man kan göra är att ta drömmar ifrån barn och ungdomar och det näst sämsta är att uppfylla drömmarna åt dem. De måste få sträva lite först. Därför är det viktigt att arbeta med attityder till pengar.

Attityden hos oss lärare är viktig. Vi måste vara positiva till det vi lär ut för att nå fram. Ha en vinnande attityd.

40-talisterna hade en mycket bra löneutveckling vilket senare generationer inte kommer att ha. De tror att det beror på att de ”skött sig” men det är egentligen mer tur. Idag har man höga fasta utgifter men en mer osäker inkomst som beror på att de flesta har 3-4 karriärer under ett liv. 

Charlie pratade också om denna trocirkel - att man alltid får rätt!

Mikael Hermansson föreläste om "Grej of the day" . Han har skrivit  en bok i samma ämne. Mycket inspirerande att lyssna på. Han berättade om sig själv och hur han kom på idén med Grej of the day. Han stod i ett vägskäl om han skulle fortsätta att arbeta som lärare. Han ville få med sig alla elever i klassrummet. Idén kom till en dag då han "fastnade" i bilen. 

Här kommer bilder på hans PowerPoint :

Alla föreläsare var inspirerande och härliga att lyssna på. Viktigt är att man tycker om det man vill förmedla.

Den 26-28 april kommer jag att delta på SETT-dagarna på Kistamässan. Där kommer jag att delta som Ämnesspanare för Lärarnas Riksförbund. Vi ämnesspanare kommer att prata om hur vi arbetar med IT i vår undervisning. Detta i form av "speakers corner". Man har möjlighet att lyssna på mig varje dag, se schema nedan.

Det jag kommer att prata om är hur jag arbetar med it för ökad måluppfylllelse. Hur jag använder it-stöd i form av bilder och filmer samt hur jag synliggör det eleverna ska lära sig på HK-bloggen på Vallaskolan.

Det jag hoppas är att jag får träffa er HK-kollegor som besöker mässan, knyta kontakter och själv gå på några intressanta föreläsningar. Vill gärna lyssna på dessa ämnesspanarkollegor: 

Denna bok har Hulya Basaran skrivit om hon använder språkutvecklande arbetssätt med digitala resurser för nyanlända elever. Kan varmt rekommendera boken. Passar alla som arbetar med nyanlända elever i sina klassrum.

Man kan läsa mina inlägg som ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund här.

På tisdag ska jag åka till Sundbyberg på ett lärarseminarium om privatekonomi. Bland de medverkande finns bland andra Charlie Söderberg, känd från Lyxfällan, Micael Hermansson, läraren bakom succén "Grej of the day" samt Arturo Arques, Swedbank och Sparbankernas privatekonom. Detta seminarium ser jag fram mot!

Mina elever är på prao så ingen vikarie behövs. 

Här är programmet!