Denna utbildning fick jag tips om på facebook http://www.eko.kov.se/Konsumentratt/

Efter mitt besök på Nordiska på är jag nu på Svenskt Tenn. Började med att inta afternoon tea i deras tesalong.

Sedan såg jag deras utställning "Dukade bord"

Det finns mycket fint här

Har varit på sockerutställningen på Nordiska museet. 

Sockrets historia

Nu för tiden finns det socker i alla möjliga former. Enkelt att köpa och enkelt att äta. Så har det inte alltid varit. Förr köpte det dyrt i form av sockertoppar. Vi är inte sockerätare av naturen, här i Sverige åt man länge man socker alls. För drygt 100 år sedan fanns det människor som inte ätit socker alls. Idag äter vi kopiösa mängder med socker.

Under romartiden går det rykten om ett jättegräs som det droppar honungsdagg ifrån. Det är sockerrör som växer vilt i Bengal och även i Kina. Socker sägs då hjälpa som medicin mot feber, hosta och förstoppning. Sedan börjar araberna odla socker där de också upptäcker att bra vid konservering. Och även här som en uppskattad apoteksvara.

Under medeltiden når sockret Sverige men bara i små mängder. Det är dyrbart så endast förunnat de riktigt rika som kungligheter. Sockret leder till sämre tandhälsa och  Gustav Wasa är nästan tandlös på grund av allt det söta han äter.

Sockret har betydelse i världshandel som dagens olja har idag.  Europas kolonialmakter driver sockerodlingar i Karibien och skeppar dit tusental miljoner människors som slavar och skeppar sedan sockret till människor i Europa. De tjänar mycket, mycket pengar på denna handel och får enorma kapital. Kapitalet sätter fart på Europas städer och de växande borgarskapet börjar konsumera allt mer socker. Socker och fin konfekt är dyra statusvaror. Caféer börjar växa upp där de fina kan visa upp att de har råd med dessa fina varor. Även allmogen vill smaka och det sälj marknadskarameller i form av polkagrisar.

I början av 1900-talet börjar man odla sockerbetor i Sverige. Socker blir vardagsmat för folket. Det är ett rationellt och funktionellt livsmedel som får statliga anslag som främjar produktionen. Maten är söt och fylld av energi, de magra koståren är förbi och sötebrödsdagarna kommer med rekordåren. Det gör också tandrötan. Under 1940-talet har nästan alla skolbarn hål i tänderna. Löständer är en vanlig konfirmationspresent. Forskare kräver sockerskatt på 50-talet. Det blir folkuppfostran istället; lördagsgodis, alla måste borsta tänderna och fluortanten kommer till alla klasser på 60-talet. Med ökad standard och ökade inkomster så köper vi mer och mer godis. På 60-talet åt vi 7 kg godis och drack 20 liter läsk per person och år och idag äter vi 17 kg godis och dricker 90 liter läsk per person och år.

Socker är billigt och det finns i många livsmedel även om det inte smakar sött. Sockret konserverar, färg och konsistens samt ger mildare smak till färdig mat och halvfabrikat. Och vi äter socker (i form av halstabletter) idag , precis som på medeltiden vid förkylningstider.

Sockret har gjort en lång resa i form av en omvänd klassresa från en exklusive dyr vara till ingrediens i billig skräpmat

Lyssnar på Magnus Blixt som är lärare på Skapaskolan i Huddinge (min gamla hemkommun!). Han föreläser om lärare och relationer. Han menar att det viktigaste för att skapa en bra kontakt med elever och föräldrar är att lyssna och ta in tankar och idéer. Samtidigt är det viktigt med ett tydligt ledarskap. En lärare måste ta ansvar för väldigt många beslut under en dag. Ibland blir det bra och ibland mindre bra, det gäller bara att ta lärdom av alla sina beslut.
Något som Magnus vill förmedla är att alla människor vill bli sedda och hörda. När man verkligen visat att man lyssnat och sedan fattar beslut det är då man får respekt för sin yrkesroll.

Jag är inbjuden till Skolforum i Stockholm som nominerad för Guldäpplet. Guldäpplet är ett lärarstipendium som delas ut varje år till en eller flera lärare som förnyat lärandet med hjälp av IT samt inspirerat elever och kollegor kommunalt och nationellt. Är nu på prisutdelningen. De tre finalisterna är Jacob Möllstam, Jonsereds skola i Partille, Karin Nygårds, Sjöstadsskolan i Sthlm och Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.


Ylva Pettersson, Katedralskolan har utsetts till vinnare av Juryns särskilda pris. Det var totalt 102 nominerade i Sverige. Priset delas ut av Bo Jansson, förbundsordförande för LR och Eva-Lis Siren, ordförande i LF.

Vinnare blev Karin Nygårds.

Roligt att träffa så många duktiga och inspirerande kollegor. Vi kommer att ses mer ikväll inne i Sthlm under ett speciellt event anordnat för alla Guldäpplenominerade.

Nu finns en utställning om socker på Nordiska muséet från den 3 oktober till den 6 september 2015. Läs mer här:

http://www.nordiskamuseet.se/utstallningar/socker

Artikel om sockrets historia i Populär Historia: http://www.popularhistoria.se/artiklar/socker-statussymbol-som-blev-folkhalsoproblem/

Tog mig en tur till Stockholm för att besöka Bak- och chokladmässan i Älvsjö. Där var det försäljning av mängder av choklad i alla former, tävlingar och baklabb.

Det fanns chokladfontäner i tre olika sorters choklad – vit, ljus och mörk.

Det formades figurer av marsipan.

Man hade möjlighet att delta i olika baklabb där jag bland annat lärde jag mig att baka glutenfria baguetter med Karin Moberg från FreindsOfAdam. Jag har tidigare köpt bakboken ”Friendly bread : baka glutenfritt från baguette till brownie” av Karin Moberg, Oscar Målevik, Stefan Wettainen men tyckt att det varit för många ingredienser i bröden.

Bland annat Durramjöl har varit svårt att få tag på. Nu köpte jag ett par förpackningar för skolans räkning.

Karin berättade om ingrediensernas olika egenskaper. Ska här försöka återberätta lite.  

Eftersom man inte kan använda vetemjöl så måste man hitta ingredienser som gör att brödet kan hålla ihop. I vetemjöl finns glutentrådar som Karin beskrev som en varp i en trasmatta. Utan varpen blir det bara en hög med trasor.  Dessutom ger gluten elastisiteten i en deg. När man bakar utan gluten så har man ingen naturlig varp, därför måste man ha några hjälpryttare. En av de hjälpryttare är psylliumfröskal ”fiberHusk”. FiberHusk sväller enormt mycket när man tillsätter vatten. Det är något man rekommenderar till de som lider av IBS eftersom det hjälper magen att hålla igång eftersom fiberHusk som är mycket fiberrikt.

FiberHusken är superviktig i glutenfritt bröd eftersom det inte finna något mjöl som man kan använda 1 till 1 stället för vetemjöl. Glutenfria mjölmixer innehåller nästan alltid fiberHusk.

De använder också Fibrex och Profiber som absorberar vatten på olika sätt och avger vatten på olika sätt i bakprocessen. Man vill gärna ha vatten med sig i hela bakprocessen.

Fibrex som är sockerbetsfiber, suger inte till sig någon vätska men håller degen på plats. Profiber som tillverkas av potatis absorberar lite mera vätska. De brukar blanda Fibrex och Profiber för de tar smak annars. Man vill att det ska smaka bröd inte potatis. Det är därför det är flera olika ingredienser i recepten eftersom de har olika egenskaper och smak. Bröden blir mjukare och får bättre konsistens. 

Durramjöl som finns i recepten är svårt att få tag på. Durramjöl suger inte till sig någon vätska alls. Durramjöl är USA:s största gröda när det gäller glutenfritt.  Världens femte största spannmål. De har Durramjöl i sina bröd för den innehåller bra näring.  Tyvärr är den svår att få tag på i handeln. Durramjölet importerar de från en kvarn i Origon, USA. Durra kommer ursprungligen från Afrika och är kusin med Hirs. Kom med slaveriet på 1800-talet till USA.  Det är också ett jättestort sädesslag i Kina.  Boken ”De röda fälten” av Mo Yan , som gav kineserna sitt första nobelpris. http://akademibokhandeln.se/bok/det-roda-faltet/ Titeln syftar på de röda blodiga fälten men också på de röda Durrafälten.

Så Durra är ett stort sädesslag även i Asien.  Man använder även sädesslaget till alkoholhaltiga drycker som Whiskey. Durra går inte att odla i Sverige eftersom det ska vara ett torrt och varmt klimat.  De har gjort odlingsförsök i Holland och Italien. I Italiens odlar man hirs med framgång som exporteras till Sverige.

Man ska låta dessa glutenfria bröd stå 4-6 timmar efter de är gräddade så att de får ”baka” klart. Det ska man verkligen tänka på. Det går bra att äta baguetterna ganska snart men de beror på att de är smala. Brödet behöver sätta sig och stabiliseras, under en bakduk till exempel.

Man ska blanda alla torra ingredienser ordentligt innan man tillsätter vätska som vatten, olja och sirap.  Rismjöl, durramjöl, profiber, fibrex, majsstärkelse, anis och fänkål blandas noga först. I degbunken blandas jäst, vatten och äggvita. Sedan tillsätts mjölblandingen. Man ska tänka på att man gör en smet och inte en deg. Denna deg blir inte som en vetedeg elastisk och kavlingsbar. Man ska tänka sockerkakssmet men under processen blir smeten till en deg eftersom fiberHusken sväller.  Konsekvensen av detta är att man ska passa sig så man inte har för mycket mjöl i degen.  Har man i för mycket mjöl blir det hårda, trista bröd som inte orkar jäsa upp.

Det blir en kladdig deg som lättare hanteras med blöta händer än med hjälp av mjöl. Om man använder mjöl passar det bäst med rismjöl.

Jag  var också i baklabbet för att baka fikabröd utan gluten. Det var Maria Blohm och Jessica Frej som visade hur man bakade glutenfria Cookies ur sin senaste bok ”Nytt fikabröd” http://www.adlibris.com/se/bok/nytt-fikabrod-baka-gott-utan-gluten-9789153439950?;utm_campaign=PricerunnerCpc&utm_source=Pricerunner&utm_medium=referral

Tjejerna menar att de gör helt vanliga klassiska kakor som är naturligt glutenfria. De använder inte färdiga mjölmixer utan majsmjöl, mandelmjöl, potatismjöl och maizena. De ger alla olika smak och konsistens. 

De menar att det är lättare att variera smak och konsistens om man inte använder vetemjöl till allt. Dessutom är inte vetemjöl gott i sig självt men det är majs-, mandel- och potatismjöl. Dessutom behöver man inte röra ner mjölerna så försiktigt (det blir segt när man använder vetemjöl eftersom då bildas glutentrådarna).  Man kan vispa ner detglutenfria mjölet. Gamla kakrecept innehåller ofta potatismjöl och majsmjöl för dess goda egenskaper. Man vill inte ha glutentrådarna i kakdegar.

Vi bakade dessa kakor:

 Vi vägde alla ingredienser noga.

Årets konditor 2014 utsågs under Bak- och chokladfestivalen http://www.chokladfestivalen.se/press/pressmeddelanden/sm/2014/10/sara-aasum-hultberg-utsedd-till-arets-konditor-2014-pa-bak----chokladfestivalen/

Som presenterades av Magnus Johansson

Han höll också i en kladdkaketävling för barn. 

Roy Fares som blev årets konditor 2010 var också på plats

Recept på hans supergoda Fudge Brownie http://www.byroyfares.se/lang/en/fudge-brownie-2/

Leila Lindholm sålde husgeråd ur hennes butik Leilas General Store samt föreläste om sin verksamhet. och gjorde samt bjöd på granola = musli.

Jag köpte en fin ugnsform som jag bland annat ska ha till lasagne.

En palett som är bra att bre ut fyllning och grädde på tårtor.

Ett tyllset till bland annat att spritsa grädde och potatismos med. Tyllpåsar köper jag på Sala marknad.

Köpte också med mig praliner, fin kakao samt god choklad.

Se också mitt inlägg från Chokladfestivalen 2010 http://hemkunskapen.bloggplatsen.se/2010/10/16/3763621-chokladfestival-pa-nordiska-museet/

Besökte Taste of Stockholm i Wasahallen på Djurgården. Där fick jag möjlighet att laga mat och dessert med två duktiga kockar. 

Under ledning av kocken Magnus Albrektsson tillagade vi Kryddhalstrad Fröjalax med avocadocreme och sesamwokade grönsaker grönsaker.

Tillsammans med Per Olsson från Lundbergs konditori så gjorde vi desserten Päronplash